Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Dekokter

Trollhasseldekokt


Moderväxt
Trollhassel (Hamamelis virginiana)
CAS-nummer 84696-19-5
• Hamamelis virginiana bark/leaf extract ["the extract of the bark and leaves"]
• Hamamelis virginiana bark/leaf/twig extract ["the extract of the bark, leaves and twigs"]
• Hamamelis virginiana bark/twig extract ["the extract of the bark and twigs"]
• Hamamelis virginiana extract ["an extract of the whole plant"]
• Hamamelis virginiana leaf extract ["the extract of the leaves"]
Engelska namn
Decoction of witch hazel
Förväxlingsrisk • "Extrakt" kan betyda många soters utdrag förutom med vatten

Tradition


Pond's Extract 1897

Alla böcker om örtkosmetika innehåller minst ett trollhasselrecept, även svenska trots att få i Sverige har sett en trollhassel eller ens känner till det svenska namnet på växten - ofta rubriceras recepten helt enkelt "witch hazel extract". I amerikansk hudvård har trollhassel en speciell och mer självklar plats. Historien om extraktet ingår också i landets moderna mytologi. Den har allt en amerikan kan önska - vänligt sinnade indianer, en påhittig nybyggare och exempellös framgång.
Pond
Historien börjar med hur Theron T. Pond (1800-1852) - iblands sägs han ha varit apotekare, ibland kemist - såg indianer använda bark från trollhassel på blåmärken och sår, ett mycket gammalt bruk, berättade de. Pond övertalade en "medicinman" att lära ut konsten och 1846 hade de fått fram ett nöjaktigt utdrag på barken. Tre år senare bildades ett bolag och extraktet började säljas som smärtstillande och läkande medel i liten skala. Pond drog sig dock snart tillbaka, sålde sin andel i bolaget och dog, endast 52 år gammal. Han hade gett bolaget namnet Pond's Golden Treasure men kompanjonerna döpte efter hans död om det till Pond's Extract.
Pond's Extract
Tjugo år efter Ponds död användes extraktet mest av homeopatiska och "eklektiska" läkare, men de använde det desto mångsidigare: som after shave, munvatten, mot öronvärk, halsont, katarrer, difteri, neuralgi, sömnlöshet och t.om. som preventivmedel. På 1870-talet tillverkades det i tre små fabriker med fyra grytor i varje, i slutet av 70-talet övergick man från kokning till destillering.
1886, fyrtio år efter Ponds möte med indianerna, genomförde företaget sin första annonskampanj för extraktet, som tillsattes i en hel rad produkter som hjälpte mot allt - Ponds salva, Ponds cerat, Ponds tvål.... 1907 föddes Pond's Cold Cream som var en fet rengöringskräm och Pond's Vanishing Cream, en dagkräm som blekte solbränna och fräknar, skyddade och var bra för det mesta. Åren runt 1920 var de de två mest sålda hudkrämerna i USA, med fördelen att inte härskna, eftersom de byggde på vaselin.
Detta blev grunden till det stora hygienföretaget Pond's, på 1950-talet sammanslaget med vaselinfötretaget Chesebrough och på 1980-talet uppköpta av Unilver. Pond's Extract ägdes alltså aldrig av Mr. Pond själv utan av hans gamla medarbetare, som stred om tillverknings- och försäljningsrätten i ett par årtionden efter hans död.
Farmakopéerna
Inte dekokten men bladen som den görs på togs upp i den svenska farmakopén 1901. I USA var extraktet officinellt (upptaget i National Formulary) 1916-1965.

Framställning
Torkade blad eller bark kokas i vatten. Filtreras. Undvik kärl av aluminium, järn och koppar, som förstör effekten av garvämnena.
Beskrivning
Ett brunt te, mörkare ju starkare avkoket görs. Luktar bark med lite sötma och friskhet. Sammandragande smak.
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram.
• Olöslig i vegetabiliska och eteriska oljor; sådana blandningar delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol.
Innehåll

Garvämnen är det som framför allt gör denna dekokt verksam - de är koagulerande, antiseptiska och läkande. De är i trollhassel hamameli-tannin (3-10 % i bladen, upp till 10 % i barken) och gallussyra, båda lättlösliga i vatten. Avkok är alltså en utmärkt form, särskilt som garvämnena fungerar bättre ihop med växtens andra ämnen än isolerade.
• I dekokten får man också ut en del saponiner och hartsämnen och lite eterisk olja.

Varianter
• Trollhasselextrakt (Witch-hazel extract) och hamamelisvatten (Witch-hazel water): Utdrag på bladen med vatten + lite alkohol - recept under extrakt.
• Trollhasseltinktur (Tincture of witch hazel): Utdrag på bladen med alkohol (tinktur).
Ekbarksdekokt och galläppletinktur: Utdrag med likadana sammandragande garvämnen.
Hållbarhet
Dekokten kan hålla sig ca en vecka. Ska den förvaras längre tid eller användas som råvara i andra beredningar måste den konserveras. Med tillsats av alkohol, som i extrakt, håller den sig minst ett år. Ponds ursprungliga tillsats var 3 % (8 ml 40 % vodka per dl) vilket inte räckte vid varmt väder utan fick ökas på.
Pond lär ha gjort avkoken i järngryta, hans efterträdare efterträdare kokade och destillerade i kopparkärl. Ingen av dessa metaller brukar rekommenderas för garvämnesrika utdrag; både järn och koppar förstör garvämnena. Se mer om metallkärl under Redskap.

Hudläkemedel
Både dekokt (avkok) och extrakt (avkok eller destillat med lite alkohol tillsatt) är starkt sammandragande, blodstillande, sårläkande, antiseptiska, inflammations- och infektionshämmande på hud och slemhinnor. De används på insektsbett, klåda, irritation, rodnad, solsveda och mindre brännskador, till sårtvätt och såromslag på bensår och andra svårläkta sår. De minskar svullnader av alla slag och är bra på blåmärken, åderbråck, stukninngar och sträckningar och till ögonkompress på svullna och påsiga ögon. Salvor med trollhassel är godkända som naturmedel mot hemorrojder. Trollhasselutdrag är fortfarande ett klassiskt ansiktsvatten i USA och lika användbart i rakvatten och ansiktsmasker. Det ingår också i många krämer som dock färgas oaptitligt brungrå av garvämnena.
Särskilt för fet och grovporig hy.
Effektivt sköljmedel mot mjäll och vid torr och kliande hårbotten.
Munvatten och gurgelvatten vid inflammationer i mun och svalg.
Vid eksem med klåda - en stark dekokt hälls i badet.
Massage Både indianer och inbyggare i USA har använt trollhasseldekokt som liniment: Dekokt på kvistarna gneds in på ryggont, dekokt på bladen gneds in på benen före ansträngande språngmarscher.
Kan ge kontakteksem. Som vid alla garvämnesrika utdrag får man vara försiktig - se om giftighet nedan.

Invärtes bruk
Sammandragande också på blodkärl och när den tas invärtes - för att stoppa inre blödningar, vid åderbråck, hemorrojder, underlivsblödningar, riklig mens, diarré.
Giftighet
Inte giftig vid normalt invärtes bruk, och dricker man för mycket blir man varnad av illamående. Den är antagligen farligare utvärtes. Läggs den på stora sårytor och brännskador kan garvämnena absorberas i sådan mängd att de kan skada inre organ, utan föregående varning.

Recept
Recept I Vatten - 5 dl
• Blad av trollhassel - 30 ml
Får koka 2-3 minuter och sedan dra en kvart. Silas.
(Källa: Thomson 1980)

       1907
Recept II Vatten - 5 dl
• Blad och/eller bark av trollhassel - 15-30 ml
Får koka en kvart och sedan dra tills det är svalt. Silas.
(Källa: Thomson 1980)
Recept III • Kallt vatten - 1 liter
• Blad och/eller bark av trollhassel - 1,5 dl
Natriumbensoat löst i lite hett vatten - 1 ml per liter
Koka 15 minuter, ta från värmen, låt dra under lock upp till tre timmar.
(Källa: Hillker 1989)
Recept IV Vatten - 1 kopp
• Finhackad bark av trollhassel - 5 ml (2,5 gram)
Lägg barken i kallt vatten. Koka upp, låt koka 10-15 minuter och sila.
(Källa: Juneby 1999)
Recept V Vatten: 4 dl (80 % volym) = ca 400 gram (ca 97,5 % vikt).
• Torkade blad av trollhassel: 1 dl (20 % volym) = ca 10 gram (ca 2,5 % vikt).
• Flytande Atamon (natriumbensoat och mjölksyra) - 5 ml
Koka en kvart. Ta från värmen och tillsätt Atamon. Låt dra några timmar. Proportioner för ett starkt avkok. Längre koktid koncentrerar utdraget.
(Källa: Shenet 2000)
Recept VI • Destillerat vatten - 2 dl
• Torkade blad av trollhassel - 16 gram
Kokas i en kvart, silas.
(Källa: Andersen 2002)

Litteratur: Se t ex Antczak och Antxzak (2001), Corson (1972), Färnlöf och Tunón (2001), Jones (2010), Kennett (1976), Lindgren (1918), Lodén (2008), Meyer (1952, Riordan (2004), Svenska farmakopén (1901), Thomson (1980).
Nätpublikationer:
European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/trollhasseldekokt.html
Datum: 2018 07 17 - Uppdaterad: 2011 01 14
Cookieinfo
Made with a Mac