 |
       
Oljor Tistelolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Färgtistel (Carthamus tinctorius) | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Tistelolja, safflowerolja, safflorolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Carthami oleum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8001-23-8 | ||||||||||||||||||||
| Carthamus tinctorius seed oil ["the oily liquid obtained from the seeds"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska namn |
Safflower oil, safflower seed oil | ||||||||||||||||||||
|
Andra namn |
Romanska språk Huille de carthame (franska) Nordiska språk Farvetidselolie, tidselolie (danska) Andra språk Saffloröl, safloröl, Distelöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Färgtisteln fanns i Nya Riket i Egypten (ca 1500-100 f. Kr.) och oljan utvanns ur fröna men var inget livsmedel i Egypten, om man ska tro Plinius i Rom första århundradet, utan brukades som ett mer eller mindre magiskt medel mot djurs stick och bett. Idag används den rätt mycket i kosmetika i Japan.
Farmakopéerna Officinell i USA. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Färgtistelns frön (med 15-50
% olja) används skalade. • Kallpressning: Fröna pressas utan värme (under 30°). • Extrahering: Fröna extraheras med lösningsmedel, t. ex. hexan. • Raffinering: Sällan efter kallpressning, alltid efter extrahering. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ursprung Oljan utvinns ofta i Europa (t. ex. i Tyskland) av importerade frön. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Tunn olja som förblir
flytande även vid låga temperaturer - stelnar
först vid -10° till -20°. • Oraffinerad (kallpressad): Gul med lukt och smak. • Raffinerad (varmpressad, extraherad): Ljusgul olja med svagare lukt och mildare smak ända till lukt- och smakfri. |
||||||||||||||||||||
| • Olöslig i vatten,
glycerin och alkohol;
blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade fettsyror
runt 10 % |
|||||||||||||||||||||
| Ersättning | • Solrosolja (billigare) används för att dryga ut. | ||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Hållbarhetstiden brukar anges till 1,5-3 år. Förvara svalt, helst i kylskåp, i mörkt och lufttätt kärl. Livslängden kan förlängas genom tillsats av E-vitamin (0,5 %). Oraffinerad olja ska värmas så lite som möjligt och är inte lämplig till örtolja. Raffinerad olja håller sig längre och kan värmas obehindrat - den är redan död. | ||||||||||||||||||||
|
I livsmedelsbutiker för några tior litern. Hos importörer av eteriska oljor för 70-345 kr litern och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Torr olja
som absorberas snabbt (15 minuter) utan att klibba.
Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande. Bra bärarolja för andra ämnen som ska tas upp av huden, särskilt lättare hudvårdsprodukter som lotion och mager kräm. Välgörande i eksemmdel; oljan kan läka kliande torr hud om den används dagligen i ett par månader. Halterna i kosmetika är sällan över 5 % men i specialpreparat kan man skräddarsy efter hudtypen. • Hudolja, t. ex. ansiktsolja: 20-70 % för torr till fet hy. Insmorning av vaderna med olja rik på linolsyra kan lindra eller t.o.m. helt ta bort många av de besvär som följer av dålig blodcirkulation i ben och fötter och i värsta fall slutar med kallbrand och amputation - kärlkramp, svullnad, missfärgning, smärta, bensår, räfflade och spruckna naglar etc. Högst halt linolsyra har livsmedelsbutikens enkla och billiga tistelolja och druvkärnolja, men också olivolja har ibland visat sig fungera. Om tisteloljan känns för torr kan den blandas med en fetare olja, t. ex. sesamolja som också är rik på linolsyra (45 %). Ingen kraftig massage behövs; benen kan penslas med en bomullstuss indränkt i olja. Den förbättrade cirkulationen märks genom att benen får normal temperatur och färg och besvär försvinner. Kyla kan försvinna efter en nattlig inpackning i olja-plast-strumpa, klåda försvinna efter tre dagars insmorning, bensår och blemmor minska efter en vecka, röda och kliande ärr bli avsevärt bättre på en vecka, men för övrigt är det ingen snabbkur. Värk kan försvinna efter en månad, hudatrofi (t. ex. efter långvarig användning av kortisonsalva) förbättras på några veckor och försvinna helt efter ett par månader. Insmorning på fingrar och underarmar, tår och vader kan förbättra naglar som är sköra eller trasiga p.g.a. dålig blodcirkulation. |
|||||||||||||||||||||
| Fet hy, aknehy, hy med stora porer. Tunn och känslig hud efter kortisonbehandling. | |||||||||||||||||||||
| Tas upp snabbt av huden, därför inte så bra i helkroppsmassage - det blir för torrt, men kletar å andra sidan inte. Ren och oblandad kan den vara användbar i klassisk massage där man vill ha lite motstånd. I aromaterapeutisk massage kan man ta 10-50 % med t. ex. mandelolja eller solrosolja eller någon riktigt fet och och glidig som avokadoolja eller olivolja. Det snabba inträngandet gör den å andra sidan lämplig när aktiva ämnen ska arbetas in i huden, som i ansiktsmassage och cellulitblandningar. | |||||||||||||||||||||
|
Kallrörd tvål |
|||||||||||||||||||||
| "Låg akneframkallande effekt har visats vid test på kaninöron". Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Matolja, särskilt salladsolja. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
Akut ogiftigt vid förtäring. I djurförsök har hög halt av oljan i dieten ökat antalet tumörer, vilket man antar beror på oxidering (härskning). Tillsatta antioxidationsmedel kan innebära allergirisker. | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja av ekologiskt odlad tistel finns att få. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Leigh (1992), Manniche (2006), Meyer (1952),
Oberbeil (2002), Reynolds (1996), Wilhelmsson (2003).
• Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
