Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Mineralpulver

Talk


Synonymer
• Talk, venetiansk talk, venetiansk krita, spansk krita, kosmetskt talk, kosmetisk talk, steatit
• Magnesiumsilikat, basiskt magnesiumsilikat, vattenhaltig magnesiumsilikat, kiselsyrat magnesium, hydrerat magnesiumsilikat, hydratiserat magnesiumsilikat
Farmakopénamn
Talcum, Talcum venetum, Talcum cosmeticum, Talcum purificatum
• E 553 b Talk
• E 553 a Magnesiumsilikat
CAS-nummer 14807-96-6
Talc, CI 77718
Engelska namn
Talc, talcum, powdered talc, talcum powder, French talc, French chalk, soapstone, magnesium silicate, hydrated magnesium silicate
Andra namn
Romanska språk
Talcum venetium, Talcum cosmeticum (nylatin), talc, poudre de talc, talc de Venice, craie de Briancon (franska), talco (italienska), talco, talque (spanska)
Nordiska språk
Talkum (danska)
Andra språk
Talk, Talkumpuder, frannzösische Kreide (tyska), huashi (kinesiska)
Förväxlingsrisk
Kroppspuder - ofta kallat helt enkelt talk
Magnesiumoxid
- kallat talk på 17-1800-talen. För att förtydliga kallade man därför talk (magnesiumsilikat) för Talcum venetum (venetiansk talk) och Talcum cosmeticum (kosmetisk talk).

Tradition
Invärtes och utvärtes läkemedel i Kina, första gången omnämnt på 200-talet i en farmakopé. Mycket använt i Europa; Linné hade t. ex. med det i sin farmakopé ca 1740, och på hans tid hörde det ju också till de oundgängliga medlen i vården av peruker. Bäst rykte hade italiensk (venetiansk krita, spansk krita). Talk har använts så mycket som kroppspuder att det lätt glöms bort att det faktiskt är ett mineral. 2004 ingick det i 1.900 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen.
Farmakopéerna
Togs upp i 1901 års svenska farmakopé, kom med i den gemensamma nordiska 1964 och är idag upptaget i den europeiska.
Framställning
• Talk är naturens mjukaste mineral. Den uppträder som glimmerliknande skivor i skiffer och är huvudbeståndsdel i den mjuka bergarten täljsten (50-72 %). Det bryts i öppna talkbrott och gruvor, mals fint och steriliseras vanligen, ofta med gammastrålning.
• Magnesiumsilikat (kiseldioxids magnesiumsalt) är nästan hela innehållet i talk. Det som används i livsmedel beskrivs som "ett slags syntetisk talk".
Ursprung
Mest kommer från USA (mer än 10 miljoner ton om året), Kina, Ryssland, Frankrike och Indien. Italiensk anses vara bäst eftersom den är vitast = renast och finast men också talk från Tyrolen kallas ibland venetiansk som en slags kvalitetsbeteckning. En täljstensåder går också genom Skandinavien; Finland producerar en del och i Sverige finns det i Norrbotten och Jämtland. I Åre finns ett helt Täljstensfjäll som skattats sedan medeltiden. I Falu gruva bröts 15.000 ton under första världskriget och i Svärdsjö gruvor 23.000 ton på 1920-talet. Idag utvinns inget i Sverige.
Beskrivning
Lukt- och smaklöst, mycket lätt och fint pulver, finare än kaolin. Det som används medicinskt och för kosmetiskt bruk är extremt finmalt. Det ska också ha glans, men glitter tyder på dålig malning. Bästa sorten från Italien är vit. Det vita kan slå i grönt ända till äppelgrön men ju gråare desto sämre. Lent, glatt och fett mot huden och fäster rba. Testa på ovansidan av handen: det ska ge bra glid.
Mått och vikt 100 ml väger ca 54 gram. 100 gram = ca 185 ml.
• Olösligt i allt - vatten, glycerin, alkohol, vegetabiliska och eteriska oljor - och fuktas dåligt, men kan slammas upp hjälpligt i vätskor.
pH och inkompatibiliteter
• Talk är svagt alkaliskt (pH 9-9,5), 2 % vattenutdrag blir neutralt (pH 6-8).
• Syntetisk talk: 10 % uppslamning i vatten blir neutral till måttligt alkalisk (pH 7-10,8).
Innehåll
• Talk är nästan rent magnesiumsilikat (96-99 %). Resten (upp till 4 %, i italienskt talk 1-2 %) är aluminiumsilikat (kaolin) och mindre mängder kalk, magnesiumkarbonat, aluminiumoxid, kol och järnoxider. Orenheterna gör talken hård och kan irritera huden och också påverka doftämnens doft och färg. Talk av "teknisk kvalitet" kan innehålla asbest, som inte får ingå i talk till livsmedel, kosmetika eller läkemedel. Det kan också innehålla bakterier och steriliseras därför, ofta med gammastrålning.
• Magnesiumsilikat (kiseldioxids magnesiumsalt) är huvudbeståndsdel i talk. Det som används i livsmedel beskrivs som "ett slags syntetisk talk". Syntetisk talk, sålt under handelsnamn som Macrosorb MS33, är en blandning av magnesiumoxid och kiseldioxid.
Varianter

• Andra salter av kiseldioxid (silikater) som aluminiumsilikat (kaolin) och natriumsilikat (vattenglas).

Inköp We don't sell, we tell!
Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 250 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. Farmaceutiska kvaliteter på apotek för runt 100 kr per 400 gram. Okänd kvalitet (säkert "teknisk talk") i färg- och kemikalieaffärer för runt 20 kr per 1,5 kilo.

Hudläkemedel
Talk kan utgöra upp till 60 % i fuktupptagande, täckande och lenande kroppspuder, ofta ihop med stärkelse och zinkoxid. Genom att suga upp fukt och täppa till, lugnar det irriterad hud och ger en len känsla. Det var mycket vanligt förr till baby men bruket har minskat därför att det fina pulvret kan irritera luftvägarna. Det har också använts mycket till operationshandskar (minskar friktionen) men mindre idag, eftersom man upptäckt att partiklarna kan orsaka inflammation (granulationssvulster) i operationssår. Inte lämpligt till sårvård.
Vitt färgämne
Bas i många kosmetiska produkter som rouge och ögonskugga. I ansiktspuder mest för att förstärka pärlemorskimmer (15-40 % av pudret, upp till 60-80
% av den vita grundblandningen). Fördelar: Förstärker pärlemorskimmer, ger mjukhet och glid, lugnar irriterad hud. Nackdelar: Täcker dåligt, ger en onaturlig färgton, suger inte upp fett bra = huden blir lätt glansig, täpper till porerna, kan inflammera sår.

Hårvård Använt som fettuppsugande torrschampo.
Milt slipmedel i tandkräm
Oren talk kan irritera huden. Att det är vitt är ingen garanti för att det är fritt från orenheter. Bara talk av medicinsk eller kosmetisk kvalitet bör användas.

Mat och dryck
• Talk (553 b Talk)
• Magnesiumsilikat (E 553 a Magnesiumsilikat) inklusive magnesiumtrisilikat
Båda får tillsättas livsmedel med upp till 10 gram per kilo (1 %). De används som klumpförebyggande medel i olika slags pulver och som ytbehandlingsmedel på ris, korv och färdigskivad ost.
Giftighet
• Ogiftigt invärtes. Passerar mage och tarm utan att tas upp.  Inga rekommendationer finns om acceptabelt dagligt intag (ADI).
I USA där kvinnor använder "intimtalk" rätt flitigt har frågan om huruvida talk orsakar underlivscancer eller inte diskuterats sedan 1930-talet (i Sverige skulle frågan kunna vara aktuell genom kondomer, som talkas ibland). På 1980-talets gjordes slutligen en studie i USA, som kom fram till att ett överdivet underlivspudrande kan bidra till men knappast orsaka underlivscancer. Asbestrester kan orsaka cancer i mage, tarm och lungor. Slutsats: Sambandet mellan talk och cancer är osäkert och svagt. Som alternativ föreslogs stärkelse, som kroppen kan ta upp och omvandla till oskadliga ämnen.
• Som allt fint lösflygande pulver kan talk irritera luftvägarna när det inandas (de som skötte 1700-talets peruker hade det inte lätt) och talkpartiklar är extremt fina. Stora mängder, t. ex. om ett barn råkar få en burk över sig och andas in häftigt, kan ge andningsbesvär och lungskador; barn har dött av det.
Första hjälpen invärtes
Vid inandning av stora mängder talk: Kontakta sjukhus; det kan behövas observation för att se att pulvret inte orsakat lungskador.
Miljö Anses inte miljöbelastande. Både äkta och syntetiskt magnesiumsilikat är godkända som Bra Miljöval.
Lagstiftning

• Puder för barn under tre år ska ha varningstexten "Håll pudret borta från barnets näsa och mun".


Litteratur: Se t ex Adrasko (1968), Antczak och Antczak (2001), Hallström (1986), Linné (1954), Lodén (2002), Lodén (2008), Lundegårdh (1971), Meyer (1952), Palmborg, Walter och Werner (1982), Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Svanberg (1948). Svenska farmakopén VIII (1901). Kosmetikadirektivet 76/768/EEC. Regel om märkning: LVFS 1996:14. Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 09 14). SNF Bra Miljöval: Complexing agents; Other additives (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: Talk (2007 11 01). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).
European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/talk.html
Datum: 2018 07 20 - Uppdaterad: 2009 10 3
Cookieinfo
Made with a Mac