Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Mineralpulver

Svavel


Skaffa hit renande svavel och tänd en eld så att vi kan rensa luften i hallen! Och be sedan Penelope komma hit...
(Homeros: Odyssén; 800-talet f. Kr.)

Synonymer
1) Svavel, S, medicinskt svavel, rent svavel, venalt svavel, stångsvavel, brännsten
2) Fällt svavel, svavelmjölk
3) Svavelblomma, otvättad svavelblomma
3.1) Sublimerat svavel, tvättad svavelblomma
Farmakopénamn
1) Sulphur suecium, Sulphur citrinum, Sulphur, Sulfur medicinale (100 %), Sulfur venale (99 %)
2) Magisterium, Magisterium sulphuris, Lac sulphuris, Sulfur praecipitatum
3) Flores sulphuris, Sulphur sublimatum, Sulfur sublimatum
3.1)
Sulfur sublimatum elotum
CAS-nummer 1) 7704-34-9
1) Sulfur
Engelska namn
1) Sulphur, sulfur, brimestone, brimstone
2) Precipitated sulphur, milk of sulphur
3) Flowers of sulphur, sulphur flour, flowers of brimestone
3.1) Sublimed sulphur
Andra namn
Romanska språk
1) Sulfur (latin), soufre (franska)
2) Soufre précipité (franska)
3) Fleur de soufre (franska)
3.1) Soufre sublimé (franska)

Nordiska språk
1) Brennestein (isländska)
Andra språk
1) Apyros, theion, teion (grekiska), Schwefel (tyska)
2) Gefällter Schwefel (tyska)
3) Ánthos tò tou theiou (grekiska), Schwefelblumen (tyska)

Tradition

 

 

 

a
Den vanligaste alkemiska symbolen för svavel
Att svavel kommer från underjorden och kan självantända har skrämt och fascinerat i alla tider. I Gamla Testamentet är det alltid förödande. Gud låter svavel regna över Sodom och Gomorra, jorden blir till svavel och salt, Djävulen kastas i en sjö av eld och svavel för att plågas i evighet. I Grekland var Phlegeton, den evigt brinnande svavelfloden. en av Hades' fem floder. Från en sådan brinnande svavelsjö i underjorden kom röksvampens damm, sades det förr i Jämtland. Den som fick sådant i ögonen blev blind på fläcken.
Rökning med svavel
Svavelrök renade mot smitta och alla slags onda makter. I det inledande citatet ovan ropar Odyssevs på eld och svavel sedan han dödat friarna. Röken användes också medicinskt. De hippokratiska läkarna på 400-talet f. Kr. använde den mot hysteri. Fem århundraden senare skickade läkaren Galenos lungsjuka till Sicilien för att inandas svavelröken från Etna.
I Sverige noterade man tidigt att pestråttan som andra råttor avskyr svavelrök och att gruvtrakter klarade sig bra vid epidemier. Varje gång pest och smittkoppor drog fram tog kungligheter och riksstyrelse alltså skydd i gruvbyar som Falun och Sala. "Jag vill hoppas att den orten bliva sund, eftersom säges, där som svavellukt är, att dit intet sjukdomen kommer", skrev Karl XII till sin syster 1710, sista året pesten gick i Sverige. En lag från samma år ålade husägare att hålla bland annt svavel i lager för rökning mot smittan.
Magiskt svavel
Ett så verksamt medel har förstås haft stor magisk användning. Det underjordiska ursprunget har lett till att särskilt boklärda använt det i svart magi, men det har också varit ett skyddsmedel i vardagen för gemene man. I Sverige lades det i trösklar, i badvattnet, hos barnet i vaggan och i trollpåsarna som barnen bar om halsen till skydd mot farliga väsen. Hade man inte svavel kunde man skydda sig med en kopparbit från svavelrökens Falun - eller ett kopparmynt som varit där - eller ett kopparmynt - eller ett mynt vilket som helst - eller vad som helst av metall, som en spik. Men inget kunde ersätta svavel om man ville förebygga kramp, sade man i Skottland, och sov med lite svavel under kudden eller sydde in det i kläderna.
Svavelkällor
Gasen svavelväte som bildas när svavel bränns ångar också upp ur svavelhaltiga källor, igenkännbara på vattnets mjölkighet och lukten av ruttna ägg. Många sådan källor har blivit kurorter; den mest berömda var Aachen i Tyskland. Dit reste framför allt syfilissjuka och blev av med hudutslag, svullet tandkött och matsmältningsbesvär - inga symptom på syfilis utan på den kvicksilverförgiftning som kvicksilverkurerna mot sjukdomen gav; svavelbad hjälper kroppen att utsöndra tungmetaller. När kvicksilver ersattes med Salvarsan 1910 var storhetstiden förbi för Aachen.
 
 
Filosofiskt svavel
I Grekland jämställdes det lättantändliga svavlet med blixt och eld och behärskades av eldguden Vulcanos och för alkemisterna var svavel eldens själva princip. I själva verket baserades hela alkemin på den arabiska idén att fasta kroppar fungerade enligt två principer: den metalliska (kvicksilver) och den brännbara (svavel). Eftersom svavel fanns i alla brännbara ämnen, innehöll allt som kunde brinna svavel. Hittade man det inte vid bränning fanns det ändå där och kallades filosofiskt svavel. Paracelsus revolutionerade alkemin på 1500-talet genom att lägga till en tredje princip: det konserverande saltet, stabilitetens princip. Idén om svavel som ett slags eld omfattades inte bara av alkemister utan även av andra vetenskapsmän, som övergav den först på 1700-talet när syre upptäcktes.
Tanda endast mot ladans plan
De brandfarliga och giftiga svavelstickorna som tillverkats sedan början av 1800-talet ersattes så småningom av säkerhetständstickan, en svensk uppfinning gjord 1844. I ett århundrade såldes sedan piratkopierade tändsticksaskar världen över tryggt försäkrande: Tanda endast mot ladans plan.
Farmakopéerna
1) Svavel: Officinellt från första början (1775) i den svenska farmakopén och stod kvar i sista upplagan 1946.
2) Fällt svavel: Togs in i tredje upplagan (1784). Apoteken framställde det själva 1800-talet ut.
3) Svavelblomma ersatte så småningom rent svavel. Det togs in i femte upplagan (1817), tvättad svavelblomma i sjätte (1845).
Framställning
1) Svavel är ett ickemetalliskt grundämne (S) som ingår i många naturliga föreningar, t. ex. tillsammans med järn och andra metaller i mineral och malmer. Gediget svavel finns i närheten av vulkaner och varma källor, t. ex. på Island, i Japan där det kan hittas 90 % rent, och på Sicilien där de största fyndigheterna finns - på 1880-talet kom 90 % av världens svavel därifrån. Amerikansk råolja kan bestå till 80 % av svavel. I Texas finns det under flygsand; där det kan smältas och pumpas upp 99,5 % rent. Renas genom destillering.
2) Fällt svavel: "Svavelmjölk" har man kunnat göra sedan 700-talet genom att koka nativt svavel med vatten och pottaska, filtrera den röda vätskan, fälla ut svavlet med någon syra (t ex gossars urin), varefter det vattentvättades och torkades. Efter utfällningen blev vätskan vitgul och kallades därför svavelmjölk, och detta namn överfördes så småningom på det torra utfällda svavlet. Principen för framställningen är densamma idag men man använder renare och starkare syror.
3) Svavelblomma: Svavel värms upp (torrdestilleras) till kokpunkten så att det förgasas; vid avkylning förtätas svavelgaserna och avsätter sig som ett fast mjöl på kärlets väggar.
3.1) Tvättad svavelblomma: Genom att låta svavelblomma stå i utspädd ammoniak och sedan tvätta det med vatten renas det från föroreningar. Därefter torkas och siktas det.
Beskrivning
1) Svavel: Rent svavel är lukt- och smaklösa citrongula kristallmassor eller ett fint, elektrostatiskt ljusgult eller grågult pulver med grön ton. Ofta gjutet i ljusgula stänger, stångsvavel. Finfördelat svavel oxideras i luften till svavelsyra och kan då självantända. Det smälter vid 114° till en gul vätska, blir brunt vid 160°, tjockt och segt vid 200°, återigen tunnflytande vid 250-400° och kokar vid 448°. Upphettas det i luften, antäns det vid 250-260, brinner med blåaktig låga och bildar den illaluktande och stickande gasen svaveldioxid.
2) Fällt svavel: Ett mycket fint gulvitt eller vitaktigt amorft (okristalliniskt) pulver utan lukt.
3) Svavelblomma: Ett gult, fint, kristalliniskt pulver med svag lukt. Hygroskopiskt = tar upp fukt från luften.
3.1) Tvättad svavelblomma: Ett fint, citrongult pulver utan lukt och smak. Smälter vid upphettning, brinner upp helt i luft.
1) Svavel
100 ml väger ca 207 gram - tungt. 100 gram = ca 48 ml.
• Alla är olösliga i vatten, mycket svårlösliga i 91 % alkohol och vegetabiliska oljor.
1) Svavel: Mycket svårlösligt i jordnötsolja (250 delar). Lösligt i eterlska oljor, kokande natronlut och kalilut.
2) Fällt svavel: Mycket svårlösligt i olivolja (100 delar).
3) Svavelblomma: Mycket svårlösligt i olivolja (100 delar).
pH och inkompatibiliteter
1) Svavel: Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH6-8) till svagt surt (pH 4-6).
3.1) Tvättad svavelblomma: Ger vanligen sur reaktion vid skakning i vatten.
Innehåll
1) Svavel: Medicinskt svavel är 100 % rent, venalt svavel är 99 % rent. Svavel ur svavelkis kan innehålla arsenikföreningar.
3) Svavelblomma: Svavelblomma som inte renats kan innehålla små mängder svavelsyra, som gör att pulvret tar upp fukt från luften och klumpar sig. Svavelblomma ur svavelkis kan innehålla arsenikföreningar.
3.1) Tvättad svavelblomma: En kvalitetsnorm är att tvättad svavelblomma ska innehålla högst 1 % icke brännbara ämnen.
Varianter
• Kolloidalt svavel som kan förekomma i hudvårdsprodukter består av svavel med gummi arabicum.
• Svavellever (Hepar sulfuris): Levergröna till grönbruna stycken med lukt av svavelväte. Använt i bad vid hudåkommor, finns på apotek.
• Plastiskt svavel: Smält svavel hälls i vatten och bildar då en brun plastisk massa som med tiden blir hård och spröd.
• Ichtyol: Ett ammoniumsalt ur en syra som man fick ur en tjära som torrdestillerades ur skiffer med mycket fossila fiskrester. Tjäran innehöll ca 10 % svavel som i det rena ammoniumsaltet blev vattenlösligt. Ichtyol förekommer rätt ofta i recept fram till 1900-talets mitt, utvärtes som antiseptiskt och retande hudmedel från 10 % upp till rent.
Inköp We don't sell, we tell!
1) Svavel: Farmaceutiska kvaliteter på apotek för 110-165 kr per 500 gram.
3) Svavelblomma:
I färg- och kemikalieaffärer och hos trädgårdsföretag för runt 65 kr per 750 gram.

• För luftvägarna: Svavel har bränts mot ohyra, smitta och onda andar sedan antiken. Dioskorides rekommenderade det mot astma och hosta. "Lapparna kurerar hosta genom att dra i sig röken från svavel, "vilket är ett specifikt läkemedel, men ganska opålitligt", rapporterar Linné från lappländska resan 1732. Vid svavelkällor andades man in svavelvätegasen för luftvägskatarrer; den gör andningen djupare.
insektsmedel:
Röken dödar insekter. I Sverige röktes svavel mot smitta fram till mitten av 1900-talet. Dagens rosenodlare tar kål på mjöldagg med röken.
Doftens element
• Jord, eld: I europeisk magisk praxis har doften förknippats med Saturnus (jord) och Mars (eld).  
Hudläkemedel
Svavel i alla varianter är milt antiseptiskt och svampdödande. Redan de hippokratiska läkarna använde det som hudläkemedel. I svenska klosteranteckningar från 14-1500-tal ges rådet: "Mäng ihop svavel med svinister och smörj kroppen där skabben är; det hjälper mäktigt väl."
2) Fällt svavel: Särskilt har man använt fällt svavel (svavelmjölk) som har de minsta partiklarna och därför är lätt att fördela på huden. I Nordeuropa har det varit det kanske mest använda av alla aknemedel (antiseptiskt) - svaveltvål finns fortfarande att köpa i gammaldags färgaffärer och parfymerier. Det har ingått
i skabbsalvor (parasitdödande) och på klåda, seborré, psoriasis och eksem (löser upp och fjällar av överhuden), ofta ihop med salicylsyra eller zink. Vätskan som man fick fram vid tillverkningen, den ursprungliga svavelmjölken, har blandats med rosenvatten och kamfer till ansiktsvatten.
Aknemedel: 1-20 % i salva eller pasta
• Aknemedel: 2-10 % i zinksalva eller zinkpasta
• Svavelsprit för akne: Lika viktdelar fällt svavel, 65 % alkohol och glycerin + lite förtjockningsmedel
3) Svavelblomma: Har använts på samma sätt, i Sverige sedan 1860-talet, särskilt i skabbsalvor tillsammans med tjära
och såpa.
Gult och rött färgämne
Knallgult i sig. Ihopsmält med kvicksilver bildar det en fast röd massa som förr användes mycket som smink - cinnober.
Hy med akne.

2) Fällt svavel: Förr användes fällt svavel ihop med blyacetat för att mörkfärga håret. Har använts i alla slags preparat på seborré och klåda i hårbotten och används fortfarande i mjällschampo.
• Hårsalva mot mjäll: 10 % svavel i vaselin
• Schampo mot mjäll och seborré: 5-10 %
svavel (i ett av dagens apoteksschampon: + 1 % salicylsyra)
Salva, alkoholhaltigt hårvatten, tvålschampo: 1-20 %

Bad Underjordiskt brinnande svavel värmer upp heta källor vari man kan bada -
 

... en både behaglig och nöjsam användning, därtill att likställa med en ljuvlig medicin, ty därigenom vinnes en behandling utan plåga, ett läkemedel utan fasa, som ger hälsa utan alla obehag.

  berättar Olaus Magnus 1555. Den som så kunde, reste förr till en kurort med svavelhaltiga källor - helst Aachen i Tyskland - och badade bort hudbesvär och reumatism eller drack brunn för sina luftvägs- och matsmältningsproblem.
Svavel har varit vanligt i tvål (svaveltvål, ichtyoltvål), särskilt för akne och eksem.
Kan ge kosmetikaakne (pyttesmå knottriga utslag i ansiktet), som går bort då man slutar använda det. Överkänslighet förekommer; pröva 24 timmar. Kan irritera och ge eksem vid upprepad användning. Bör undvikas på slemhinnor.

Mat och dryck
Essentiellt ämne för människokroppen. Vitlök och andra sorters lök är rika på svavelämnen och det ingår i små mängder i B-vitaminerna B1 (tiamin) och biotin. Svavel finns annars särskilt rikligt i proteinrika livsmedel (ägg 0,2 %), till över 90 % bundet till proteinets svavelbärande aminosyror metionin, cystin och cystein.
Invärtes bruk
Några officiella rekommendationer om dagligt intag finns inte. I megavitaminterapi kan under begränsad tid rekommenderas 1.000-10.000 mg (1-10 gram) i form av metylsulfonylmetan (MSM). B-vitamintabletter för håret innehåller ibland mikroskopiska mängder av en eller flera svavelbärande aminosyror. Ett enda ägg innehåller upp till 25 gånger mer - ett ägg varje eller varannan dag ger glans till håret på ett par veckor.
Svavel användes förr för att befordra slemavsöndring. I större doser har man gett svavel, svavelblomma och tvättad svavelblomma som laxermedel. Svavelföreningarna som bildas i kroppen vid sådant intag får en att lukta ruttna ägg.
Giftighet
Låg toxicitet. Giftiga, i hög dos dödliga, är däremot gaserna som bildas när svavel bränns:
• Svavelväte, divätesulfid: Luktar ruttna ägg.
• Svavelrök, svaveldioxid: Bildas när svavelhaltiga eldningsoljor och malmer bränns; luktar inte riktigt lika illa.

Litteratur: Se t ex Adrasko (1968), Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Fåhraeus (1946), Gentz och Lindgren (1946), Grimberg volym 5 (1922), Haeger (1975), Henrikson (2000), Kennett (1976), Klemming läkebok 7 (1883-1886), Lagerqvist och Lindqvist (1999), Lilja (1972), Lindgren (1918), Linné (1975), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nordström (1940), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén (XI (1946), Svanberg (1948), Zinck och Hallas-Møller (2005). Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989), Nilsson och Petersen (1998), Oberbeil (2002), Okholm (1989), Valnet (1992), Wilhelmsson (2003), Vron (1997).
• Citat: ... en både behaglig och nöjsam användning...: Magnus 2:1 (1976).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14). Symbols.com (2008 09 19). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/svavel.html
Datum: 2018 06 22 - Uppdaterad: 2010 09 13
Cookieinfo
Made with a Mac