Liquidambar
1) Flytande storax, flytande styrax, ren liquidambar, styraxbalsam, storax, ambra, liquidamber, liquid ambar, liquid amber, asiatisk styrax, orientalisk styrax, turkisk styrax, stakte
2) Vanlig storax, vanlig styrax, oren liquidambar
3) Rökelsebark, Kristusträd

Liquidambar, liquidamber, ambar, amber
1) Liquid storax, liquid styrax, liquidambar balsam, oriental storax, oriental styrax, Levant styrax, Asiatic styrax, oriental sweet gum, Turkish sweet gum
2) Cane storax, styrax calamita

Detta är ambraträdets harts, inte styraxbuskens. Den senares harts var känd i Europa som styrax och storax innan ambraträdets harts dök upp på 500-talet och p.g.a. doftlikheten började kallas likadant. Bestämningen "flytande" är inte till stor hjälp eftersom även styraxbuskens harts också har kallats styrax liquidis. Båda har också kallats ambra. Bestämningar som asiatisk, orientalisk eller turkisk skiljer i alla fall båda från amerikansk storax; se nedan under Ersättning. Minst risk för förväxlingar ger antagligen benämningen liquidambar.
Liquidambar
Hartsen - en äkta balsam - började användas i Europa på 500-talet som skabbmedel. Linné rekommenderade den fortfarande för detta. Den förekommer i många renhetsgrader mer eller mindre uppblandad med bark och annat från trädet. Orena blandningar har varit en standardingrediens i kyrkliga rökelser. Ibland har den antagits vara Bibelns stakte (Andra Mosebok 30:34: "Tag dig välluktande kryddor, stakte och sjönagel...") men de flesta verkar luta åt att detta är myrraharts.
Farmakopéerna
1) Flytande storax (ren liquidambar): Upptagen i svenska farmakopén från första upplagan 1775 t.o.m. åtminstone tionde 1925, utom i sjätte 1845 som hoppade över den. Fanns under 1800-talets andra hälft upptagen i farmakopéerna i bl. a. Norge (1879), Frankrike (1866), Storbritannien (1867), Tyskland (1872) och USA (1876).
2) Vanlig storax (oren liquidambar): Blev apoteksvara i slutet av 1600-talet och var sedan den vanliga formen på svenska apotek.

1) Flytande storax (ren liquidambar): Trädet skadas och den utrunna hartsen skrapas av - riktigt ren kallas kornstorax. Det vanliga är att vattenkoka hartsen tillsammans med ytterbark, innerbark och yngre flisade stamdelar så att balsamen smälter ifrån och flyter upp på ytan. Det sista pressas ut. Detta var den gamla kinesiska metoden att utvinna hartsen. Enligt svenska farmakopéer på 1900-talet skulle balsamen "renas genom silning efter lindrig uppvärmning i vattenbad".
2) Vanlig storax (oren liquidambar): Kan vara harts med mycket bark och flisor kvar eller flytande storax utblandad med pressrester eller lite av varje, t. ex. två delar enklare kvaliteter flytande storax och tre delar bark- och pressrester. Också bensoeharts kan tillsättas.
3) Rökelsebark: Urkokt och pressad bark. Äldre tiders Kristusträd är samma bark utblandad med äldre barkdelar.
Ursprung
Turkiet.

1) Flytande storax (ren liquidambar): Färsk flytande storax (uppfluten balsam blandad med utpressad) är en seg, grå gröt med mörka prickar, som vartefter vattnet avdunstar blir segare och mörknar till rödbrun samtidigt som kanel-vaniljlukten blir starkare. Farmakopéernas balsam var en trögflytande och klibbig massa, grå till gråbrun och ogenomskinlig av iblandat vatten. Hela rena korn av balsam beskrivs som risgrynsstora, brunsvarta, släta och glansiga. Smaken är retande, skarp och brännande, lik tolubalsam. Jämför nedan under Ersättning med det som idag säljs som "amberstone" från Indien.
2) Vanlig storax (oren liquidambar): Brunröda eller grålila klumpar eller en brunsvart humusartad massa, mer eller mindre fuktig, som med tiden ljusnar till ljusare brun, med mer kanellukt än flytande storax.
3) Rökelsebark: Barkrester med god lukt.

1) Flytande storax (ren liquidambar)
• Över 50 % kanelsyra och derivat av denna (det är alltså en äkta balsam). kanelalkohol (2-3 %, som utvinns ur hartsen), lite vanillin.
• Ur ren eller så gott som ren balsam utan barkrester kan 35-75 % av vikten extraheras som resinoid. 1-5 % eterisk olja kan destilleras ut.
• Vatten: Upp till en tredjedel i enklare sorter som vattenkokats ur barken.
2) Vanlig storax (oren liquidambar)
• Bensoeharts och lite av varje kan vara tillsatt. Svenska apotek som fört den har haft svårigheter att identifiera innehållet.
3) Rökelsebark
• Pressad och urkokt bark.

För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Religiös rökelse: Den enkla kvaliteten rökelsebark ("Kristusträ") har använts mycket i de judiska, romersk-katolska och framför allt i den grekisk-ortodoxa kyrkan, där den blandas med frankincense.
• Rumsparfym: Balsamens rök anses främja klarsyn, t.o.m. klärvoajans, och skydda mot häxeri. Den har också mer profana nyttor, som att vara avslappnande, lugnande vid oro och befordrande för matsmältningen. Klassisk rökelseingrediens i Japan.
• För luftvägarna: Röken anses vara bra för luftvägarna, t ex. vid förkylning.
Doftens element
• Vatten: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet; dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna harmoniserande verkan på känslolivet är t. ex. ambrette, benzoin, fänkål, kalmusrot, koriander, labdanum, en del sorters myrra (guggul), ros, stjärnanis, tolubalsam och tonkaböna.

1) Flytande storax (ren liquidambar): Balsamen, vanligen i form av tinktur, har använts i både öst och väst som slemlösande medel (katarr, hosta, bronkit). I Europa har den också använts för att behandla difteri, gonorré och underlivsflytningar och som epilepsimedel och i cancerbehandling.
2) Vanlig storax (oren liquidambar): Använd på samma sätt. Vid skabb rekommenderade Linné att man skulle ta vanlig storax invärtes och flytande utvärtes.