![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Hartser Liquidambar |
|||
|
|||
Moderväxt |
Asiatiskt ambraträd (Liquidambar orientalis) | ||
Synonymer |
Liquidambar |
||
Farmakopénamn | 1) Resina storacis liquidae,
Balsamum
styrax liquidus, Styrax, Styrax liquida resina, Styrax liquida balsamum, Storax liquida, Styrax
praeparatus, Styrax liquidus 2) Styrax calamitus, Resina storacis calamitae 3) Cortex thymiamatis |
||
Engelska
namn |
Liquidambar, liquidamber, ambar, amber |
||
Andra
namn |
Romanska språk 1) Styrax liquiid, resinoid du styrax extra (ej att förväxla med resinoid av hartsen) (franska) 2) Storax en pain (franska) Asiatiska språk 1) Sogokô (japanska) 2) Storak (turkiska för både ren liquidambar från ambraträdet och styrax från styraxbusken) Nordiska språk 1) Styraxbalsam (norska) |
||
Förväxlingsrisk |
Äldre tiders storax och styrax:
Harts från styraxbusken
(Styrax officinalis). Bensoeharts: Harts från bensoeträdet (Styrax tonkinensis). Perubalsam: Harts med likheter. Ambra: Från kaskelottvalen. Ambretteolja: Eterisk olja från myskkornsträdet (Hibiscus abelmoschus). Styrax liquida: Hondurasbalsam, av amerikanska trädet Liquidambar styraciflua. Förr officinell. Amerikansk liquidambar - se Ersättningar nedan. |
||
|
|||
Tradition |
Detta är ambraträdets
harts, inte styraxbuskens.
Den senares harts var känd i Europa som styrax och storax
innan ambraträdets harts dök upp på
500-talet och p.g.a. doftlikheten började kallas
likadant. Bestämningen "flytande" är
inte till stor hjälp eftersom även styraxbuskens harts
också har kallats styrax liquidis. Båda har också kallats ambra.
Bestämningar som asiatisk, orientalisk eller
turkisk skiljer i alla fall båda från amerikansk storax; se nedan under
Ersättning. Minst risk för förväxlingar ger antagligen
benämningen liquidambar. |
||
Framställning |
1) Flytande storax (ren liquidambar):
Trädet skadas och
den utrunna hartsen skrapas av - riktigt ren kallas
kornstorax. Det vanliga är att vattenkoka hartsen
tillsammans med ytterbark, innerbark och yngre flisade
stamdelar så att balsamen smälter
ifrån och flyter upp på ytan. Det
sista pressas ut. Detta
var den gamla kinesiska metoden att utvinna hartsen. Enligt svenska farmakopéer på 1900-talet skulle balsamen "renas genom silning efter lindrig uppvärmning i vattenbad". |
||
1) Flytande storax (ren liquidambar):
Färsk
flytande storax (uppfluten balsam blandad med utpressad)
är en seg, grå gröt med mörka prickar,
som vartefter vattnet avdunstar blir segare och mörknar
till rödbrun samtidigt som kanel-vaniljlukten
blir starkare. Farmakopéernas balsam var en trögflytande och klibbig massa, grå till gråbrun och ogenomskinlig av iblandat vatten. Hela
rena korn av balsam beskrivs som risgrynsstora,
brunsvarta, släta och glansiga. Smaken är retande, skarp
och brännande, lik tolubalsam.
Jämför nedan
under Ersättning med det som idag säljs som "amberstone"
från Indien. |
|||
Mått och vikt | En droppe varm balsam ska sjunka i en lösning av natriumklorid (1+8, d.v.s. 1 vikdel salt i 8 viktdelar vatten), krävde svenska farmakopén 1908. | ||
1) Flytande storax (ren liquidambar) Så gott som olöslig i vatten. Löslig i sin egen eteriska olja (som utgör endast 5 % av extraktet liquidambar resinoid) och i alkohol (löses till större delen i lika volym 90-91 % varm alkohol). När lösningen filtrerats och spriten avdunstat ska 65 % av vikten återstå i form av en seg, brun och genomskinlig återstod. pH och inkompatibiliteter • Lika delar flytande storax och alkohol ger sur reaktion (pH under 6). |
|||
1) Flytande storax (ren liquidambar) |
|||
Varianter | Liquidambar resinoid: Extraheras ur ren balsam. En 10 % tinktur på balsamen är vanligare i parfym. | ||
Ersättning |
Syntetisk storax:
Flytande och med samma fixerande effekt som äkta
liquidambar. Amerikansk storax, amerikansk liquidambar (eng. liquid storax, Honduras balsam oil, white Peru balsam oil, balsam of storax, gum styrax) Moderväxten är amerikanskt storaxträd (Liquidambar styraciflua) - inte ambraträdet (vars harts också kallas "liquid storax") eller perubalsamträdet (hartsen också kallad "Honduras balsam" och "Peru balsam"). Amerikansk storaxharts kan innehålla 7-20 % eterisk olja som har sötare doft än flytande storax. Branschorganisationen IFRA avråder från användning i parfym på grund av riskerna för överkänslighetsreaktioner. Amberstone, amber Det som säljs som "amberstone" och "amber" från Indien är mycket troligen liquidambar; landet har besläktade arter av ambraträdet som sägs ge en liknande om än sämre harts. I Indien är det nog rätt självklart att "amber" kan betyda liquidambar. Att västerlänningar gärna tror att de fått tag på gråambra behöver man ju inte låtsas om. Hartsen amberstone är ljusgula till vita, mjuka och lättsmulade klumpar med fet känsla och lukt av vanilj och kanel. 3 % vikt i 95 % alkohol löses snabbt och fullständigt till en gul vätska. Vid bränning avger massan en välluktande rök och smälter till en fet och mörkbrun rest med vita kristaller som luktar starkt och smakar beskt. |
||
Förvaras mörkt, svalt och lufttätt. | |||
|
Både flytande och vanlig storax förekom förr på svenska apotek men inte idag. Bark har förekommit i handeln som rökelse. | ||
|
|||
Doftbeskrivning 1) Flytande storax (ren liquidambar) Söt och kryddig doft av kanel och vanilj men inte med samma söta vaniljstyrka som bensoeharts utan mer påminnande om den kryddigare perubalsam. En del former har doft av hyacint. Ska inte lukta terpentin vid uppvärmning. 2) Vanlig storax o(ren liquidambar) Starkare kanellukt. Flyktighet Basnoter, mycket hållbara. Doftblandning Extremt effektiva fixatörer. Går bra ihop med blomdofter (cassie, jasmin, lavendel, mimosa, nejlika, ros, viol, ylang-ylang) och många kryddofter. Användning Doftämne och fixatör, vanligen som10 % balsamtinktur, i orientdofter och blomdofter. |
|||
För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser. |
|||
Hudläkemedel 1) Flytande storax (ren liquidambar) Balsamen började användas i Europa på 500-talet framför allt som skabbmedel; Linné rekommenderade den för detta och så fortsatte den att användas enligt många svenska farmakopéer. Den är bakteriedödande och har, ungefär som perubalsam, varit ett vanligt medel för allehanda hudproblem inklusive ringorm. I kinesisk medicin har den använts som sårmedel, på bölder och varbildningar. Skabbsalva: 20-50 % balsam löst i fet salva eller olja. |
|||
Som doftämne och fixatör i tvålparfym. | |||
Inte hudirriterande men överkänsliga kan reagera. Branschorganisationen IFRA avråder från användning i parfym. Liquidambar resinoid är mindre riskabelt i åtminstone en del former. | |||
|
|||
Mat
och dryck |
1) Flytande storax (ren liquidambar): Ett gammalt kinesiskt tips för att få bort fiskben som fastnat i halsen: Svälj långsamt små korn av hartsen. | ||
Invärtes
bruk |
1) Flytande storax (ren liquidambar):
Balsamen, vanligen i form av tinktur,
har använts i både öst och väst
som slemlösande medel (katarr, hosta, bronkit).
I Europa har den också använts för att
behandla difteri, gonorré och underlivsflytningar
och som epilepsimedel och i cancerbehandling. |
||
I kinesisk medicin avråds från att ge storaxbalsam till gravida kvinnor. | |||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910),
Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lindgren
(1918), Meyer (1952), Pharmacopoea Norvegia II (1879), Piesse (1857), Reynolds
(1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Nätpublikationer: Moeran (2007): Creatvity at work: making scents of smell: manufacturing incense in Japan (2008 03 14). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |