 |
       
Fettsyror Stearinsyra |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
SA, C18:0, handelsnamn som Tefacid VL 30 | ||
|
Farmakopénamn
|
Acidum stearicum, Acidum stearinicum | ||
| E 570 Fettsyror | |||
| CAS-nummer | 57-11-4 | ||
| Stearic acid | |||
|
Engelska
namn
|
Stearic acid, SA, octadecanoic acid, C18:0 | ||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Acide stéarique (franska) Andra språk Stearinsäure (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Stearin | ||
|
|
|||
|
Tradition
|
Den vanligaste mättade
fettsyran och en av de första som isolerades
i laboratorium, ur talg på 1820-talet.
Ordet stearinsyra dök upp i svenska språket
1834, bildat av stearin som
tagits 1821 från franska stéarine med samma
betydelse och i sin tur bildat av grekiska stear = talg.
Farmakopéerna Stearinsyra togs upp i svenska farmakopén 1925 men behövde inte hållas på lager på apoteken så vida inte läkare begärde det. Det stod kvar i den nästa och sista upplagan 1946 och kom också med i 1964 års nordiska. |
||
|
Framställning
|
•
Förekomst: Stearinsyra är en mättad
fettsyra. I naturen uppträder den sällan som fri fettsyra utan förestrad med glycerin till stearin. Den finns i nästan allt fett, mest
i mangosmör (utgörande över 50 % av fettsyrorna), kakaosmör
och sheasmör (upp till
40 %), talg (25 %) och ister
(20 %).
• Tillverkning: Fett bryts ner till sina beståndsdelar fettsyror och glycerin genom spjälkning. Stearinsyra och palmitinsyra finns ofta tillsammans. Vill man dela på dem använder man hårt tryck vid 0°. Ursprung Importeras till Sverige bl. a. från Tyskland. |
||
|
Beskrivning
|
Vita till gulvita kristalliniska stycken, flingor eller vitt pulver som känns fett. Svag lukt och smak som påminner om talg (grekiska stear). Ren stearinsyra smälter vid 69-70°, men smältpunkten kan sänkas till 54° om den blandas med andra fettsyror, vanligast palmitinsyra - se några smältpunkter under stearin. | ||
| 100 ml väger 42-46 gram. 100 gram = 240-220 ml. | |||
| • Olösligt i
vatten. • Måttligt löslig i kall alkohol (30 delar 95 % alkohol), bättre i varm. Kan smältas med vegetabiliska och eteriska oljor, fetter, hartsämnen och vaxer. pH och inkompatibiliteter • Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6). • Sura ämnen och metalloxider som zinkoxid kan inte användas i stearatkrämer, de förstör emulgeringen (förtvålningen). |
|||
|
Innehåll
|
• En blandning av mättade
fetsyror, huvudsakligen stearinsyra.
Farmakopéerna i Storbritannien och
USA begär att stearinsyra ska bestå av minst
40 % stearinsyra och minst 50 % palmitinsyra. En särskilt
ren form i USA (Purified stearic acid) består
av minst 90 % stearinsyra och minst 6 % palmitinsyra. Många olika blandningar säljs som steariner. |
||
|
Varianter
|
• Stearin: Handelsblandningar av stearinsyra och andra fettsyror. • Stearater - salter och estrar som: • Glycerylstearat = stearinsyra förestrad med glycerin till ett rent stearinsyrefett (stearinsyreester). Säljs som emulgeringsmedel, t ex kallat VE-fett. Med andra alkoholer får man andra stearater, flera utmärkta som emulgeringsmedel. • Med alkalier salter av stearinsyra som kalciumstearat, magnesiumstearat, natriumstearat. |
||
|
Ersättning
|
• Kan ersättas
med stearin; tag då
lite mer stearin än vad receptet anger för
stearinsyra. 15 % stearinsyra är vanligt i stearatkrämer;
ta då 20 % stearin. |
||
|
Hållbarhet
|
Hållbart i åratal om det förvaras torrt och mörkt i rumstemperatur. | ||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 30 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
Tas inte upp av huden men mjukgör och framför allt skyddar genom att hålla inne fukt. Det ger en fet och vaxartad känsla på huden och också lite skimmer och glans men för mycket känns stelt. Det kan t ex användas i mindre mängd (runt 3 %) som skyddande ämne i feta krämer som handkrämer och fotkrämer. Emulgeringsmedel Vanligare förr, t ex i make up-krämer. Egentligen emulgeras det inte (än mindre emulgerar det) utan förtvålas ihop med svaga alkalier, mest typiskt i stearatkrämer. • Stearatkräm: 15 % av krämen |
|||
|
Kallrörd tvål |
|||
| Kan ge kosmetikaakne (pyttesmå knottriga utslag i ansiktet), som går bort då man slutar använda det. Överkänslighet är ovanligt men allergi förekommer. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
Fettsyror (E 570 Fettsyror) får tillsättas utan mängdbegränsning som klumpförebyggande medel och tabletthjälpmedel i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Mest används stearinsyra, palmitinsyra och myristinsyra (mättade) och oljesyra (enkelomättad). Ursprunget kan vara vegetabiliskt eller animaliskt. | ||
|
Giftighet
|
Ogiftigt. | ||
|
Miljö
|
Anses inte miljöbelastande men kan vara skadligt eller giftigt för fisk. Troligen lätt nedbrytbart. Godkänt som Bra Miljöval. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918),
Lodén (2002), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946). Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Surfactants; Softeners/emulsifiers (2005 07 20). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
