![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Vaxer - Fetter - Emulgeringsmedel Stearin |
|||||||||||||||||||||||
Och kring och över honom, i väggar och trappuppgångar, i plank och skjul, i madrass och filt - överallt fanns den feta, kväljande stanken av stearin. Den doften hängde fast vid allt under hans första tid i staden, den skulle alltid vara förknippad med minnet av hans ungdomsdrömmars stad. (Per Anders Fogelström: Mina drömmars stad, 1960) |
|||||||||||||||||||||||
Synonymer |
Presstalg, oleostearin, glycerinstearat, glycerinens tristearat, glycerinens tristearinsyreester, tristearin, triglycerider av stearinsyra, stearinsyrans triglycerinester | ||||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 91723-27-2 | ||||||||||||||||||||||
INCI-namn | Oleostearine | ||||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Stearine, stearin, glyceride of stearic acid, candle-grease | ||||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Stéarine (franska) Nordiska språk Stearin (danska) Andra språk Stearin (tyska) |
||||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Stearinsyra | ||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
Tradition |
Stearinljusen
är inte gamla. Första patentet togs 1825. Den
isolerade råvaran stearin (namnet i svenskan sedan
1821, hämtat från franskans stéarine
med samma betydelse och bildat av grekiska stear = talg)
var billigare och hållbarare än både
talg och bivax.
Den verkliga boomen för ljustillverkningen kom runt
1870 när margarin började
tillverkas och de två industrierna kunde börja
dela på de olika delarna av det animaliska fettet.
Liljeholmen Fogelströms skildring ovan av stearintillverkning är från den första svenska fabriken Liljeholmens, grundad 1837 av Lars Johan Hierta, som sju år tidigare grundat Aftonbladet. I början såldes ljusen från tidningens kontor men snart blev Liljeholmens en av världens ledande stearinljusfabriker. |
||||||||||||||||||||||
Framställning |
Fettsyror isoleras ur olja eller fett och förestras igen med glycerin till ett nytt konstgjort fett. Fettråvara kan vara vilket fett som helst med mycket mättade
fettsyror. Talg (grekiska stear) och ister innehåller mycket stearinsyra.
Idag är importerad palmolja och palmkärnolja billigare. Förestringen
sker i triglyceridform (tre fettsyremolekyler fäster
vid varje glycerinmolekyl), den vanligaste formen för
fetter i naturen och en bra råvara i sådant
som ska vara fett. Annat kan blandas i, som vaxer och paraffin, men då är det inte längre äkta stearin. Äldre tiders stearin I den tidiga margarinindustrin pressade man renad talg vid 25-35° (beskrivning nedan) och fick en fast och en lösare del fett, mer av det hårda ju hårdare man pressade. Denna hårda del ("stearin") bestående av glyceriderna stearin och palmitin (stearinsyrans och palmitinsyrans fetter) användes av ljusfabrikerna. Den resterande mer eller mindre flytande delen ("oleoolja", "oleomargarin") blev huvudinnehåll i de tidiga margarinerna. |
||||||||||||||||||||||
Beskrivning |
Fettet stearin: Rent
stearin är vita vaxiga och smulbara flingor. Smältpunkt runt 65°. Handelsblandningen stearin: Många vaxiga blandningar med stearinsyra och palmitinsyra används i industrin, t. ex. till ljus, som emulgeringsmedel och till insmörjning och skydd. Ju mer palmitinsyra desto mjukare konsistens och lägre smältpunkt. |
||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
100 ml väger ca 100 gram. | |||||||||||||||||||||||
Olösligt
i vatten, ganska svårlösligtt
i kall 95 % alkohol. Kan smältas med vegetabiliska och eteriska oljor, fetter, hartsämnen och vaxer. pH och inkompatibiliteter Sura ämnen och metalloxider som zinkoxid ska inte användas i stearatkrämer, de förstör förtvålningen. |
|||||||||||||||||||||||
Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||||
Huvudinnehållet är fettestrar, d.v.s. estrar av glycerin och fettsyror. Fettsyrornas fördelning: |
|||||||||||||||||||||||
Varianter | Glycerylstearat:
Precis samma fett men förestrat i mono- och diglyceridform
som gör det lättlösligare och lättare
att emulgera. • Stearinsyra, "rent stearin" |
||||||||||||||||||||||
Ersättning |
Handelsblandningar
av stearin kan för det mesta ersätta stearinsyra
när detta ingår i ett recept. Ta lite mer
stearin, t ex 20 % stearin när receptet säger
15 % stearinsyra. Det går utmärkt att riva
ett stearinljus! |
||||||||||||||||||||||
Hållbarhet |
Stearin
har närmast obegränsad hållbarhet. Låt
det inte ligga och smälta. Färdiga krämer med stearin innehåller vatten och måste därför konserveras. Att helt okonserverade stearatkrämer på stearin, vatten, natriumbikarbonat och de flesta oljor kan stå sig friska genom tre månaders sommarvärme beror på att vattnet avdunstar innan krämen hinner bli dålig. Sätter man på lock på en sådan burk möglar stearatkrämerna precis som andra krämer. Husmorstips: Gnid in burkarnas och flaskornas etiketter med ett sterinljus så blir texten vattenskyddad! |
||||||||||||||||||||||
|
Stearinflingor: I färg- och kemikalieaffärer för runt 40 kr, i hobbybutiker för 50-60 kr per kilo. | ||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
Absorberas inte av huden utan lägger
sig på dess yta med en fet och vaxig känsla.
Täpper inte till porerna
som paraffin. Tål värme; smälts i vattenbad tillsammans
med olja och fett. Hudläkemedel Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig. Volymer: Feta krämer som handkräm, fotkräm: runt 5 %. Förtjockningsmedel Ger tjockhet och stadga till kräm, salva, cerat etc. Med svagt alkaliska ämnen som natriumbikarbonat och borax förtvålas det - emulgerar inte - och bildar då enkla men bra handkrämer. Stearatkräm: runt 20 % |
|||||||||||||||||||||||
Fast tvål | Kallrörd tvål |
||||||||||||||||||||||
Hudreaktion | Överkänslighet förekommer men är ovanligt. Om det ligger på länge, som i krämer, kan det möjligen orsaka kosmetikaakne; pyttesmå utslag i ansiktet. Det gör bättre nytta i hand- och fotkrämer. | ||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
Recept |
|||||||||||||||||||||||
Recept I (stearin) |
Renad talg Renad oxtalg skäres i stycken, omvecklas med linne och inlägges i en hydrualisk press. Vid användning av ett icke allt för starkt tryck i ett till 25 grader C. uppvärmt rum låter fettet uppdela sig i två nästan lika delar, nämligen fast stearin 40-50 och flytande oleo-margarin 50-60 procent. Stearinet, som blir kvar i pressduken och smälter vid 40 à 60 grader C., användes i ljusfabrikerna. Oleo-margarinet bearbetas däremot till mänsklig föda. (Källa: Hälsovännen 10:1888 efter utlåtande n:r 19 av Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 2) Anm. Oleo-margarinet, d.v.s. de omättade fettsyrornana ur talgen, bearbetas vidare till oleosmör-margarin. |
||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918),
Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Svanberg
(1948). Artiklar: Tillverkningen av konstsmör (margarin) (Helsovännen 10:1888). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |