 |
       
Örtoljor Rosenolja |
|
|
|
||
|
Moderväxt |
Ros (t ex Rosa gallica) | |
|
Farmakopénamn |
Oleum rosae, Oleum rosacea, Oleum rosarum | |
| CAS-nummer | 93334-48-6, 84696-47-9, 84604-12-6, 90106-38-0, 84604-13-7, 93062-88-5, 97281-55-5, 92347-25-6 | |
| • Rosa alba flower extract ["an extract obtained from the flowers of the rose, Rosa alba"] • Rosa canina flower extract ["an extract of the flowers of the hip rose, Rosa canina"] • Rosa centifolia flower extract ["an extract of the flowers of the cabbage rose, Rosa centifolia"] • Rosa centifolia flower extract ["an extract of the flowers of the cabbage rose, Rosa centifolia"] • Rosa damascena flower extract ["an extract of the flowers of the damask rose, Rosa damascena"] • Rosa davurica bud extract ["an extract of the bud of the rose, Rosa davurica"] • Rosa gallica flower extract ["an extract of the flowers of the French rose, Rosa gallica"] • Rosa hybrid flower extract ["extract of the flowers of the rose, Rosa hybrida"] • Rosa indica flower extract ["the extract of the flowers of Rosa indica"] • Rosa rugosa flower extract ["an extract obtained from the flowers of the rose, Rosa rubiginosa"] |
||
|
Engelska
namn |
Rose oil, infused oil of rose | |
|
Andra
namn |
Romanska språk Huil de rose (franska) Andra språk Rhodinon (latin), Rosenöl (tyska), rogan gol (persiska), gül yagi (turkiska) |
|
|
Förväxlingsrisk |
• Rosenessens - eterisk olja Andra extrakt av blomman som: • Rosendekokt - med vatten • Roseninfusion - med vatten |
|
|
|
||
|
Tradition |
Rosenblad utdragna i vegetabilisk olja är forntidens
"rosenolja" och det som menades med "rosenolja" till långt
in på 1800-talet. Inom antikt parfymeri är den en riktig klassiker som gick under namnet rhodinon. Den framställdes i Mykenes örtoljeindustrier redan under grekisk bronsålder (1500-1200 f. Kr.) och var fortfarande lika populär under romartiden.
Alla antika författare som skrivit om parfym berättar om den, t. ex. Theofrastos i sin utförliga essä om egyptiskt och grekiskt parfymeri på 300-talet f. Kr. och Plinius och Dioskorides i Rom första århundradet. Ros gick utmärkt att blanda med andra dofter i parfym men för övrigt hade den en förmåga att döda andra lukter. Ett vanligt trick i grekiska parfymbutiker var därför att se till att den sista parfymen kunden fick lukta på var en rosenparfym. När han sedan kom till nästa butik kunde han inte längre känna några lukter. I Kina på 500-talet f. Kr. beskrivs rosenolja som en stor lyx som vid dödsstraff var förbehållen hovet och adeln. Den har aldrig fallit ur modet. Linné hade med den i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740. |
|
|
Framställning |
•
Kronbladen täcks med olja, kärlet täcks
och får stå svalt i ett par veckor, omröres
då och då och filtreras av när bladen tappat färgen och oljan fått
doft. Andra metoder finns, som att låta allt stå i solen i flera veckor. En metod att tillverka rhodinon var att lägga rosenbladen torra i oljan, gnida in händerna med honung och sedan stoppa ner dem i oljan och krama blombladen. Honungen var viktig för att förhindra att blandningen blev dålig; även kärlet gneds in. Därefter fick oljan stå över natten och nästa dag gav man sig på att krama igen. Detta kunde upprepas många gånger med nya rosenblad. • Enklare fusk: Olja försätts med rosenessens. |
|
|
Beskrivning |
Färglös olja. | |
| Beräkna efter den använda oljan - 100 ml väger runt 92 gram. 100 gram = runt 109 ml. | ||
| • Olöslig i vatten,
glycerin och alkohol;
blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor och smältas med fetter, hartsämnen och vaxer. |
||
|
Innehåll |
Flytande |
|
| Varianter | • Rosendekokt - utdrag med kokande vatten. • Roseninfusion - udrag med hett vatten. • Rosenvatten - destillat med vatten. |
|
|
Hållbarhet |
Hållbar om en stabil olja används. E-vitamin minskar risken för härskning. | |
|
|
||
|
Användning
Kan användas som basolja i en oljebaserad parfym. |
||
| Framför allt torr hy. | ||
| Massage |
|
|
| säger Arvid Månsson i sin örtabok i mitten av 1600-talet, vilket är nästan ordagrant efter en svensk läkebok nedskriven runt år 1500, som i sin tur hämtat det mesta ur danske Harpestreng på 1200-talet. Culpeper rekommenderade den på svullnad, värme och inflammation. | ||
| Utmärkt badolja. | ||
|
|
||
|
Recept |
||
| Recept I | • Olja - ej fullt 1 liter |
|
| Recept II | • Olja
- 4 delar • Rosor - 1 del Får dra i solen tre dagar varefter blommornas förnyas. Detta upprepas ytterligare två gånger. (Källa: Naves och Mazuyer 1947 efter Rhazès: Antidotaire, 900-talet) Anm. Ursprungskällan är arabisk, så det handlar om ordentligt solsken. |
|
| Recept III | • Olja
• Rosor, bäst är gammaldags buskroror, helst vita • Salt Strö lite salt i botten av en glasburk, t. ex. en syltburk, lägg på ett lager rosenblad - färska men absolut torra - och över dessa ett lager bomull som klippts så att de passar burken. Häll på olja så att bomullen dränks in. Varva salt, rosenblad och bomull med olja tills burken är väl packad. Bind över med pergamentpapper. Ställ torrt och soligt två veckor. Byt ut paperet mot ett tyg och vänd burken upp och ner så att oljan silas ut - det tar några dagar. (Källa: Okänd engelsk, 1999) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Culpeper (1976), Haglund (1987), Klemming läkebok 3 (1883-1886), Linné (1954), Manniche (1999), Månsson
(1987), Naves (1947), Theofrastos (1916; On odours). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
