Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Konserveringsmedel

Parabener


Synonymer

1) Etylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-etylester, p-hydroxibensoesyra-etylester, etylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Microcare EHB, Nipagin A
2) Propylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-propylester, p-hydroxibensoesyra-propylester, propyl-p-hydroxibensoat, propylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Microcare OHB, Nipasol M, Propagin
3) Metylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-metylester, p-hydroxibensoesyra-metylester, metylparahydroxibensoat, metyl-b-oxibensoat, metylhydroxybensoat. Handelsnamn som Metagin, Microcare MHB, Nipagin M, Nipaguard BNPD
4) Butylparaben, p-hydroxibensoesyra-butylester, butylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Butagin, Nipabutyl
5) Bensylparaben, p-hydroxibensoesyra-bensylester, bensylparahydroxibensoat
Blandningar av parabener - handelsnamn som Butex, Dekaben MEP, Germaben II, Liquapar ME, Microcare BPM, Microcare PM2, Microcare PM3, Microcare PM4, Microcare PM5, Nipaguard BPX, Nipaguard CMB, Nipaguard MPA, Niparguard MPA, Nipaguard MPS, Nipasept, Nipastat, Nipastat, Phenonip, Rekonsal, Sharomix, Undebenzofene-C

Farmakopénamn
2) Propylis parahydroxybenzoas
3) Methyli para-oxibenzoas, Methylis parahydroxybenzoas
4) Butylpara hydroxy benzoas

1) E 214 p-Hydroxibensoesyraetylester
2) E 216 p-Hydroxibensoesyrapropylester
3) E 218 p-Hydroxibensoesyrametylylester

CAS-nummer 1) 120-47-8
2) 94-13-3
3) 99-76-3
4) 94-26-8
5) 94-18-8
1) Ethylparaben
2) Propylparaben
3) Methylparaben
4) Butylparaben
Engelska namn
1) Ethylparaben, ethyl p-hydroxybenzoate, p-hydroxybenzoic acid ethyl ester, ethyl-4-hydroxybenzoate
2) Propylparaben, propyl hydroxy benzoate, propyl p-hydroxybenzoate, p-hydroxybenzoic acid propyl ester, propyl-4-hydroxybenzoate
3) Methylparaben, methyl p-hydroxybenzoate, methyl parahydroxybenzoate, methyl ester, p-hydroxybenzoic acid methyl ester, methyl hydroxy benzoate, methyl-4-hydroxybenzoate
4) Butylparaben, butyl p-hydroxybenzoate, p-hydroxybenzoic acid butyl ester, butyl-4-hydroxybenzoate
5) Benzylparaben, benzyl p-hydroxybenzoate, p-hydroxybenzoic acid, benzyl-4-hydroxibenzoate
Andra namn
Nordiska språk
Parabener (danska)

Tradition Parabener framställdes första gången 1927 av ett tyskt bolag i USA och började genast användes i kosmetika. De har varit ett av favoritmedlen i årtionden och finns idag i nästan allt, men alarmerande rapporter i början av 2000-talet har gjort att man börjat leta efter ersättningar.
Farmakopéerna
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Fanns med i USA:s farmakopé 1960, den nordiska 1964 och är upptagen i den europeiska idag.
Framställning • Förekomst: Parabener är hydroxybensoater, salter till p-hydroxi-bensoesyra (para-hydroxi-bensoesyra, av bensoesyra och karbolsyra). I naturen förekommer de som pigment i växter.
• Tillverkning: Parabener som används industriellt framställs också industriellt, genom att p-hydroxyl-bensoesyra förestras med alkoholer. De vanligaste:
1) Etylparaben (vattenkonserverande): Förestras med vanlig etylalkohol.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Förestras med propylalkohol.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Förestras med metylalkohol (träsprit).
4) Butylparaben (fettkonserverande): Förestras med butylalkohol.
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Förestras med bensylalkohol.
Ursprung
Kommer från europeiska kemisktekniska industrier.
Beskrivning
Rena parabener är ljusa pulver eller kristaller. I handeln säljs de i lättflytande, genomskinliga, lätt gultonade lösningar, med varierande smak beroende på lösningsmedel.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Rent metylparaben är färglösa kristaller eller ett fint vitt kristalliniskt pulver utan lukt och med svag smak. Smälter vid 124-129°.
Handelsblandningar: 1 ml (ca 18 droppar ) väger ca 1,25 gram (1.250 mg). 1 gram (1.000 mg) = ca 0,8 ml (14-15 droppar)

1) Etylparaben (vattenkonserverande): Lösligt i vatten.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Lösligt i olja, alkohol, bensylalkohol, propylenglykol (båda används som lösningsmedel för denna paraben). Mycket svårlösligt i vatten (1 del löses i 2.000 delar).
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Svårlösligt i vatten (1 del löses i 5-600 delar), måttligt lösligt i kokhett vatten (1 del löses i 20 delar). Dock den paraben som är mest vattenlöslig. Lättlösligt i 95 % alkohol (1 del löses i 2 delar), lösligt i bensylalkohol och propylenglykol (båda används som lösningsmedel för denna paraben). Uppges också vara lösligt i olja.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Lösligt i olja.
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Dåligt lösligt i vatten.
Handelns parabenblandningar är inte helt vattenlösliga. Det brukar inte ge några problem men här är ändå en tillverkares tips:
• Lösligheten förbättras om vätskan värms (60-70°) innan parabenerna tillsätts.
• Om vätskan inte kan värmas, kan parabenerna röras ut med lite propylenglykol innan de tillsätts.
• I emulsioner kan blandningen tillsättas i vätskan eller hälften i vattenfasen och hälften i fettfasen.
• I flytande tvål och schampo kan blandningen röras ut med tensiden.
pH och inkompatibiliteter
• Parabeners effekt verkar förstärkas av lite propylenglykol; hur eller varför vet man inte.
• Den konserverande effekten av alla, utom bensylparaben (fettkonserverande), kan försvagas i alkalisk miljö och av bland annat filtrering, dragant, lecitin, polyetylenglykol, katjonaktiva tensider och tween 20, tween 80 och andra nonjonaktiva tensider.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Mättad vattenlösning blir neutral (pH 6-8) till svagt sur (pH 4-6). Inkompatibelt med alkalier (sönderdelning) och en del järnsalter (färgning).

Innehåll

• Parabener: Kan fås minst 99 % rena. Småfirmor köper färdiga blandningar som konserverar både vatten och fett. Vanliga kombinationer är propylparaben för fettet + metylparaben för vattnet och dessa två + etylparaben för vatten. Butylparaben (fettkonserverande) har försvunnit efter larmen om hormonstörningar i början av 2000-talet.
• Tillsatser: Färdiga blandningar säljs i flytande form. Något lösningsmedel ingår då alltid (kaprylglykol, bensylalkohol, propylenglykol). Ota ingår också något annat konserveringsmedel (vanligast fenoxietanol). Innehållsmängder uppges inte för blandningar som säljs till privatpersoner vilket gör att man aldrig vet exakt vad man doserar med.

Varianter

Åtminstone ett 20-tal parabener används som konserveringsmedel, i livsmedel t. ex natriumsalterna:
• Etylparabens natriumsalt: E 215 p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt
• Propylparabens natriumsalt: E 217 p-Hydroxibensosyrapropylesterns natriumsalt
• Metylparabens natriumsalt: E 219 p-Hydroxibensosyrametylesterns natriumsalt

Ersättning
• I sura produkter bensoesyra.
• I sura produkter med mycket vatten natriumbensoat.
• I svagt sura produkter med mycket fett kaliumsorbat.
Inköp We don't sell, we tell!
Handelsblandningar av parabener: Hos importörer av eteriska oljor för runt 20 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika.

Parfym Användning
2) Propylparaben används också som doftämne i kosmetika.
4) Butylparaben används som doftmaskör.

Konserveringsmedel
Alla benosoater är bakteriedödande eller bakteriehämmande. Parabenerna verkar på ett brett spektrum av bakterier, jästsvampar och mögelsvampar, bredare än t. ex. natriumbensoat. De fungerar bäst i neutrala och sura produkter; i alkaliska är de inte riktigt lika pålitliga. De tål höga temperaturer och påverkar inte preparatens färg, doft eller konsistens. Ibland kan den konserverande effekten förstärkas av propylenglykol och andra glykoler, som ofta också är lösningsmedel, i okänd mängd.
Enstaka parabener
1) Etylparaben (vattenkonserverande): Används mot fotsvamp, (upp till 25 %).
2) Propylparaben (fettkonserverande): Används mot fotsvamp, (upp till 25 %). Hundradelar av det räcker för att konservera (0,02-0,2 %). Effekten kan försvagas av nonjoniska tensider (använda t. ex. som emulgeringsmedel) och förstärkas av propylenglykol (2-5 %) och andra glykoler (använda t. ex. som lösningsmedel).
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Används mot fotsvamp, (upp till 25 %). Hundradelar av det räcker för att konservera (0,1-0,2 %). Effekten kan försvagas av nonjoniska tensider (använda t. ex. som emulgeringsmedel) och förstärkas av propylenglykol (2-5 %) och andra glykoler (använda t. ex. som lösningsmedel).
4) Butylparaben (fettkonserverande): Kan ingå med upp till 5 % i kosmetika. För att konservera, t. ex. läppstift, räcker mycket mindre (0,4 % eller mindre).
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Kan ingå med upp till 1 % i kosmetiska preparat. För att konservera räcker mycket mindre (0,4 % eller mindre).
Parabenblandningar
Eftersom olika parabener är olika lösliga i fett och vatten och har olika effekt på olika mikroorganismer brukar man blanda flera för att täcka så mycket som möjligt. Grundregeln för allround-blandningar är att dosera högre ju mer vatten preparatet innehåller. Vattenutdrag på växter kräver mest. För bästa löslighet, se Löslighet ovan. Den som vill följa reglerna om högsta tillåtna halter - se Lagstiftning nedan - får svårigheter eftersom innehållet inte mängddeklareras. Man blir hänvisad till försäljarens doseringsanvisningar: "7 droppar av vårat Dödalätt".
Fettkonserverande propyl + vattenkonserverande metyl ingår i alla blandningar, ofta ihop med fenoxietanol. Doseringsexempel, för typisk heltäckande blandning av propyl för fettet + metyl och etyl för vattnet + fenoxietanol som bonus:
• Skumbad: 0,3 % (5 droppar per dl)
Flytande tvål: 0,5 % (7-8 droppar per dl)
• Preparat med lite vatten: 0,5-0,75 % (7-11 droppar per dl)
Lotion och andra preparat med mycket vatten: 0,75-0,8 % (11-12 droppar per dl)
• Vattenutdrag som infusioner: 0,8 % (12 droppar per dl)

• Schampo, balsam: upp till 0,3 % (5 droppar per dl) metylparaben för vattnet
• Schampo, balsam: 0,3 % (5 droppar per d) blandning av propyl för fettet + metyl och etyl för vattnet + fenoxietanol
Tandvård Tandkräm behöver inte alltid konserveras. När det görs är vattenkonserverande metylparaben vanligast. Ibland slänger man i en heltäckande blandning som också innehåller etylparaben för vatten och propylparaben för fett.
Parabener tåls generellt bättre än kaliumsorbat och natriumbensoat. Frisk och hel hud påverkas knappast men det finns rapporter om att skadad hud (brännskador, eksem) har reagerat på parabener. Korsreaktioner förekommer; den som är allergisk mot parabener kan också vara allergisk mot PABA. Det är svårt att komma ifrån dem. Rådet att "inte köpa hudkrämer och tvål i leksaksaffärer" (eftersom sådant barnsmink konserveras med parabener) utan "oparfymerade produkter från apoteket", är inte mycket värt; apotekets produkter är som de flesta på marknaden konserverade med just parabener. Alla parabener nedan ingår i det vanliga hudallergitestet Truetest.
1) Etylparaben (vattenkonserverande): Kan vara hudallergen. Lätt irriterande när man droppar det rent i ögonen på kaniner.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Kan vara allergen men risken anses inte vara stor.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Kan vara allergen men risken anses inte vara stor. Svagt retande på slemhinnorna. Lätt irriterande när man droppar det rent i ögonen på kaniner.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Kan vara hudallergen (ovanligt) särskilt om huden är skadad. 
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Misstänks vara hudallergen.
Tillsatser
En hudreaktion på parabener kan också vara en reaktion på lösningsmedel (propylenglykol, capryl glycol, bensylalkohol) och andra konserveringsmedel i parabenblandningar (fenoxietanol).

Mat och dryck
1) Etylparaben: E 214 p-Hydroxibensoesyraetylester
2) Propylparaben: E 216 p-Hydroxibensoesyrapropylester
3) Metylparaben: E 218 p-Hydroxibensoesyrametylylester
Tillåtna som konserveringsmedel i livsmedel, t. ex. i godis och snacks (0,3 gram = 300 mg per kilo), pastej och köttgelé (1 gram per kilo) och flytande kosttillskott (2 gram per kilo). De får inte användas i t. ex. läsk, marmelad eller majonnäs.
Giftighet

Parabener har använts länge i både livsmedel och kosmetika och är väl undersökta. Ändå vet man inte med säkerhet om de är skadliga för människor. Dagens rekommendation är att få i sig max 10 mg per kilo kroppsvikt och dag, för en person på 70 kilo alltså 700 mg (drygt 0,5 ml = 10 droppar).
Undantag är propylparaben (E 216) och dess natriumsalt (E 217).
• Akut: Inte akut giftiga vid förtäring men överkänsliga, särskilt personer som inte tål acetylsalicylsyra, kan reagera med hösnuva, astmaanfall, nässelfeber, utslag och annan hudirritation.
• På längre sikt: Parabener betraktas som mindre giftiga än den vanliga bensoesyran men många misstankar har på senare år riktats mot hela gruppen bensoater (parabener, bensoesyra, natriumbensoat m. fl.), t. ex. att de skulle bidra till ökningen av astma hos barn. I djurförsök har flera visat svag hormonell (östrogen) effekt men ingen mutagen. Risken för att de ansamlas anses vara liten.
1) Etylparaben (vattenkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Möjligen giftigare än metylparaben. Inte cancerogent. Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök. Okänt om utvärtes bruk kan vara skadligt.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Möjligen giftigare än metylparaben. Inte cancerogent. Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök vilket ledde till att EU:s livsmedelskommitté några år efter millenieskiftet drog tillbaka ADI-rekommendationen (upp till 10 mg per kilo kroppsvikt och dag) som gäller för övriga parabener.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Inte cancerogent. Okänt om utvärtes bruk kan vara skadligt.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök - det var dessa japanska studier som satte parabener på larmkartan 2002.
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Ogiftigt. Astmatiker kan reagera eftersom det omvandlas till bensoesyra i kroppen.

Miljö 1) Etylparaben (vattenkonserverande): Ogiftigt för vattenlevande organismer och lätt nedbrytbart (Bra Miljöval). Godkänt som Bra Miljöval av konserveringsmedel.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Ogiftigt för vattenlevande organismer och lätt nedbrytbart (Bra Miljöval). Giftigt och möjligen bioackumulerbart (norska Grønn hverdag).
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Ogiftigt för vattenlevande organismer och lätt nedbrytbart (Bra Miljöval). Godkänt som Bra Miljöval av konserveringsmedel.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Parabenen med flest frågetecken. Lätt nedbrytbart men giftigt för vattenorganismer och kan ha långtidseffekt på vattenmiljön (Bra Miljöval). Mycket miljöskadligt (norska Grønn hverdag). Stora miljöfara på grund av kemiska strukturen (danska Miljøstyrelsen).
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Inga uppgifter.
Blandningar av parabener
SNF:s Bra Miljöval placerar parabener i klass E = ingen eller mycket liten påverkan på miljön och godkänner ett halvdussin namngivna parabenblandningar som Bra Miljöval av konserveringsmedel. Innehållet förutom parabener är lösningsmedel (kaprylglykol, bensylalkohol, propylenglykol) och annat konserveringsmedel (fenoxietanol):
• Liquapar ME: Kaprylglykol + etylparaben + metylparaben + fenoxietanol. Max 0,73%.
• Microcare PM3: Fenoxietanol + metylparaben + etylparaben + propylparaben.
• Nipaguard MPA: Bensylalkohol + metylparaben + propylparaben. Max 0,65 %
• Nipaguard MPS: Metylparaben + propylenglykol + propylparaben. Max 1 %.
• Niparguard MPA: Bensylakohol + metylparaben + propylparaben.
• Rokonsal MEP: Etylparaben + metylparaben + fenoxietanol + propylparaben. Max 0,6 %.

• Enstaka parabener använda som konserveringsmedel: Max 0,4 % i kosmetika och hygienprodukter i EU.
• Blandningar av parabener använda som konserveringsmedel: Max 0,8 % i kosmetika och hygienprodukter i EU.


Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Johansson (1996), Lodén (2002), Lodén (2008), Reynolds (1996), Svenska Naturskyddsföreningen (2000; Preservatives). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). Som konserveringsmedel i kosmetika: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex VI. Frågetecken för butylparaben: Miljø- og sundhedsvurderinger af håndsaebe (Forbrygerstyrelsen, Damark: Tekniske Meddelelser 12:1998).
• Artiklar: Förrädiska färger: leksmink kan innehålla ämnen som är skadliga (Göteborgs-Posten 2003 09 19).
Nätpublikationer: Miljø & Sundhed, Danmark (2004). Grønn hverdag, Norge (2004). Japanska rapporten om butylparaben: Shinshi Oishi: Effects of butyl paraben on the male reproductive system in mice (Archives of Toxicologyvol 76 2002, Springerling, Tyskland) (2004). SNF Bra Miljöval: Preservatives; Conditioning agents (2005 07 19)
. SNF Bra Miljöval: Approved chemicals... (2009 01 10). Clariant: Phenonip brochure (2009 01 10).Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 02).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/parabener.html
Datum: 2018 05 26 - Uppdaterad: 2010 02 17
Cookieinfo
Made with a Mac