Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Oljor

Palmfett - palmolja


Moderväxt
Oljepalm (Elaeis guineensis)
Synonymer
Palmolja, palmfett, palmsmör
Farmakopénamn
Oleum palmae, Oleum palmae sebaceum
CAS-nummer 8002-75-3
Elaeis Guineensis oil["a natural oil obtained from the fruits"]
Engelska namn
Palm oil, palm butter, vegetable tallow
Andra namn
Romanska språk
Huile de palme (franska)
Nordiska språk
Palmeolie (danska)
Andra språk

Palmöl, Palmbutter (tyska)
Förväxlingsrisk
Palmkärnsfett - palmkärnolja - ur fruktkärnorna
Kokosfett - också kallat palmolja, palmfett och palmsmör

Tradition

Fettet från oljepalmen är i dess hemtrakter i Västafrika sedan länge både mat och medicin. Utvinning är känd sedan 1400-talet, enkelt genom att fruktköttet kokades ur (palmkärnsfettet ur de hårda kärnorna är svårare att ta till vara). Palmfett är det äldre ordet; det dyker upp i svenskan redan 1674, palmolja först 1871.
Afrikansk export
Utvinning av palmfett i stor skala började i europeisk regi under 1800-talets första hälft. Redan 1844 togs det första engelska patentet på palmoljetvål. Efterfrågan ökade kraftigt efter uppfinningarna margarin 1869 och härdat fett 1912. Sorten Lagos, benämnd efter utförselhamnen i Nigeria, ansågs vara mycket bra för hundra år sedan. Produktionen har minskat under 1900-talet i takt med att europeiska kolonialländer måst dra sig bort från Afrika.
Svenska kolonin Cabo Corso
En av den svenska historiens märkligare episoder handlar om jakt på guld, peppar och palmfett (trots att de tidigaste beläggen för orden palmfett och palmolja är från 1674 respektive 1871). För kronans räkning inköpte det nybildade Svenska Afrikanska Kompaniet 1650 mark av en kung vid den engelska staden Corso Castle på Guldkusten, dagens Ghana, och bildade kolonin Cabo Corso med kastellet Karlsborg, ett par fästen och faktorier. Holländare och engelsmän ville dock ha området för sig själva och inledde med dansk hjälp fientligheter och kolonin måste ges upp redan 1663.
Asiatisk export
Afrika har under 1900-talet ersatts av Asien som leverantör av palmfett till Europa och USA. Det började på 1960-talet med att oljepalmen började odlas storskaligt i Malaysia, som idag tillsammans med Indonesien levererar 80 % av världens palmfett. År 2000 var världsproduktionen av palmkärnolja fem gånger större än 1960 och av palmolja sjutton gånger större.
Svensk import

I Sverige har under samma tid har ändrade regler för jordbruksstöd från EU lett till att rapsodling blivit olönsam. 1990-2000 minskade den svenska produktionen av rapsolja till mindre än en tredjedel. Istället ökade användningen av importerad olja, varav palmolja och palmkärnolja utgör en tredjedel. Största svenska importörer är margarintillverkarna Karlshamn (från Malaysia) och Van der Bergh (från bl. a. Colombia). Den svenska importen är 5 % av EU:s, som i sin tur utgör 10 % av världsproduktionen.
Farmakopéerna
Palmolja har inte haft stor medicinsk användning i Sverige men var officinell fram till och med farmakopéns sjunde upplaga 1869.

Framställning
Fruktkött (med 20-70 % fett) steriliseras och mosas. Förr lät man frukterna ligga en eller två veckor så att de började jäsa, vilket gjorde det lättare att få bort kärnorna - eller så fick både kött och kärnor åka med och pressades till palmkärnsfett.
• Kallpressning: Moset pressas och centrifugeras utan värme (under 30°).
• Varmpressning: Moset pressas med värme (80-120°) och centrifugeras.
• Extrahering: Moset kokas ur i autoklaver varvid fettet flyter upp på ytan, eller så används lösningsmedel, t. ex. hexan.
• Raffinering: Kallpressad ibland, varmpressad ofta, extraherad alltid. Färgen tas vanligen bort. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor.
Ursprung
Gamla imperier som Holland och England producerar fortfarande en del men den verkliga storproduktionen finns sedan ett par årtionden i Malaysia och Indonesien. Raffineringen och vidare behandling sker vanligen i importländerna.
Beskrivning

Smörlikt fett, mjukare än palmkärnsfett.
• Oraffinerat: Söt smak och god viollik lukt. Smältpunkten stiger med oljans ålder och kan variera från 19° till 42° (härsken olja).
• Icke avfärgat: Gult till orange, bleknar med tiden, med syrlig smak och lukt.
• Raffinerat: Gult till vitt fett utan lukt. Smälter vid
25-35°, ibland först vid 40°.

100 ml väger ca 90 gram. 100 gram = ca 111 ml. Den var tyngre för hundra år sedan: 100 ml vägde 94-95 gram. 100 gram = 107-105 ml.
• Olösligt i vatten, glycerin och alkohol; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Lösligt i vegetabiliska och eteriska oljor och kan i smält tillstånd blandas obehindrat med dem och med vaxer, paraffin och fetter. Vid över 5 % börjar oljeblandningar grumlas.
Innehåll Fettsyrornas fördelning:
 
                                       

Mättade fettsyror 45-55 %
• Palmitinsyra 40-45 % - palmfett är främsta källan till denna fettsyra.
Stearinsyra 3-6 %
• Myristinsyra 1-2 %

• Laurinsyra under 1 %
• Arakinsyra under 1 %
Enkelomättade fettsyror 37-45 %
• Omega 9: Oljesyra 38-43 %

• Omega 9: Palmitolsyra under 1 %
Fleromättade fettsyror 9-11 %
• Omega 6: Linolsyra 5-11 %.
• Omega 3: Linolensyra under 1 %
Övrigt
Glycerin (11 %) som i förestring med fettsyrorna bildar själva oljan.
• Fria fettsyror, d.v.s. fettsyror oförenade med glycerin: Rätt mycket, och halten ökar när oljan härsknar.

• Steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...): Runt 0,1 %, d.v.s. 100 mg per 100 gram.
Vitaminer
E-vitamin: 0,008-0,03 % naturligt d-alfa-tokoferol, d.v.s. ca 8-30 mg per dl.
• Vitamin K: 0,00001 %, d.v.s. 8 ug per 100 gram.
Betakaroten och andra karotener: Ger den gulorange färgen i oraffinerat fett men tas för det mesta bort.
Tillsatser och föroreningar
• Lösningsmedel, som hexan: Rester kan finnas i extraherat fett. Genom ett undantag i EU:s livsmedelslagstiftning får också fartygstankarna som importoljor transporteras i fyllas med lösningsmedel (aceton, hexan, glykol, metanol, svavelsyra) på vägen ut från Sverige. Eventuella rester av detta försvinner när fettet renas, lovar Livsmedelsverket och margarin-industrin.
• Pesticider: Rester kan finnas i fett från besprutad växt. Vetegroddoljans halt (under 3 ppm = miljondelar, d.v.s. under 0,3 mg per 100 gram) sägs vara långt under vad som finns i andra oljor.

Varianter
Palmkärnolja, med fastare konsistens, pressas ur kärnan. 
Ersättning
• Ett enklare och billigare alternativ till sheaolja i  t. ex. emulsionskrämer.
Istället för betakaroten eller morotsextrakt för färgen. 
Hållbarhet
Färskt oraffinerat fett kan härskna särskilt i värme och bleknar då men kan fortfarande användas till tvål och tvättmedel. Raffinerat palmfett håller sig i åratal - hållbarhetstiden brukar anges till 3-5 år - om det förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl. Utmärkt till örtolja.
Inköp We don't sell, we tell!
• Icke avfärgad: I asiatiska och afrikanska livsmedelsbutiker för 30-35 kr per 500 ml.
• Raffinerad: Hos importörer av eteriska oljor för runt 50 kr per 50 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika.

Parfym Användning
Den "palmoljeparfym" som rätt ofta nämns av antika greker görs av palmfett, som i oraffinerad form har viollik lukt. Doften kan dras ut ur fettet med alkohol. Från England 1857 meddelar Piesse att den nog knappast kommer att komma till användning, "fast flera försök har gjorts dåliga violår".
Ger en mycket fet känsla på huden och stannar kvar där; det tar flera timmar för fettet att absorberas.
Hudläkemedel
Den feta ytan skyddar mot väder och vind och bevarar fukt.
Salva, cerat: 1-3 % icke avfärgat (rikt på betakaroten) som alternativ till t. ex. morotsextrakt.
Hudolja, sololja och andra oljor: 5-10 % för att förtjocka. 
Hudtyp
Torr hud.
Hårvård
Såväl olja som fett har ett stort värde såsom försköningsmedel för kroppen i sin helhet och särskilt för frisyren, liksom smöret nog ej sällan får ersätta hårtinktur och hårolja hos europeiska skönheter inom den mindre bildade klassen - i ena som andra fallet mera till fromma för fåfängan än till gagn för renlighet och behag,
  meddelar en svensk auktoritet på nyttoväxter 1910.
Tas upp mycket långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. Ger också glid i sexuallivet - utmärkt alternativ till handelns syntetiska och halvsyntetiska glidmedel.
Fast tvål

Kallrörd tvål
• Fördelar: Palmolja/palmfett är billigt, förtvålas lätt och ger en fast tvål som löddrar bra. Hållbar.
• Nackdelar: Fettet kräver mycket lut och ger därför uttorkande och hudovänlig tvål. Ren palmfettstvål blir hård och torr och löddrar dåligt.
Oraffinerat palmfett ger en gul tvål med egendomlig lukt som måste parfymeras över. Att palmfett ger fasthet kan vara till nackdel i såpa, som man ofta vill ha mjuk. För mycket palmfett förstör också klarheten i genomskinlig tvål och såpa.
Förtvålningstal
140-146 = det krävs 140-146 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo palmfett (14-15 % av fettets vikt), vilket är mindre än för palmkärnfett men inte direkt lite. Påminner mycket om talg - förtvålas mycket lätt och snabbt, särskilt när det börjat härskna och mer fettsyror blivit fria. Det används aldrig ensamt utan alltid i blandningar (upp till en tredjedel) med t. ex. olivolja och kokosfett för att förkorta förtvålningstiden, men framför allt för att ge fasthet till tvål.  
Varmrörd tvål
Efter margarinindustrin är hygienindustrin den största användaren av oljepalmsfetterna. Palmkärnolja/palmkärnfett används mer.

Hudreaktion Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva pressat fett, den som är känslig för besprutningsmedel fett från ekologisk odling.

Mat och dryck
Det gulorange oraffinerade palmfettet är oumbärligt i afrikansk matlagning. Européer kan ha svårt för smaken. Raffinerat palmfett utan smak är däremot vanligt i färdigmat i den industrialiserade världen, vanligen redovisat som "vegetabiliskt fett". Så gott som alla svenska margariner bygger på palmfett. Till de få utan hör Bregott, Rapunzel och Gaio.
Miljö
Den snabba produktionsökningen anses hota både den ekonomiska och ekologiska mångfalden i växtländerna. För svensk KRAV-märkning av palmfett (ytterst ovanlig) krävs att skog inte har avverkats vid anläggningen av plantagen - ett närmast omöjligt krav.

Litteratur: Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960), Elkington och Hailes (2000), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordisk Familjebok I (1904), Pharmacopoeia suecica (1775), Piesse (1857), Strindberg (1974).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Fineli, finska Folkhälsoinstitutets livsmedelsdatabas (2005 03 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). FAO: Nutmeg and derivates (2006 06 28). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 02).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/palmolja.html
Datum: 2018 07 20 - Uppdaterad: 2010 09 6
Cookieinfo
Made with a Mac