 |
       
Vitaminer PABA |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
Vitamin B 10, vitamin H, paraaminobensoesyra . Handelsnamn som Pabacidum, Amben | ||
|
Farmakopénamn |
Acidum para-aminobenzoicum, Acidum 4-aminobenzoicum | ||
| CAS-nummer | 150-13-0 | ||
| PABA | |||
|
Engelska
namn |
PABA, PAB, aminobenzoic acid, vitamin H, para-aminobenzoic acid, 4-aminobenzoic acid, aniline-4-carboxylic acid, p-carboxyaniline | ||
|
Andra
namn |
Nordiska
språk PABA (danska) |
||
|
|
|||
|
Tradition |
PABA blev snabbt kallat både
vitamin B10 och vitamin H när det dök upp på 1920-talet men räknas idag inte till
de egentliga vitaminerna. 1928 prövades det första gången i solkräm och blev snart det helt dominerande kemiska solskyddande ämnet. Från 40-tal till sent 70-tal var PABA det mest använda solskyddsmedlet, tills det i början av 80-talet slogs omkull av ämnet octyl methoxycinnamate, lanserat av en amerikansk tillverkare med hjälp av ett fint gammalt trick: Solskydd med OMC lanserades som Free from PABA! PABA är fortfarande ett av de viktigaste solskyddsmedlen, om än ifrågasatt - liksom OMC. Farmakopéerna Upptaget i 1946 års svenska farmakopé och i dagens europeiska. |
||
|
Framställning |
• Förekomst: I människokroppen tillverkas
PABA av tarmbakterier som använder det för att bilda B-vitaminet folsyra. • Tillverkning: All PABA som säljs framställs syntetiskt; kemiskt liknar det sulfa. |
||
|
Beskrivning |
Vitt eller lätt gultonat fint kristalliniskt pulver eller kristaller som mörknar i kontakt med luft och ljus. Pålagt på huden kan det färga kläder. Luktlöst eller nästan luktlöst. Mycket sur och besk smak. Smälter vid 188-189°. | ||
| 100 ml väger ca 20 gram. 100 gram = ca 500 ml. | |||
| • Lättlösligt
i alkohol (1-10 delar). 125 gram PABA löses i en liter alkohol. • Svårlösligt i vatten (100 - 1.000 delar), i motsats till andra B-vitaminer. 6 gram PABA löses i en liter 30° vatten. |
|||
| Innehåll | PABA som används i kosmetika är av farmaceutiskt kvalitet, som ska vara minst 98.5% rent; i praktiken 99.5-99.9%. Orenheterna är framför allt tungmetaller (under 0,002 %). De har minskat snabbt sedan millennieskiftet; från 0,005 % år 2000 till 0,001 % år 2005. | ||
|
Varianter |
•
PABA-estrar På 1980-talet utvecklades estrar av PABA som solskyddade lika bra och dessutom var mindre vattenlösliga, d.v.s. satt kvar bättre på huden. Misstankar finns om att de är mer hudirriterande och att senare års misstro mot PABA kanske borde riktas mot estrarna istället. Hit hör t. ex. "Ethoxylated ethyl-4-aminobenzoate (PEG-25 PABA)" (INCI-namn) som får användas med uppp till 10 %. I s.k. biologiska hudvårdsserier kan det gå under namn som vitamin H-estrar. • Bensokain, anaesthesin, anästhesin, paraamidobensoesyreester, etyl-4-aminobensoat (Farmakopénamn: Benzocainum, Aethyli para-aminobenzoas) Lokalbedövningsmedel för hud och slemhinnor (t. ex. 5-10 % i ströpulver, 5 % i sårsalva), besläktat med PABA. Om man är känslig för det ena kan man reagera också på det andra. |
||
|
Hållbarhet |
Förvars lufttätt och mörkt - gulnar så småningom i kontakt med luft och ljus. | ||
|
På apotek för runt 140 kr per 40 gram. | ||
|
|
|||
|
Absorberas snabbt av huden. Två timmar efter applicering (0,2-0,5 mg per kvadratdecimeter) finns 40 % kvar på hudytan, 40 % finns i överhuden och 5 % har nått ner i hudlagret under, läderhuden. 15 % kan inte återfinnas och har möjligen absorberats ännu djupare. Upp till 10 % återfinns i urinen inom två dygn. |
|||
| I Australien började hudläkare tvivla på PABAs säkerhet redan på 60-talet. Trots den mångåriga användningen är fakta motstridiga och EU:s vetenskapliga kommitté SCCP undersöker det nu (2009) för andra gången. I experiment verkar 5 % PABA tålas på frisk hud utan problem - men fall av kontakteksem har rapporterats, besvärliga för att de ger upphov till korsreaktioner med besläktade ämnen. Det verkar inte vara fototoxiskt - men personer med solkänslig hud (öm, svullen, utslag av solljus) kan få allergiska eksem och bli ljuskänsligare om de går ut i solen med PABA på huden (men reagerar mindre eller inte alls om de stannar inne). Den som är känslig för det PABA-besläktade lokalbedövningsmedlet benzokain kan reagera på samma sätt. |
|||
|
|
|||
| Mat och dryck | Rika PABA-källor är ägg, solrosfrön, yoghurt och lever. PABA får inte säljas som högdoserat vitamin eftersom det konkurrerar med sulfa om enzymer och kan inaktivera det. Rådet att äta yoghurt efter efter en sulfakur handlar alltså bland annat om att återställa tarmfloran så att den kan producera PABA. | ||
|
Invärtes
bruk |
PABA är ett vitaminlikt ämne som inte alltid får status som vitamin. Det brukar inte ingå i multivitaminpreparat
eller enkla B-vitaminkombinationer, däremot i hälsokosthandelns
och träningsbranschens större B-kombinationer
och i specialkombinationer
för hud och hår. Skolmedicinen har inte kunnat påvisa PABA-brist. Där officiella rekommendationer finns brukar de röra sig kring 10-25 mg per dag. I vitaminterapi anses 25-300 mg vara ett optimalt dagsintag. Brist sägs ge, förutom trötthet, depression och matsmältningsbesvär, pigmenteringsproblem (gråhårighet, solkänslighet, vitiligo) och andra hudproblem (torr hy, rynkor, eksem, psoriasis). |
||
| Giftighet | PABA ansamlas i vävnaderna
men anses inte vara giftigt. Mycket höga doser (över
8 gram) kan ge illamående, feber, vitiligo och
skador på levern och andra organ. Hundar dör vid dosen 1-3 gram per kilo kroppsvikt, råttor vid 6 gram. |
||
| Lagstiftning | I EU tillåtet som UV-skydd med max 5 %. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Lodén (2002).
Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989),
Okholm (1989), Svenska farmakopén (1946), Wilhelmsson
(2003). Tillåtna
UV-skydd: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex VII.
• Nätpublikationer: SCCP (20 June 2006): Opinion on 4-aminobenzoic acid (PABA) (2009 10 02). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 02). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
