 |
       
Konserveringsmedel Natriumbensoat |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Synonymer
|
Natriumbensoat, natriumbenzoat, bensoat, bensoesyrat natron, benzonmono-karbonsyra; handelsnamn som Purox S | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn
|
Natrii benzoas | ||||||||||||||||||||
| E 211 Natriumbensoat | |||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 532-32-1 | ||||||||||||||||||||
| Sodium benzoate | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn
|
Sodium benzoate | ||||||||||||||||||||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Benzoate de sodium (franska) Nordiska språk Natriumbenzoat (danska), natriumbentsoaatti (finska) Andra språk Natriumbenzoat (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition
|
1941 lanserade danska firman
Törsleff sin första produkt, konserveringsmedlet
Atamon med natriumbensoat - välkommet under kriget,
då man syltade och saftade allt. År 2000 beräknades att 10.000-50.000 ton tillverkades och importerades årligen i EU; inget i Sverige. Farmakopéerna Natriumbensoat har funnits i alla nordiska farmakopéer. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning
|
• Förekomst: Finns i många bär och frukter (0,05 %), t. ex. lingon och äpplen, tillsammans med bensoesyra som det bildas spontant ur.
• Tillverkning: Natriumsalt av bensoesyra (bensoat), besläktat med t. ex. bensylbensoat och parabener. Det framställs lätt och billigt genom att naturlig eller syntetisk bensoesyra får reagera med alkaliska lösningar av natriumhydroxid eller natriumbikarbonat; när vätskan kyls och avdunstas fälls natriumbensoat ut i fast form. Industriellt framställs det med hjälp av toluen (toluol, metylbensen - huvudämnet i bensin). Ursprung Holländska företaget DSM Special Products som specialiserat sig på toluenprocesser framställer mycket natriumbensoat (Purox S) som importeras till Sverige. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning
|
Vita kristaller, flingor eller gryn eller vitt kornigt pulver. Nästan luktlöst med sträv smak, bitter, sur och lite salt. | ||||||||||||||||||||
| 100 ml väger 40-51 gram. 100 gram = 250-196 ml. | |||||||||||||||||||||
| • Olösligt i
olja och fett.
• Lättlösligare än bensoesyra i vatten (1,8 delar rumstempererat, 1,4 delar kokhett). Något lösligt i alkohol (50 delar). pH och inkompatibiliteter • Vattenlösningar blir svagt alkaliska (pH omkring 8). • Dåligt verksamt i neutral och alkalisk miljö (pH över 5), bäst i sur (pH under 4,5). • Den konserverande förmågan hos bensoesyra, natriumbensoat och andra bensoater kan hämmas av bland annat glycerin, isopropylmyristat, kalciumsalter, proteiner (som gelatin), PEG-40-stearat och tween 80 och andra nonjoniska tensider. |
|||||||||||||||||||||
|
Innehåll
|
Kan göras 100 % rent. | ||||||||||||||||||||
|
Ersättning
|
Rent natriumbensoat finns att köpa men vanligt
är att det ingår i syltkonserveringsmedel.
Följande blandningar
som kan användas utan tillsats av socker innehåller:
• Atamonpulver: natriumbensoat, bensoesyra, socker. Kan ersätta natriumbensoat. • Flytande Atamon: natriumbensoat, mjölksyra, sockerkulör, aromämne. Ungefär dubbla mängden kan ersätta natriumbensoat. • Röd Melatin: natriumbensoat, karragen, kaliumsorbat. |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet
|
Kan förvaras (torrt) i flera år. Som andra bensoater konserverar natriumbensoat bäst i sur miljö (pH 5 eller lägre).. | ||||||||||||||||||||
|
I livsmedelsbutiker, sylt- och konserveringshyllan, för runt femman per 20 gram, flytande (med mjölksyra) för 10-15 kr per 250 ml. Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 215 kr per 300 gram. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Rörs ut i lite vatten
och tillsätts när produkten är klar. Behöver
man koka upp igen, behöver inte nytt natriumbensoat
tillsättas. Konserveringsmedel Natriumbensoat dödar inte men hämmar tillväxten av jästsvampar och mögeslvampar. Det har också viss effekt på en del bakterier. Bensoesyra är bättre. Det är tveksamt om natriumbensoat klarar av att konservera växtutdrag; möjligen om de är förpackade på flaska eller pumpflaska som inga fingrar kommer åt, och de måste vara sura. Komplettering med kaliumsorbat kan förbättra effekten. Fungerar bäst i sur miljö (pH under 6), så citronsyra eller mjölksyra tillsätts ofta; grapefruktkärnextrakt är ett annat förslag. Natriumbensoat (eller Atamon som består av huvudsakligen natriumbensoat) ska alltså inte användas för att konservera alkaliska krämer som bakpulverkrämer. • Flytande tvål, tensidshampo etc: 0,1-0,5 % (0,1-0,5 gram = ml per dl) • Macérat, infusion, dekokt: 0,5-1,5 % (0,5-1,5 gram = ml per dl) - möjligen • Vattenlösning för burksköljning: 5-10 % (5-10 gram = 1-2 tsk per dl) • Vattenlösning för burksköljning: torrt Atamon (natriumbensoat med bensoesyra och socker) 5 % (5 gram = 1 tsk per dl) • Vattenlösning för burksköljning: flytande Atamon (natriumbensoat med mjölksyra) 10 % (10 gram = 2 tsk per dl) |
||||||||||||||||||||
| • Schampo, balsam 1-1,5 % = 1-1,5 gram per dl | |||||||||||||||||||||
| Tandvård | Har använts i tandvårdsmedel mot tandsten och fläckar. | ||||||||||||||||||||
| Retar inte huden på samma sätt som bensoesyra men känsliga personer kan reagera med allergiliknande symptom. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck
|
Godkänt som konserveringsmedel (E 211 Natriumbensoat) i livsmedel. Det vanligaste konserveringsmedlet i sylt och marmelad och också mycket använt i drycker, särskilt kolsyrade. I rödvin hindrar natriumbensoat vinet från att omvandlas till vinäger. I industritillverkade livsmedel får man använda 150 mg per liter i läsk och i annat, t. ex. sylt och ättiksinläggningar, 0,3-2 gram (300-2.000 mg) per kilo, vilket är ungefär den naturliga halten i lingon. Vid hemkonservering doseras det som bensoesyra (0,5-1 gram per kilo färdig produkt) men den konserverande verkan är svagare och natriumbensoat kan lätt ge bismak. Livsmedel och djurfoder i USA får innehålla max 0,1 %. | ||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk
|
Förr använt invärtes bland annat som slemlösande medel vid bronkit, vid urinvägsinfektioner för att göra urinen sur och antiseptisk och vid gikt för att öka utsöndringen av urinsyra. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet
|
Förekommer naturligt i kroppen, upptas lätt och utsöndras snabbt med urinen. Giftigt i
höga doser. FAO/WHO och europeiska kontrollmyndigheten SCF har satt 5 mg per kilo
kroppsvikt (350 mg för en person på 70 kilo) som acceptabelt maximalt dagsintag. |
||||||||||||||||||||
| Miljö | SNF:s Bra Miljöval placerar natiumbensoat i klass E = liten eller försumbar miljöpåverkan. Godkänt av Svenska naturskyddsföreningen som Bra Miljöval av konserveringsmedel (maxhalt 0,5 %). | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Hallström (1986), Lodén (2008), Poucher och Howard
(1974), Svenska Naturskyddsföreningen (2000 Preservatives).
Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Artiklar: Madeleine Sahlman: Gift kan bildas i läskedrycker: Livsmedelsverket togs på sängen av amerikanskt larm om bensen (Göteborgs-Posten 2006 02 25). Sara Rörbecker: Ämne i mat gör barn överaktiva (Göteborgs-Posten 2007 09 06). Johan Frisk: Matmysteriet (Göteborgs-Posten två dagar 2008 09 06). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Preservatives (2005 07 19). Kemikalieinspektionen: Natriumbenzoat (2007 11 01). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
