Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Konserveringsmedel

Natriumbensoat


Synonymer
Natriumbensoat, natriumbenzoat, bensoat, bensoesyrat natron, benzonmono-karbonsyra; handelsnamn som Purox S
Farmakopénamn
Natrii benzoas 
E 211 Natriumbensoat
CAS-nummer 532-32-1
Sodium benzoate
Engelska namn
Sodium benzoate
Andra namn
Romanska språk
Benzoate de sodium (franska)
Nordiska språk
Natriumbenzoat (danska), natriumbentsoaatti (finska)
Andra språk
Natriumbenzoat (tyska)

Tradition
1941 lanserade danska firman Törsleff sin första produkt,  konserveringsmedlet Atamon med natriumbensoat - välkommet under kriget, då man syltade och saftade allt. År 2000 beräknades att 10.000-50.000 ton tillverkades och importerades årligen i EU; inget i Sverige.
Farmakopéerna
Natriumbensoat har funnits i alla nordiska farmakopéer.
Framställning
• Förekomst: Finns i många bär och frukter (0,05 %), t. ex. lingon och äpplen, tillsammans med bensoesyra som det bildas spontant ur.
• Tillverkning: Natriumsalt av bensoesyra (bensoat), besläktat med t. ex. bensylbensoat och parabener. Det framställs lätt och billigt genom att naturlig eller syntetisk bensoesyra får reagera med alkaliska lösningar av natriumhydroxid eller natriumbikarbonat; när vätskan kyls och avdunstas fälls natriumbensoat ut i fast form.
Industriellt framställs det med hjälp av toluen (toluol, metylbensen - huvudämnet i bensin).
Ursprung
Holländska företaget DSM Special Products som specialiserat sig på toluenprocesser framställer mycket natriumbensoat (Purox S) som importeras till Sverige.
Beskrivning
Vita kristaller, flingor eller gryn eller vitt kornigt pulver. Nästan luktlöst med sträv smak, bitter, sur och lite salt. 
100 ml väger 40-51 gram. 100 gram = 250-196 ml. 
• Olösligt i olja och fett
Lättlösligare än bensoesyra i vatten (1,8 delar rumstempererat, 1,4 delar kokhett). Något lösligt i alkohol (50 delar).
pH och inkompatibiliteter
• Vattenlösningar blir svagt alkaliska (pH omkring 8).
• Dåligt verksamt i neutral och alkalisk miljö (pH över 5), bäst i sur (pH under 4,5).

Den konserverande förmågan hos bensoesyra, natriumbensoat och andra bensoater kan hämmas av bland annat glycerin, isopropylmyristat, kalciumsalter, proteiner (som gelatin), PEG-40-stearat och tween 80 och andra nonjoniska tensider.
Innehåll
Kan göras 100 % rent.
Ersättning
Rent natriumbensoat finns att köpa men vanligt är att det ingår i syltkonserveringsmedel. Följande blandningar som kan användas utan tillsats av socker innehåller:
• Atamonpulver: natriumbensoat, bensoesyra, socker. Kan ersätta natriumbensoat.
• Flytande Atamon: natriumbensoat, mjölksyra, sockerkulör, aromämne. Ungefär dubbla mängden kan ersätta natriumbensoat.
• Röd Melatin: natriumbensoat, karragen, kaliumsorbat.
Hållbarhet
Kan förvaras (torrt) i flera år. Som andra bensoater konserverar natriumbensoat bäst i sur miljö (pH 5 eller lägre)..
Inköp We don't sell, we tell!
I livsmedelsbutiker, sylt- och konserveringshyllan, för runt femman per 20 gram, flytande (med mjölksyra) för 10-15 kr per 250 ml. Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 215 kr per 300 gram.

Hudvård Rörs ut i lite vatten och tillsätts när produkten är klar. Behöver man koka upp igen, behöver inte nytt natriumbensoat tillsättas.
Konserveringsmedel
Natriumbensoat dödar inte men hämmar tillväxten av jästsvampar och mögeslvampar. Det har också viss effekt på en del bakterier. Bensoesyra är bättre. Det är tveksamt om natriumbensoat klarar av att konservera växtutdrag; möjligen om de är förpackade på flaska eller pumpflaska som inga fingrar kommer åt, och de måste vara sura. Komplettering med kaliumsorbat kan förbättra effekten.
Fungerar bäst i sur miljö (pH under 6), så citronsyra eller mjölksyra tillsätts ofta; grapefruktkärnextrakt är ett annat förslag. Natriumbensoat (eller Atamon som består av huvudsakligen natriumbensoat) ska alltså inte användas för att konservera alkaliska krämer som bakpulverkrämer.
Flytande tvål, tensidshampo etc: 0,1-0,5 % (0,1-0,5 gram = ml per dl) 

Macérat, infusion, dekokt: 0,5-1,5 % (0,5-1,5 gram = ml per dl) - möjligen 
• Vattenlösning för burksköljning: 5-10 % (5-10 gram = 1-2 tsk per dl)  
• Vattenlösning för burksköljning: torrt Atamon (natriumbensoat med bensoesyra och socker) 5 % (5 gram = 1 tsk per dl)
• Vattenlösning för burksköljning: flytande Atamon (natriumbensoat med mjölksyra) 10 % (10 gram = 2 tsk per dl) 
Schampo, balsam 1-1,5 % = 1-1,5 gram per dl 
Tandvård Har använts i tandvårdsmedel mot tandsten och fläckar.
Retar inte huden på samma sätt som bensoesyra men känsliga personer kan reagera med allergiliknande symptom.

Mat och dryck
Godkänt som konserveringsmedel (E 211 Natriumbensoat) i livsmedel. Det vanligaste konserveringsmedlet i sylt och marmelad och också mycket använt i drycker, särskilt kolsyrade. I rödvin hindrar natriumbensoat vinet från att omvandlas till vinäger. I industritillverkade livsmedel får man använda 150 mg per liter i läsk och i annat, t. ex. sylt och ättiksinläggningar, 0,3-2 gram (300-2.000 mg) per kilo, vilket är ungefär den naturliga halten i lingon. Vid hemkonservering doseras det som bensoesyra (0,5-1 gram per kilo färdig produkt) men den konserverande verkan är svagare och natriumbensoat kan lätt ge bismak. Livsmedel och djurfoder i USA får innehålla max 0,1 %.
Invärtes bruk
Förr använt invärtes bland annat som slemlösande medel vid bronkit, vid urinvägsinfektioner för att göra urinen sur och antiseptisk och vid gikt för att öka utsöndringen av urinsyra.
Giftighet

Förekommer naturligt i kroppen, upptas lätt och utsöndras snabbt med urinen. Giftigt i höga doser. FAO/WHO och europeiska kontrollmyndigheten SCF har satt 5 mg per kilo kroppsvikt (350 mg för en person på 70 kilo) som acceptabelt maximalt dagsintag.
• Känslighet: Överkänsliga kan reagera på natriumbensoat i livsmedel (hösnuva, nässelfeber). En del som inte tål natriumbensoat i starkt sura produkter (pH under 2) kan tåla det utmärkt bra i svagt sura (pH över 4).
• Astma: Överkänsliga kan också reagera med astmatiska symptom som häftig hosta. Många misstankar har på senare år riktats mot bensoesyra och bensoater (natriumbensoat, parabener m. fl.) som konserveringsmedel, t. ex. att de skulle kunna bidra till den ökande förekomsten av astma hos barn.
• Cancer: Det har visat sig att natriumbensoat och askorbinsyra kan reagera med varandra och bilda det mycket cancerogena ämnet bensen (benzen). Molekylerna är mycket små och tränger lätt in i blodbanor och lungor och skadar cellernas arvsmassa även i små doser. Gränsvärdet för bensen i dricksvatten i Europa är 1 ug (mikrogram) per liter, storstadsluft innehåller 10 gånger mer, en cigarett 50 gånger mer. Kombinationen (E 211 natriumbensoat, E 300 askorbinsyra) finns i bl. a. läskedrycker.
• Hyperaktivitet: Misstankar om att natriumbensoat i livsmedel kan framkalla hyperaktivitet hos barn fick ny näring hösten 2007 när den medicinska tidskriften Lancet publicerade en rapport från en engelsk studie.

Miljö SNF:s Bra Miljöval placerar natiumbensoat i klass E = liten eller försumbar miljöpåverkan. Godkänt av Svenska naturskyddsföreningen som Bra Miljöval av konserveringsmedel (maxhalt 0,5 %).
Bensoesyra och natriumbensoat är tillåtna som konserveringsmedel i kosmetika med max (beräknat som syra):
I produkter som lämnas kvar på huden 0,5 % = 0,5 gram per 100 gram = 500 mg per 100 gram = 5.000 ppm (miljondelar)
I produkter som sköljs bort 2,5 % = 2,5 gram per 100 gram = 2.500 mg per 100 gram = 25.000 ppm (miljondelar)
I munvårdsprodukter 1,7 % = 1,7 gram per 100 gram = 1.700 mg per 100 gram = 17.000 ppm (miljondelar)

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Hallström (1986), Lodén (2008), Poucher och Howard (1974), Svenska Naturskyddsföreningen (2000 Preservatives). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Artiklar: Madeleine Sahlman: Gift kan bildas i läskedrycker: Livsmedelsverket togs på sängen av amerikanskt larm om bensen (Göteborgs-Posten 2006 02 25). Sara Rörbecker: Ämne i mat gör barn överaktiva (Göteborgs-Posten 2007 09 06). Johan Frisk: Matmysteriet (Göteborgs-Posten två dagar 2008 09 06).
Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Preservatives (2005 07 19). Kemikalieinspektionen: Natriumbenzoat (2007 11 01).
Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/natriumbensoat.html
Datum: 2018 06 19 - Uppdaterad: 2009 10 2
Cookieinfo
Made with a Mac