![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Oljor Mandelolja |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Mandelträd (Prunus amygdalus) | ||||||||||||||||||||
Synonymer |
Sötmandelolja | ||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Oleum amygdalium, Oleum amygdali, Oleum amygdalorum, Oleum amygdalarum, Oleum amygdalae, Oleum amygdalae expressum, Amygdalae oleum, Amygdalae oleum expressum, Amygdalae oleum raffinatum, Oleum amygdalarum dulcium verum |
||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 90320-37-9 | ||||||||||||||||||||
Prunus amygdalus sativa kernel oil ("fixed oil from the kernels of the sweet almond, Prunus amygdalus var. sativa, syn.: Prunus amygdalus var. dulcis") | |||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Almond oil, sweet almond oil, sweet oil of almond, fixed oil of almond, expressed oil of almond, almond oil expressed, expressed almond oil | ||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Huile d'amande, huile fixe d'amande, huile d'amande douce (franska), olio di mandorle (italienska), aceite de almendras (spanska), óleo de amêndoa (portugisiska) Nordiska språk Mandelolie (danska) Andra språk Nétopan, neópion, amygdálion élaion (grekiska), Mandelöl, fettes Mandelöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Bittermandelolja - också benämnd Oleum amygdalae | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Tradition | Det äldsta fysiska fyndet av mandelolja är från Tutankhamons grav (1300-talet f. Kr.). Den har inte använts mycket i Egypten; trädet växer inte där så mandeln måste importeras. Landet har haft egna utmärkta oljor till oljeutdrag. Äldre tiders mandelolja I forna tider gjorde man oljan genom att stöta mandel med vatten. Hippokrates (400-talet f. Kr.) kallade sådan olja nétopan, neópion = något som rinner droppvis. Dioskorides (första århundradet) kallar den amygdálion élaion = mandelolja och beskriver: |
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Från början
använes sötmandel, men under antiken alltid
bittermandel eftersom man ville ha med lukten. I sådan
olja bevarades dofter särskilt väl, enligt Dioskorides samtida Plinius. Även Theofrastos (300-talet f. Kr.) ansåg bittermandeloljan vara den bästa av alla oljor. Moset som blir över (mandelkli)
är ett utmärkt rengöringsmedel för
ansiktet. Pressad olja Först på 1600-talet uteslöts vattnet och man började pressa oljan. Culpeper talar t. ex. om en pressad mandelolja och Linné hade med pressad olja av både söt och bitter mandel i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740. En bra bit in på 1700-talet fortsatte man att skilja på olja av söt och bitter mandel, men det märks ingen skillnad på dessa. I Italien på 1600-talet gjorde man soliga utdrag på orangeblommor i sådan pressad olja. Oljan kom också att användas i parfymindustrin i Grasse, men har sedan övergivits därför att den är för känslig. Ordet Ordet mandelolja är gammalt i svenskan. Den forsvenska formen (före 1520) var mandol olia. Farmakopéerna De svenska apotekstaxornas och farmakopéernas mandelolja från slutet av 1600-talet och framåt var alla pressad olja, och den stod kvar i den sista svenska farmakopén 1946. 1800-talet ut framställde apoteken den själva, sedan fick man lov att köpa in den färdig. Framåt 40-talet började man ersätta den med billigare oljor, framför allt jordnötsolja. I 1964 års nordiska farmakopé kom mandeloljan inte med men den finns upptagen i dagens europeiska. Officinell i USA under 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880) men ersattes gärna av den billigare bomullsfröoljan. |
|||||||||||||||||||||
Framställning |
Mogna sötmandlar
(med 40-55 % olja), bittermandlar (med 30-50 % olja)
eller båda mals. |
||||||||||||||||||||
Beskrivning |
Klar, tunnflytande, medelfet
men ganska klibbig olja. Blir oklar vid -10 till -16°,
stelnar vid -18° till -21°. |
||||||||||||||||||||
100 ml väger 91-92 gram. 100 gram = 110-109 ml. | |||||||||||||||||||||
pH
och inkompatibiliteter Olöslig i vatten och glycerinl; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning. Svårlöslig i alkohol (45-1.000 delar 91 % krävs, 34 delar 99 %), lättlöslig i kokande alkohol (42 delar 91 %, 4 delar 99 %). Kan blandas obehindrat med vegetabiliska och eteriska oljor, smält vax, paraffin och fett. |
|||||||||||||||||||||
Innehåll | Fettsyrornas fördelning (mycket lik aprikoskärnolja och persikokärnolja): | ||||||||||||||||||||
Mättade
fettsyror 8-15 % |
|||||||||||||||||||||
Varianter |
Man skiljde så småningom pressad
mandelolja från vattenhaltig genom att kalla den
senare mandelemulsion. Många beredningar gjordes
av mandelemulsion, t ex den sötade mandelmjölken
och den sötade och smaksatta mandelsirapen, båda
officinella från början (1775) i den svenska
farmakopén. I mandelmjölken blandade man läkemedel
för att göra dem lättare att svälja,
men den var också populär som svalkande dryck. |
||||||||||||||||||||
Ersättning |
De tre Prunus-oljorna
ses som i stort sett samma sak och aprikoskärnolja
och persikokärnolja
används också för att dryga ut mandelolja,
vilket är acceptabelt (om det talas om) eftersom
de är mycket lika och används på samma
sätt. Helt annat resultat får man däremot vid utspädning med vallmofröolja, sesamolja (billig förr) och bomullsfröolja (sämst, och fortfarande billig). |
||||||||||||||||||||
Hållbarhet |
Håller sig bra - hållbarhetstiden brukar anges till 2-4 år - om den förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) och i mörkt och lufttätt kärl. Tål att användas till örtolja men är känslig för ljus, särskilt direkt solljus. När syre får tillträde bildas vita kristaller av bensoesyra. Olja ur bittermandel (ej att förväxla med eterisk bittermandelolja) härsknar lättare än olja ur sötmandel. | ||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för 40-70 kr per 100 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. I indiska livsmedelsbutiker för 25-30 kr per 200 ml. I kosmetikakedjors butiker för runt 30 kr per 30 ml. På apotek för runt 40 kr per 100 ml - 250 kr litern. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Parfym | Utmärkt i oljebaserad parfym. | ||||||||||||||||||||
Halvfet
olja som absorberas ganska långsamt (20-50 minuter).
Ger lite tunnare emulsioner
än andra oljor. Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande. Mild, läkande; kan vara till hjälp vid klåda. Basolja i många hudoljor och i cold cream. Örtolja: 100 % - tål uppvärmningen. Rengöringsmedel Mycket gammal som hudolja för att mjuka upp hud och sårskorpor t. ex. i salvor för psoriasis och andra eksem. Utmärkt som sminkborttagare som den är eller som ingrediens i rengöringskrämer. Rengöringsolja, t. ex. för sminkborttagning: 100 %. |
|||||||||||||||||||||
Torr, grov, rynkig (brukar gälla som antirynkolja), all slags känslig hy, babyhy, hy med pormaskar. | |||||||||||||||||||||
Bra till oljeinpackningar. | |||||||||||||||||||||
Tas upp ganska långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra, om än det ibland kan bli lite klibbigt. Inom aromaterapi den kanske mest använda oljan - lätt att massera med och de flesta tål den. Dyr, så 30-50 % mandelolja blandas vanligen med någon lättare och billigare olja som druvkärnolja eller solrosolja. | |||||||||||||||||||||
Utmärkt i badolja, t ex blandad med solrosolja. | |||||||||||||||||||||
Fast tvål | Kallrörd tvål |
||||||||||||||||||||
Mild. Kan ge kosmetikaakne (pyttesmå knottriga utslag i ansiktet) som går bort då man slutar använda oljan. Kallpressad är minst behandlad och ska användas på överkänslig hy - den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en kallpressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling. Nötallergiker brukar i allmänhet tåla mandelolja. | |||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Mat och dryck |
Används sällan i mat men är en delikat salladsolja. Räknas inte som matolja i Sverige och åsätts därför högre moms. | ||||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Gammaldags laxermedel och som lindrande medel vid hosta och förgiftningar med alkalier och syror. | ||||||||||||||||||||
Miljö |
Olja från ekologiskt odlad mandel finns att få. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Culpeper (1976), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), von Linné
(1954), Lodén (2002), Manniche (1999), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Oberbeil (2002), Pharmacopoea Svecica I
(1775), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 07 07). |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |