![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Fetter - Salvor Lanolin |
|||
|
|||
Moderdjur |
Får | ||
Synonymer |
Lanolin, ullfett med vatten, vattenhaltigt ullfett | ||
Farmakopénamn |
Lanolinum, Adeps lanae cum aqua, Adeps lanae hydrosus | ||
CAS-nummer | 8006-54-0 | ||
Lanolin ["fat-like substance derived from sheep wool"] | |||
Engelska
namn |
Lanolin, hydrous lanolin, hydrous wool fat | ||
Andra
namn |
Romanska språk Lanoline, lanoléine hydratée (franska) Nordiska språk Lanolin (danska) Andra språk Lanolin (tyska) |
||
Förväxlingsrisk |
Ullfett - utan vatten. Eng. anhydrous lanolin = vattenfritt lanolin, d.v.s. ullfett, men ofta sägs helt enkelt "lanolin" i engelska texter. | ||
|
|||
Tradition |
Lanolin, ullfett med vatten,
ersatte till stor del ister på 1880-talet. Det var inte bara fenomenalt för torr hud utan emulgerade dessutom till fluffig kräm utan behov av andra tillsatser. Senare kom syntetiska emulgeringsmedel men ullfettskrämer är fortfarande i stort sett de enda som tål sura ingredienser utan att krämen faller ihop. Det
blev genast använt farmaceutiskt och inom kosmetikaindustrin. Elizabeth Arden Eight Hour Cream från 1930 är en klassisk lanolinsalva. Om antikens tidiga former, se ullfett. Namnet Lanolin, i svenskan sedan 1891, har bildats av latinets lana = ull, och oleum = olja; ullolja, alltså. Farmakopéerna Togs upp samtidigt som ullfett i svenska farmakopéns åttonde upplaga 1901 - sjunde upplagan 1869 var för tidig. I USA var lanolin officinellt redan på 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880). |
||
Framställning |
|||
Beskrivning |
Ljusgul salvliknande och lite seg massa, mjukare än ullfett, "med svag, egendomlig lukt",som det sägs i farmakopéerna. Vid lindrig uppvärmning (40°) smälter det och bildar två lager; det undre är vatten, det övre ullfett. | ||
100 ml väger ca 92 gram (aningen tyngre än ullfett). 100 gram = ca 108 ml. |
|||
Ullfett är nästan
olösligt i 95 % alkohol, svårlösligt även i kokande (upp till 1.000
delar 95 % alkohol krävs). |
|||
Innehåll |
Ullfett:
75 %. Se där om innehållet av alkoholer, syror, föroreningar etc. |
||
Varianter |
"Vattenfritt lanolin"
= ullfett. De
två förväxlas ofta eftersom eng. anhydrous lanolin = vattenfritt
lanolin ofta förkortas till bara lanolin. • Se också där för sådant som "lanolinvax" och lanolinalkoholer. |
||
Hållbarhet |
Mycket hållbart, härsknar inte och behöver inte förvaras kallt men gärna svalt (under 25°). Viktigast är mörker och att förpackningen är tät och väl tillsluten för att förhindra att fettet tar upp fukt från luften. Det håller sig bra också blandat i krämer så länge vattnet i krämen är rent, d.v.s. destillerat eller konserverat. | ||
|
På apotek för runt 415 kr per 130 gram. | ||
|
|||
Hudvård | Inte så fett utan snarare klibbigt
på huden. Vid tillredningar är det viktigt att fett och vätska har ungefär samma temperatur
när de blandas och att inte kyla ner blandningar för snabbt. Oljor med över 5 % ullfett blir oklara. |
||
Torr, narig, självsprucken. För fet hy kan det vara för tillslutande. | |||
Antistatisk effekt i balsam (mikroskopisk mängd). | |||
Massage | Absorberas lätt - bra när man ska massera in aktiva ämnen på större hudytor. 5 % kan t. ex. ingå i en massagekaka, men rent ullfett har också använts som massagesalva; det mjuknar av handvärmen. | ||
Fast tvål |
Kallrörd tvål Fördelar: Ullfett gör tvålen hård och dryg och löddret (småbubbligt) stabilt. Nackdelar: Mer än ett par procent ullfett förstör klarheten i genomskinlig tvål och såpa. Förtvålningstal 74-76 = det krävs 74-76 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo ullfett (7-8 % av fettets vikt), vilket är mycket lågt. Ullfett innehåller inte så mycket fettsyror som kan förtvålas så det blir över rätt mycket oförtvålbara ämnen. Varmrörd tvål Överfettning med 2-10 % ullfett ger den särskilda tvåltypen lanolintvål. |
||
Hudreaktion | Kan ge allergiska reaktioner. Vad överkänslighet beror på är inte klart, möjligen är det reaktioner på de starka medel som ullen tvättas ur med. Ullfett som renats från rester av rengöringsmedel och fria fettalkoholer ger inga sådana reaktioner. Ingår i kontaktallergitestet Truetest. Täpper till porerna och kan ge kosmetikaakne (pyttesmå utslag) och kliande utslag vid långvarig användning; båda reaktionerna försvinner när man slutar använda fettet på huden. | ||
Giftighet | En del av pesticiderna som kan finnas som rest (Lindan, Dieldrin, Endrin) är fettlösliga och kan lagras i mänsklig fettvävnad. | ||
|
|||
Recept |
|||
Recept I | Ullfett
- 70 viktdelar Vatten - 30 viktdelar Sammanrivas i värme. Farmakopénamn: Lanolin (Lanolinum). (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908) |
||
Recept II | Ullfett - 75 viktdelar Destillerat vatten - 25 viktdelar Sammanrivas i värme - fettet smälts i vattenbad och vattnet tillsätts i små portioner. Röres tills lanolinet är helt svalt. Farmakopénamn: Lanolin (Adeps lanae cum aqua). (Källa: Svenska farmakopén X 1925, Nordström 1940 efter Svenska farmakopén X 1925, Ljungdahl 1953 efter Svenska farmakopén XI 1946) |
||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Meyer (1952), Lindgren
(1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nordström (1940), Svanberg (1948),
Svenska farmakopén VII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Pharmacopedia: a commentary on the British Pharmacopoeia 1898 (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 17) |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |