Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Infusioner

Johannesörtsinfusion


Moderväxt
Johannesört (Hypericum perforatum) - se där om växtförhållanden, skörd, historia
Farmakopénamn
Infusum hyperici
Engelska namn
St John's worth infusion

Tradition
Allt med johannesört antogs förr vara bra mot eller för blod - den avgav ju rött. Vattenutdrag på färsk ört har av naturliga skäl inte varit så vanligt. Den vanligaste - mycket vanliga - metoden har varit att göra johannesörtstinktur.
Framställning
Kokhett vatten hälls över färska blommor, blommande toppskott eller hel ört och får dra. Ska inte koka. Filtreras.
Beskrivning Utdrag på torkad växt blir svagt gult - inte rött.
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram
• Vattenutdraget löser inte oljor och eteriska oljor; sådana blandningar delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol
.
Innehåll

Vatten, som drar ut:
Garvämnen (ca 10 % i örten, 12 % i blommorna); mer ju högre temperatur utdraget görs vid.
• Gula färgämnen (biapigenin och amentoflavin i blommorna, quercitrin och quercitin i bladen).
• Det röda färgämnet hypericin dras ut bättre med svag sprit (johannesörtstinktur), fenolen hyperforin bättre med olja (johannesörtsolja), den eteriska oljan i blommor och blad kräver antingen
alkohol eller olja.
Konserveringsmedel
är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka.
Alkohol: Av vodka (40 %) krävs en tredjedel av volymen för att alkoholen ska fungera konserverande. Enklare och bättre än att tillsätta alkohol är att göra ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så får man med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen.
• Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %).
• Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring.
• Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl).
Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk.

Varianter Johannesörtstinktur - udrag med alkohol.
Johannesörtsolja - utdrag med olja.
En kombination av de tre drar ut flest och mest av de ämnen som (hittills) identifierats som verksamma. Se under oljan för detta.
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp. Ska den sparas längre eller användas i t. ex. en kräm måste den konserveras.

Hudläkemedel
Alla utdrag på johannesört är inflammationshämmande, bakteriehämmande och sårläkande, vattenutdraget framför allt tack vare garvämnena. Det kan användas till sårtvätt på skrubbsår, mindre brännsår och andra mindre hudskador och som lindrande medel på irriterad hud.
Det är lämpligt att kombinera vattenutdraget med ett spritutdrag (johannesörtstinktur), och allra bäst också med
ett oljeutdrag - se under johannesörtsolja om fördelarna med sådana kombinationer.

Inflammerad och irriterad hud.
Tonande hårsköljning - sägs ge ljusare hår.
Kan vara en utmärkt badtillsats för irriterad hud.
Ljushyade och känsliga gör bäst i att inte använda infusionen på huden i soligt väder, eftersom det finns en liten risk för solkänslighet - kan ge rodnad, inflammation, utslag, missfärgningar.

Invärtes bruk
Vattenutdrag av johannesört är ett gammalt febermedel, upptecknat redan i svenska handskrifter från runt 1500. Flera johannesörtspreparat finns numera som naturläkemedel i svensk handel (om dessa mer under johannesörtstinktur), men enligt många är enkelt te det bästa. 1-2 koppar om dagen lindrar och lättar ofta nedstämdhet inom ca 3 veckor. Det används också som huskur mot njursten.
Giftighet
Inte giftigt vid normal användning men har effekter som återfinns hos både nya och äldre antidepressiva medel, bland annat solkänslighet. Se under tinkturen.

Recept
Recept I Vatten  - 1 liter
• Blommor eller hel ört av johannesört - 10-20 ml
Det kokande vattnet hälls över växtdelarna. Får dra en kvart och silas sedan.
(Källa: Okänd 1999)

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000), Culpeper (1976), Färnlöf och Tunón (2001), Juneby (1977, 1999), Klemming läkebok 3 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1971), Stodola och Volák (2000), Wicklund (1990), Zittlau (1999).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/johannesortsinfusion.html
Datum: 2018 06 22 - Uppdaterad: 2010 09 23
Cookieinfo
Made with a Mac