Hudreaktioner |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det går så länge som det går, och sen går det inte alls. (Svenskt talesätt) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Överkänslig? |
En överkänslig reaktion på ett ämne visar sig som klåda, torrhet, brännande känsla, stickningar och rodnad. Reaktionerna
varierar från person till person och från
gång till gång. Hos barn ses de mest typiskt på kinderna och i armveck och knäveck (böjveckseksem), hos vuxna på händerna,
halsen, bålen och i ansiktet. Överkänsligheten kan gälla både sådant som tas in genom munnen och sådant som påförs huden. I det senare fallet spelar det roll hur genomtränglig huden är vid tillfället. Mest absorberar: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudirriterande ämnen | Starka ämnen: Även den
mest hårdhudade reagerar på alkalier som kaustiksoda.
Ytterligheter i pH retar
över huvud taget, t. ex. surt som i bensoesyra,
karbamid och mjölksyra
- sveda och stickningar är typiska tecken. För mycket av inte så starka ämnen: Bara dosen är tillräckligt hög kan all hud irriteras även av oskyldiga ämnen som salt. Känslig hy kan irriteras också av små mängder av ämnen som annars betraktas som milda, t. ex. glycerin, kakaosmör, ullfett, lanolin och mandelolja. • Komedoner ("slutna pormaskar") räknas också som irritation eftersom de är "retningar i talgkörteln". Sådana verkar man kunna få av de flesta vegetabiliska oljor samt otaliga tillverkade fetter med kemikalieliknande namn, bara halten är tillräckligt hög. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudirriterande doftämnen | Eteriska
oljor Det finns oljor som inte ska tas på huden över huvud taget, som kalmus och kanel. Närmast ett grymt skämt är senapsolja som fräter sönder huden. Till de mest hudirriterande hör kryddnejlika och nejlika, basilika, fänkål och tymolhaltig timjan. Man behöver sannerligen inte vara särskilt känslig för att reagera på ingefära och svartpeppar. Känslig hy kan reagera på anis, eukalyptus, kamfer och borneokamfer, litsea cubeba, en del myntor (särskilt polejmynta), rosmarin, salvia, tagetes, tall, ylang-ylang. Även tea tree bör testas först av känsliga. Citrusoljor (som bergamott, pomerans) blir lätt irriterande särskilt när oljorna börjar bli gamla, vilket sker snabbt. Även flera citrusdoftande oljor som inte kommer från citrusfrukter kan irritera huden, som citrongräs, citronella, citronmeliss och citronverbena. Extraherade absoluter irriterar mer än destillerade oljor. Isolerade och syntetiska doftämnen 1. Aldehyder - mest hudirriterande. 2. Fenoler - ofta hudirriterande och också giftiga. 3. Terpener - särskilt när oljor blir gamla. Hit hör limonen i citrusoljor och linalol i t. ex. lavendel. Irritationspotential hänger inte nödvändigtvis ihop med giftighet. Allt irriterande är inte giftigt och många ogiftiga ämnen kan irritera. Tips för bästa köp och användning • Eteriska oljor innehåller inget konserveringsmedel, endast eterisk olja. De kan alltså inte förvaras hur länge som helst. När de blir gamla kan de bli hudirriterande. Kolla datummärkningen och se till att köpa och använda dem färska. Ros, rosenträ, sandelträ och neroli irriterar sällan. Lavendel och tea tree kan t.o.m. relativt säkert tas på huden outspädda kort tid och på litet område om man är normalt okänslig. • Förväxla inte eteriska oljor med färg- och presentbutikernas "doftoljor", som är kemikalieblandningar avsedda som rumsdofter. Etiketternas varningar om att inte ta dem på huden är allvarligt menade. Mer om inköp av eteriska oljor. Eterisk olja droppad i badet flyter på vattnet och fastnar på hela kroppen när man klyver ytan - bra om man vill ha hudeffekt, sämre om huden är känslig. Blanda istället några droppar av den eteriska oljan med ett par teskedar flytande tvål, hårschampo eller turkisk rödolja. Doften blir kvar men oljan emulgeras och sprider sig jämnt i vattnet med mindre risk för irritation. Parfymera håret istället för huden - ta på hårtopparna eller droppa parfymen i hårborsten. Även kläder går bra; destillerade oljor lämnar inga fläckar, vilket däremot absoluter kan göra. Oljebaserad parfym irriterar mindre än alkoholbaserad. Dosera rätt. Överdosering och överanvändning kan inte skyllas på varan eller försäljaren, vad kvällspressen än säger (Drack en flaska tea tree, blev sjuk!). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudirriterande kosmetika | I en studie av svenska värnpliktiga 1991 hade 18 % av kvinnorna och 6 % av männen haft hudproblem av kosmetika, vanligen i ansiktet. Klåda, rodnad och torrhet var de vanligaste besvären. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Testa själv | Det är lätt att överkänslighetstesta själv enligt konstens alla regler. • Produkter: Be om prov att ta med hem eller tag en klick från butikens tub. • Enskilda ämnen: Testa med både det rena ämnet och färdiga preparat med ämnet i. Gängse hudtestet Sätt lite på insidan av överarmen eller i armvecket, 2x2 cm; rita en ring runt. Ett plåster över provfläcken ger fukt och värme som stressar ännu mer. Överkänslighetsreaktioner kommer inom ett dygn eller två. Typiskt är att huden blir varm, röd, svullen och kliar, ibland får man små utslag. Ibland kan reaktionen komma någon helt annanstans på kroppen än där ämnet lagts på; en sådan reaktion är inte allergiska men visar att man är extra känslig där. ROAT (Repeated Open Application Test) Som ovan men under längre tid: Applicera morgon och kväll i en vecka. Reduktionstest Sluta använda allt, även det oskyldigaste och sådant som använts länge (inklusive eksemmedel) tills alla besvär försvunnit. Börja sedan använda ett ämne eller medel i taget; vänta en vecka till nästa. Att börja använda bara en produkt i taget är över huvud taget ett bra grundtips, vare sig man är särskilt känslig eller inte. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allergisk?
|
Om kontakten med ett irriterande ämne inte upphör
kan immunförsvaret löpa amok och börja bilda antikroppar. Hudreaktionerna beror på antikropparna, inte ämnet, och innefattar mer
eller mindre av |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allergena ämnen |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allergena doftämnen | Se ovan - parfym ligger tvåa på kosmetikans allergitopp. Så gott som all kosmetika parfymeras - smink,
cerat, hudkräm,
schampo... Även "oparfymerad" kosmetika
innehåller dofttillsatser om inte annat så
för att maskera lukten av övriga ingredienser.
Till kosmetika räknas också parfym,
som sällan innehåller färre än 20
doftämnen, ibland hundratals.
Över
900 doftämnen får användas i kosmetika
i EU, deklarerade i klump som "Parfum".
26 av dem måste deklareras
med namn i innehållsförteckningen. 28 är förbjudna.
Naturliga doftämnen Ett av de första allergiframkallande ämnen som uppmärksammades, under första halvan av 1900-talet, var perubalsam. Den som väl blivit känslig för detta kan sedan börja reagera allergiskt på de mest olikartade ämnen, som bensoeharts eller bensoesyra och natriumbensoat som finns naturligt i hartsen och i syntetisk form används som konserveringsmedel i alla slags livsmedel. Likadana korsreaktioner är vanliga vid allergiskt kontakteksem mot kolofonium, som i sin tur kan leda till att man blir allergisk mot t. ex. tea tree-olja. Exempel på eteriska oljor med stor allergirisk är tallbarr och kryddoljorna anis, stjärnanis, cassiakanel, kanel, kardemumma och lagerblad. Gamla eteriska oljor är mer allergena än färska. Störst är risken med oxiderat limonen som finns i hög halt i många citrusoljor. Framställningssättet spelar in. Absoluter och hartser irriterar mer än destillerade eteriska oljor från samma växt. Känsliga personer kan också reagera på oljor från besprutade växter medan samma olja från en giftfri odling tåls utan problem. Obehandlade och hela eteriska oljor tåls generellt bättre än sådana som manipulerats eller fraktionerats (vissa ämnen har tagits bort). En hypotes är att alla ämnen i en växt eller i dess eteriska olja balanserar varandras effekter. Isolerade och syntetiska doftämnen Parfymindustrins motsvarighet till den holistiska balanshypotesen är teorin om "quenching", enligt vilken isolerade ämnen ur eteriska oljor eller, vanligare, deras syntetiska motsvarigheter, ska motverka varandras irriterande effekter. T. ex. skulle en tillsats av eugenol (mycket hudirriterande) neutralisera kanelaldehyd (mycket hudirriterande) medan d-limonen (mycket hudirriterande) skulle motverka citral (mycket hudirriterande). EU:s vetenskapliga kommitté SCCP gick igenom forskning på området och lämnade år 2000 sin rapport - inget tyder på att quenching fungerar. Nedan de 13 doftämnen som enligt samma kommitté oftast ger allergiska reaktioner (inte ordnade efter risk). Samtliga hör till de 26 doftämnen som från 2005 måste innehållsdeklareras i kosmetika och parfym. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allergitest | Allergi spåras
genom test där man utsätts systematiskt
för misstänkta ämnen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Solkänslig? | Lika lite som man behöver vara extra värmekänslig för att skadas av eld krävs det allergi eller särskild solkänslighet för att drabbas av fotosensibilitet = ljuskänslighet. Reaktionerna är av två typer: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fototoxisk reaktion | Fototoxisk reaktion påminner om en kraftig solbränna: Tio minuter till ett par dagar efter att man varit i solen börjar hud som nåtts av UV-ljus bränna och svida. Samtidigt eller senare blir den röd, ibland svullen, och till slut skör och blåsig. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fotoallergisk reaktion | Fotoallergisk reaktion visar sig några timmar eller ett par dagar efter att man varit i solen som eksemliknande utslag, inte bara på hud som nåtts av UV-ljus utan var som helst på kroppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Orsaker förutom sol | Båda typerna av
ljuskänslighetsreaktioner kan utlösas
eller förvärras av utvärtes och
invärtes medel: Utvärtes medel Mest typiskt kan eteriska oljor med hög halt citral (citrusoljor som citron, grapefrukt, lime, pomerans, men knappast apelsin, mandarin, tangerin) orsaka hudreaktioner i solsken. Risken med bergamottolja beror inte på citral utan på kumarinen bergapten. De flesta oljor med kumariner (t. ex. angelika, citronverbena, kummin, tagetes, tonkaböna) är fototoxiska, men det tycks inte vara kumarinerna ensamma som orsakar reaktionerna utan kumarinerna i kombination med andra ämnen. Om man tagit citral- eller kumarinrika oljor på huden bör man låta det gå åtminstone 12 timmar innan man utsätter sig för solsken eller solarieljus. De ska givetvis inte ingå i sololjor. Utvärtes aknemedel med bensoylperoxid och smärtlindrande medel med ketoprofen. Risken är förhöjd i ett par veckor sedan man slutat använda dem. • Vissa kemiska solskyddsmedel har också visat sig kunna ge kraftiga fototoxiska reaktioner. Invärtes medel Förhöjd risk för reaktioner i ett par veckor sedan man slutat ta: Vissa antidepressiva medel (Prozac, preparat med johannesört). Bredspektrumantibiotika (tetracykliner). En del medel mot värk, migrän och reumatiska sjukdomar. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mörka fläckar | Mörka
fläckar bildas på huden efter att man varit i solen. De går aldrig
bort. Har man otur reagerar kroppen samtidigt fototoxiskt
eller fotoallergiskt eller båda. Risken ökar
med Doftämnen på huden: Ämnen på huden, mest typiskt citral och kumarin i de eteriska oljor som nämns ovan, reagerar med solljus eller solarieljus. Särskilt bergamottolja är känd för att ge mörka fläckar - förr ingick den just därför i sololjor. Invärtes medel: Risken ökar också om man äter p-piller eller andra hormonpreparat. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Solutslag | Solutslag liknar nässelutslag. De kommer redan när man är i solen och går bort inom ett par timmar. Det är ingen fototoxisk eller fotoallergisk reaktion men som dessa en immunförsvarsreaktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeutslag | Värmeutslag är stickande och kliande blåsor, inte på solutsatta ställen utan där man svettas kraftigt (armhålor, ljumskar). De beror på att svetten täpper till porerna och botas med svalka. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Doftkänslig? | Den doftöverkänsliga reagerar i luftvägarna (nästäppa,
nysningar, hosta, svårt att andas, tryck över
bröstet) och ögonen (rodnar, kliar, rinner) men slemhinnorna svullnar inte som vid en
allergisk reaktion. Mer allmänna symptom som huvudvärk,
trötthet och illamående förekommer också.
Upp till 6 % av svenskarna, mest kvinnor, har svåra besvär av doftkänslighet. Orsak: Vad som helst med stark lukt som parfym, blommor, mögel, lösningsmedel, avgaser, cigarettrök kan utlösa känsligheten. Försök att koppla reaktionerna till luktsinnet eller till psyket har misslyckats, så idag förklaras denna "ospecifika överkänslighet" eller "sensoriska hyperreaktivitet" (SHR) med att kroppens "allmänna kemiska sinne" överreagerar. Känsligheten räknas till allergierna men kan inte påvisas med pricktest av den typ som visar allergier och påverkas inte av astma- eller allergiläkemedel. Behandling: Ingen. Enda sättet att slippa reagera är att undvika doftämnena. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inandningstest | Dagens testmetod har utvecklats på Sahlgrenska i Göteborg: Man andas in högre och högre doser kapsaicin från chilipeppar och hostningarna räknas - den som är doftöverkänslig hostar mer och vid lägre halter kapsaicin än andra. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bara gnällig? | Det är trist att ständigt behöva vaka med hökblick men men. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Alla ingredienser i kosmetika måste innehållsdeklareras med bestämda termer. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"Naturlig" | Naturligt kan vilket preparat som helst kallas som innehåller något "naturligt ämne"
- vad nu ett naturligt ämne är. Hypoallergen,
allergitestad, icke-irriterande och
dermatologiskt testad betyder lika lite och
kan inte heller kollas, eftersom det inte går att kolla
något som inte definierats. Se lagstifning om marknadsföring. Att något är särskilt milt och passande för barn är som redan nämnts en fälla eftersom barnprodukter enligt lag måste konserveras extra hårt.
När orden betyder något alls, kan det vara att
produkten innehåller lite mindre färgämnen
och/eller doftämnen än andra utan
naturlig etikett. Men eftersom endast 26 doftämnen behöver
deklareras är det sällan köparen kan
göra ett vettigt val. Och, som alla vet: det är mycket kostsamt att göra produkter som innehåller mindre av något... små serier... extra teknologi... och små gummor som handplockar örter, ska inte dom ha betalt ... Bruna etiketter är också fruktansvärt dyra. Självklart kostar alltså de "naturliga" produkterna mycket, mycket mer. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"Oparfymerad" | Oparfymerad och unscented kan möjligen betyda utan parfymlukt, parfymfri och fragrance free utan parfymingredienser, men de betyder inte utan doftsättning. I princip all kosmetika innehåller ämnen som ska kamouflera råvarornas lukt. Ibland syns de i innehållsdeklarationen, ibland inte. Ämnen som tillsätts i egenskap av doftämnen måste deklareras (Parfum) - men samma ämne kan tillsättas för att fylla någon annan, kanske påhittad, funktion och deklareras då som en råvara bland de andra. Det finns ingen knivskarp gräns mellan doftämnen och andra ämnen och vill man gömma doftsättning är det lätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Giftighet | Eteriska oljor som används utvärtes kan vara giftiga på oväntade sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Vad är hud? Obligatorisk innehållsdeklaration av 26 doftämnen Blaha-blaha |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Gattefossé (1993), Lawless (1992),
Lodén (2002),Lodén (2008), Ostrov (2001), Ullmark (1997), Wärn (2009).
Svenska och holländska undersökningarna: Lodén (2008). Redan förbjudna ämnen i kosmetika: Kosmetikadirektivet
76/768/EEC: bilaga 1. Vetenskapliga kommitténs
undersökning av doftämnesallergi i Europa:
SCCNFP/0017/98 (1999). Vetenskapliga kommitténs
undersökning av quenching: SCCNFP/0294/00 (2000).
Vetenskapliga kommitténs förslag om förbud för vissa doftämnen: SCCNFP/0392/00,
final (2001). Artiklar: Susanna Hoffman: Se upp med solen: vissa mediciner kan ge hudbesvär (Apoteket, 3:2003). Katrin Trysell: Ljuvliga dofter - men inte för alla (Apoteket, 1:2007). Maria Nöjd: Hårfärger och toningar (Råd & rön, 9:2008). Nätpublikationer: Medicinsk access: Fler får eksem av vanligt schampo och balsam (2009 04 21). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |