Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Lösningsmedel

Honung


Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung.
(Gamla Testamentet: 2 Mosebok 3:8)
Moderväxt
Honungsbi (Apis mellifica) - läs där om vad man trott och tänkt om dem
Synonymer
Honing
Farmakopénamn
Mel, Mel depuratum, Mel despumatum
CAS-nummer 8028-66-8
INCI-namn Mel ["a saccharic secretion gathered and stored by honey bees"]
Engelska namn
Honey, clarified honey, strained honey
Andra namn
Romanska språk
Mel (latin), miel, miel blanc (franska), mel (portugisiska)
Nordiska språk
Honning, honnig (danska), hunaja (finska)
Asiatiska språk
Feng mi, mi (mandarin = kinesiska), hachimitsu (japanska)
Andra språk
Mèli (grekiska), Honig, Gereinigter Honig (tyska), méz (ungerska), honig, honing (holländska), mel (walesiska), mil (irländska)

Tradition Honungshistoria

Framställning


Mest nektar:
backtimjan, gurkört, hyacint, isop, koriander,
lind, raps, vallört

Mest honungsdagg:
björk, gran, lind, tall

 

 

• Arbetsbina suger upp nektar med en sugsnabel ur blommor och blad - 200 växtbesök per flygtur, en stor burk honung kräver 42.000 flygturer med över 8 miljoner besök - och tömmer den i munnen på arbetsbin i kupan. Dessa förvandlar nektarn till honung: tillsätter ett enzym, stoppa blandningen i de sexkantiga vaxcellerna, fläktar den torr med vingarna och stänger sedan till med vax ur egna körtlar. Under torkningen förändras sockerarterna och vattenhalten sjunker från 35-95 % i nektar till under 20 % i honung. Honungen blandad med pollen blir bibröd, larvernas mat, men i odling får larverna istället sockerlösning och odlaren tar hand om honungen.
• Honungsdagg (bladhonung, bladlushonung, skogshonung): En seg sockerrik växtsaft som bladlöss drar ur växterna och lämnar efter sig på blad och barr. Bina samlar in den och använder den som råvara på samma sätt som nektar. Honungen, också den kallad "bladhonung", "skogshonung" etc., blir lite annorlunda än vanlig nektarhonung och anses vara en delikatess. Om vad man trodde förr om honungsdaggen, se honungshistoria.
• Pollen (ståndarmjöl, frömjöl): Pollen från blommans handel (ståndaren) fastnar på binas bakben och och överförs till hondelen (pistillen) i samma blomma eller en annan av samma art, som därmed befruktas. I Sverige hittar bina pollen i framför allt raps och senap. Det mesta frömjölet borstas dock av hemma i kupan, där det blandas med honung till bibröd åt ynglen. Det extraheras ur växter, inte ur binas ben, som bara kan lasta 15 mg per flygtur (65.000 bin skulle krävas för ett kilo pollen). Det används bl. a. i schampo, tandkräm och deodorant.
Propolis: Isoleringsmaterial som bina gör av växtharts.
Bivax: Byggnadsmaterial som bina avsöndrar.
! Eddie Izzard:
Making honey
Honungsjakt
Vildhonung jagas på ungefär samma sätt i hela världen. Man går till en vattensamling i skogen dit vilda bin kommer för att hämta vatten. Man fångar några och samlar dem i ett kärl med honung eller sockerlösning. Sedan släpper man ut ett och ser vartåt det flyger. När man inte kan följa det längre släpper man ut nästa och följer det så långt man kan. Till slut kommer man fram till trädet där bina bor. Man fäller trädet, klyver det, driver ut bina med rök och tar honungen.
Honungsskörd
Ramarna tas ur kupan och honungen utvinns genom:
• Självrinning: Jungfruhonungen får drypa av kakorna under lätt värming som gör den lättrinnande.
• Pressning: Resten pressas ur vaxkakorna vid max 45°.
• Slungning: Vanligast idag: Resten centrifugeras ur vaxkakorna.
Silning och klarning
Honungen silas och får sedan stå en dag eller två så att de sista resterna av vax, pollen och annat småskräp kan sjunka till botten eller flyta upp till ytan och skummas av. Därefter rörs den om helt kort, får stå ett par veckor, rörs om igen och kan sedan hällas upp på burkar. En bra sommar kan en kupa ge 30-35 kilo honung, 43-50 burkar.
• Finfiltrering: Tar bort pollen, vilket gör honungen lösare - kan vara nog så lockande för en odlare eftersom många kunder vill ha flytande honung. Dock betraktas sådan honung som manipulerad. Den får inte kallas rätt och slätt honung utan det måste framgå att den har filtrerats särskilt.
• Den speciella apotekshonungen Renad honung (Mel depuratum) renades från pollen, färg och vax på ett eget sätt: Honungen löstes i vatten och värmdes i vattenbad, varefter lerjordshydrat och ammoniak tillsattes. Till sist avdunstades blandningen i vattenbad. I andra länder har man gjort motsvarande rening med äggvita, krita, kaolinlera eller pappersmassa.
Uppvärmning
• Honung tillverkad i EU får inte värmas så att enzymerna förstörs eller blir overksamma (se temperaturer nedan under Hållbarhet). Det ska inte vara nödvändigt att leta efter "kallslungad" honung inom EU. Det är helt enkelt förbjudet att värma den. Honung som har överhettats (eller jäst eller har främmande smak eller lukt) får bara säljas som s.k. bagerihonung.
• Honung från länder utanför EU, även sådan som importeras via SBR, har däremot vanligen värmts till 70-80°. Det gör honungen flytande som köparna vill ha den, sägs det. Det dödar också det mesta av enzymerna.
Ursprung
• Svensk honung: Mest skördas i Västmanland, Östergötland och Södermanland.
• Importerad honung: Svenska biodlare får importera honung och etikettera den med SBR:s märke men det ska framgå att den är importerad. Termerna "EG-honung" och "Icke-EG-honung" räcker. Honung från olika länder får blandas och detta ska också framgå. 20 % av världsproduktionen exporteras, varav 2/3 från länder utanför Europa.
• EG-honung: Den mesta importhonungen i Sverige är europeisk. Mest exporterar Tyskland, Ungern och Spanien. De största producenterna är Spanien (härifrån kommer ofta apelsinbloms- och annan citrushonung), Ungern (lär exportera mycket mer än vad landet kan producera; akaciehonung är vanlig), Rumänien och Tyskland.
• Icke-EG-honung: Argentina exporterar mest i världen, därefter Kina som producerar överlägset mest (fick importförbud i Sverige i början av 2000-talet sedan det visat sig att honungen tillsatts socker; akaciehonung brukar komma härifrån), nära fyra gånger så mycket som näst största producenten USA ( "Tropical" av blommande palmer och kaktus importeras från Florida.).
Beskrivning

 

Konsistens
Nyslungad honung är sirapslik och gul till brunaktig. Vid förvaring kristalliserar den till vit eller gulvit och mer eller mindre fast konsistens. Detta är inget fel utan typiskt för svensk honung, utom klockljunghonung som kan förbli flytande länge. Tvärtom är det så att honung som inte kristalliserar kan misstänkas för att ha blivit uppvärmd eller tillsatts fruktsocker. Vilken konst biodling är kan man ana av följande exempel ur en handbok för biodlare - alla utseendevariationer är ofarliga och fullt ätliga:
• Nästan vattentunn: Den allra första jungfruhonungen som rinner ut.
• Lös och rinnande: Mycket fruktsocker (som i ljunghonung och annan svensk hösthonung), mindre än 25 % druvsocker (som i akaciehonung), mycket vatten, uppvärmd, för mycket rörd.
• Sirapslik: Nyslungad.
• Grumlig: Mycket pollen.
• Grumlig och lös, klistrig: För mycket rörd.
• Grynig: För lite rörd, för tidigt tappad.
• Seg och salvig: Färsk ljunghonung (rödbrun), lagrad rapshonung (vit).
• Finkornig (gul): Lagrad honung av maskros, klöver, lindblommor.
• Luftbubblor: För sent rörd, för sent tappad.
• Finkristalliserad: Mycket druvsocker.
• Rimfrost på ytan eller glaset (luft och druvsockerkristaller): Tappad direkt efter slungningen utan att silas, skummas eller röras, för kraftigt rörd, uppvärmd, lite vatten, för lite druvsocker.
• Skiktar sig i ett ljust kristalliserat undre lager och ett mörkare tunnare övre: För mycket vatten, lagrad för varmt. Risk för jäsning.
• Hård: För lite rörd, lite vatten, mycket druvsocker (som i rapshonung). Får den stå varmt (30°) tills den mjuknat kommer den antagligen inte att bli fast igen.
Färg
• Mycket ljus, klar, nästan färglös: Den allra första jungfruhonungen som rinner ut.
• Ljus: Från slättlandskap med smal flora, t. ex. oljeväxter som raps, vitklöver, solrosor, fruktträd, hallon.
• Vit: Rapshonung.
• Ljusgul, klar: Försommarhonung från fruktträdsblommor (fast).
• Ljusgul med grönt skimmer: Färsk lindblomshonung.
• Guldgul: Färsk honung av maskros (tjock).
• Gul: Färsk klöverhonung (tunn), lagrad maskroshonung, lindblomshonung, klöverhonung (finkornig), blåbärshonung, lingonhonung, vildhallonhonung. "Vanlig honung" som kommer efter jungfruhonungen.
• Gul till brun: Nyslungad.
• Mycket gul: Solroshonung.
• Mörk: Från skogstrakter med rik flora, hösthonung (lös), dagghonung (från honungsdagg), lagrad honung.
• Mörkgul till rödbrun: Färsk ljunghonung (geléartad, erkänt svår att slunga).
Smak och lukt
• Mild smak: Akaciehonung.
• Oljig smak: Rapshonung.
• Karamellsmak: Dagghonung (från honungsdagg).
• Mintsmak: Lindblomshonung.
• Skarp smak: Solroshonung.
• Kraftig smak, stark arom: Ljunghonung.
• Kraftig blomsterarom: Maskroshonung.
100 ml väger 135 gram. 100 gram = 74 ml. 1 svensk burk: 700 gram (ca 520 ml).
• Löses lätt men inte fullt klart i vatten . Honung sänker vattens fryspunkt; vatten med 15 % honung fryser först vid ca -1,5°.
• Svår att blanda jämn med oljor och eteriska oljor.
pH och inkompatibiliteter
• Svagt sur reaktion (pH 4-6). Det är inte tillåtet att förändra pH på konstgjord väg.

Innehåll

Karl Gerhard i SBR-annoons
Sockerarter (för en översikt, se växtdrogers innehåll):
• Fruktos (fruktsocker): Gör honungen lös och söt. Utgör 32-47 % av sockerarterna i svensk honung (sommarhonung runt 38 %, hösthonung mer). Enligt EU-lag måste minst 60 % av hela honungen vara fruktos och glukos tillsammans (blomhonung) eller 45 % av tillsammans (bladhonung eller blad- och blomhonung blandad). Det får inte tillsättas extra. Den svenske biodlare som i början av 2000-talet tillsatte 30 % fruktsocker för att göra honungen flytande fick alltså inte sälja blandningen som honung.
• Glukos (druvsocker): Gör honungen hård och lättkristalliserad. Brukar utgöra 22-45 % av sockerarterna i svensk honung, sommarhonung runt 32 %.
• Sackaros (rörsocker): Sammansatt sockerart av fruktos + glukos. Brukar utgöra 1-10 % av sockerarterna i svensk honung, sommarhonung 1-2 %. Får utgöra högst 5 % av hela honungen, lavendel- och gurkörtshonung 15 %, citrushonung och honung från en handfull växter som knappast finns i Sverige 10 %.
• Andra sockerarter: Brukar utgöra 7-8 % av sockerarterna i svensk sommarhonung. 11 ytterligare disackarider har hittats (7 % av honungen), 15 trisackarider och högre sockerarter (1-2 %).
Annat reglerat innehåll
• Vatten: 20 % är högsta tillåtna halt, ljunghonung får innehålla 23 %. 18-19 % brukar anses lagom; vid över 20 % jäser honungen lätt och kristalliserar dåligt.
• Vattenolösligt material: Högst 0,1 % är tillåtet, pressad honung får innehålla 0,5 %.
• Fri syra: Högst 50 milliekvivalenter per kilo.
Övrigt innehåll runt 3 %
182 olika ämnen har räknats ihop i honung. Exempel:
• Enzymer, varav de viktigaste är diastas (amylas), invertas samt glukosoxidas som står för det mesta av honungens bakteriehämmande effekt. Alla tre inaktiveras vid uppvärmning; se temperaturtabell nedan under Hållbarhet. Särskilt diastas är känsligt, i Tyskland betraktas låg halt som ett tecken på att honungen värmts upp. Citrushonung som apelsinhonung och honung från en del arter av eukalyptus kan dock ha naturligt låga halter diastas.
• Pollen: Får inte tas bort, t. ex. genom finfiltrering. Inget får tas bort utom skräp genom de vanliga silningarna. Bladhonung (skogshonung, lushonung, från honungsdagg) innehåller inget pollen. Kan vara genmodifierat; se Miljö nedan.
• Antioxidanter, 20 gånger mer i mörk honung än i ljus.
• Vattenlösliga vitaminer (spår av B1 tiamin, B2 riboflavin, B3 niacin, B5 pantotensyra, B6 pyridoxin, C).
• Mineraler, mer i mörk honung än i ljus (spår av ett tiotal mineraler som magnesium, mangan, järn, zink, kalcium, natrium, fosfor, svavel).
• Spårämnen (spår av ett 15-tal spårelement som krom, litium, bly, guld, strontium).
• Alkoholer (spår av ett 15-tal alkoholer inklusive "vanlig" alkohol) och deras aldehyder, ketoner, estrar och syror.
• Spår av eterisk olja, proteiner, växtpigment.
• Inhibin - nej. Inhibin var det namn som gavs på 30-talet åt ett okänt ämne som man tänkte var det bakteriedödande i honung. Idag anses effekten komma av enzymet glukosoxidas. Se nedan under Hudvård.
Rester
• Eventuella rester av insektsmedel, särskilt från oljeväxtodlingar (raps, rybs, vitsenap).
• Eventuella rester av varroakvalster som drabbar honungsbiet och rester av bekämpningsmedel mot det.
Tillsatser
Inget får tillsättas honung som ska säljas som honung, inte heller sådant som annars ingår naturligt i honung. Om aromämnen tillsätts ska också de deklareras och resultatet kallas något annat än honung.
Polsk honung är bäst, enligt Olaus Magnus - ty:
denna bevaras också i dessa länder ren och oförfalskad; varemot den över havet införda i följd av köpmännens omättliga snikenhet föfalskas. På vad sätt detta brukar ske, därför må man ställa dem till svars, som begå en slik skändlighet, och ingen må vidare söka komma underfund med hur detta avskyvärda knep går till.
  I en svensk handbok från 1903 ges följande tips om hur man kan avslöja sockertillsats i honung:
 
Man uppvärmer i en flaska ungefär två matskedar honung med tre gånger så mycket sprit och skakar om blandningen duktigt; sedan får flaskan stå i ro, tills blandningen fullständigt kallnat. Om honungen, som ofta händer, är förfalskad med stärkelsesocker, bildar sig en fast, vitaktig bottensats, så mycket större ju mer honungen är förfalskad.
Hållbarhet
Om hållbarhet meddelade Olaus Magnus:
 
Honung håller sig snart sagt en mansålder och är följaktligen dem, som nödgas uthärda en längre belägring, till en oskattbar lisa.
  Honung måste förvaras i tätt och väl tillslutet kärl eftersom det är hygroskopiskt, d.v.s. drar till sig fukt från luften, och risken för jäsning ökar vid högre vattenhalt. Plast ger smak och är inte tätt.
Temperaturer
• Enzymnedbrytning: Bästa förvaringsplatsen är svalrum eller kyl (upp till 11°) där det tar årtionden innan enzymnivåerna halverats.
• Jäsning: Vid upp till 17° är risken för jäsning liten. Störst är jäsningsrisken i hög rumstemperatur (17-21°). Honung blandad med vatten och vattenrika preparat med honung jäser lätt. Mörk och stark honung jäser fortare än ljus och mild. Enda sättet att förhindra jäsning är genom uppvärmning, vilket förstör enzymerna.
• Kristallisering: All svensk honung kristalliserar efter ett tag till vit eller gulvit och mer eller mindre fast. Det är inget fel, men eftersom många vill ha honungen flytande undviker biodlare förvaring vid de temperaturer där kristalliseringen går fort (10-18°, och av någon anledning särskilt snabbt vid 14°).
• Skiktning: Ojämna temperaturer kan få honungen att skikta sig i två lager och jäsa; gör den inte det kan den ha blivit uppvärmd.
 
Temperatur Halveringstid för diastas (amylas) Halveringstid för invertas
10° 34 år 26 år
10-18° (kristalliserar fort)    
upp till 11° (bästa förvaringstemperatur)    
14° (kristalliserar snabbast)    
upp till 17° (liten jäsningsrisk)    
17-21° (störst jäsningsrisk)    
20° 4 år 2 år
30° 200 dagar 85 dagar
40° 31 dagar 10 dagar
50° 5 dagar 1 dag
54° (gör stel honung flytande)    
60° 1 dag 5 timmar
70° (vanlig uppvärmningstemperatur) 5 timmar 47 minuter
80° (vanlig uppvärmningstemperatur)
1 timme
9 minuter
Inköp We don't sell, we tell!

Priserna i livsmedelsbutiker och hälsokostbutiker varierar mycket - svensk ekologisk är dyr, importerad från konventionell odling billig.


Användning
Honungsdoft används i parfym och särskilt i tvål. Ren honungsdoft kan dock bli för mycket för många. I en dansk doftundersökning upplevde 48 % av försökspersonerna honungsdoften som obehaglig medan 38 % tyckte att den var behaglig.

Honung har använts som salvbas för att påföra huden aktiva ämnen, i enklaste form helt enkelt blandad med mosad ört, eller så har man gjort utdrag på växter i honung och lagt på som färdig salva.
Hudläkemedel
Läkande och milt smärtlindrande på sår, munsår, vid lättare hudåkommor och narig hud. Redan Dioskorides (första århundradet) menade att honung var renande, öppnande och utdragande utvärtes och rekommenderade den på orena sår och fistlar, och så har den använts i huskurer, t. ex. blandad med något förtjockande som mjöl. Effektiv på svåra sår som liggsår, åderbråckssår, svårt infekterade sår och på slemhinnor, användbar särskilt på ställen som är svåra att lägga om. Brännskador läker bra och med mindre ärrbildning. Honung på bältros kan ta bort smärtorna över en natt och såren på en vecka. Lite honung på bröstvårtor som ömmar av amning kan bli bra på en dag. Indränkt i tyg har honung fungerat som ett enkelt snabbplåster. På sjukhus har honung visat sig vara ett bra förband på öppna sår eftersom den inte klibbar fast i såret. Boraxhonung som var officinell i Sverige 1817-1869 penslades på såriga slemhinnor.
Lite ren honung i ögonvrårna kan lindra ögonklåda vid pollenallergi.
Sårsalva: 100 %.
Ansiktsmasker: så mycket som behövs.
Kräm: 2-4 %
Lotion: upp till 10 %; mer gör blandningen kladdig och sirapsaktig
Rengöringsmedel
Mjukgör och tar bort döda hudceller. Särskilt lindblomshonung har i tester visat sig vara bakteriedödande på huden. I Indien har man funnit att transplantationsvävnad kan förvaras helt intakt i honung i minst 6 veckor, men för vidare sådan användning i sjukvården krävs en absolut ren och steril honung; svårt eftersom den bakteriedödande förmågan förstörs vid uppvärmning. Det är framför allt enzymet glukosoxidas som verkar bakteriedödande (inte inhibin som man trodde förr) genom att bilda glukonsyra och väteperoxid när honungen späds ut med vätska.
Honung är verksamt på bl. a. Salmonella, Staphylococcus aureus, Micrococcus flavus, Bacillus cereus. Kan också vara effektivt på vissa virus; honung insmort dagligen i ett par veckor uppges t. ex. vara effektivt mot bältros. Svampdödande, t. ex. på fotsvamp och revorm. En honungskur mot fotsvamp göres lämpligen sommartid, eftersom man smetar in honungen flera gånger om dagen och sedan bör gå barfota.

Anses vara en bra fuktighetsbevarare särskilt för torr och trött hy. Lite honung på en inflammerad finne lär få den att mogna.
Upp till 5 % kan ingå i tvål. Ensamt gör den tvålen mjuk och kan få massan att separera, varför den brukar kombineras med bivax. Tillsätts lämpligen när tvålen smälts om efter att ha mognat en månad, eller i färdigmognad köpt glycerintvålmassa. Den bör värmas något innan den blandas i tvålmassan.
Inga, vad man vet.

Mat och dryck
Johannes Döparens diet i Judéens öken: Vildhonung och gräshoppor - både energi och protein. I traditionell kinesisk medicin räknas honung som ett närande och varmt livsmedel. I hinduisk matlagning är honung, med salt, ghee, youghurt, mjölk, vin och vatten, en av de sju grundingredienserna som också räknas som de ursprungliga elementen och delas ut som religiöst sakrament. Då socker ska ersättas med honung i matlagning: Tag en extra fjärdedel, alltså för 100 gram socker = 125 gram honung.
Utan honung ingen jäsning till mjöd. Sägs vara effektivt mot baksmälla vilket anses bero på kombinationen av fruktos som påskyndar oxidering av alkohol och enzymer.
Invärtes bruk Honung kan användas som lösningsmedel för att dra ut ämnen ur växtdelar; man kan t. ex. göra rosenhonung och vitlökshonung (men, återigen: sedan inte sälja som honung). I läkemedel idag som smakförbättrare, t. ex. hostsiraper och bröstkarameller, förr ett högt skattat läkemedel. Plinius:
 
Om honungen insamlas vid uppgången av Sirius, och tillfälligtvis, såsom ofta sker, planeterna Venus, Jupiter eller Merkurius upgå samtidigt, finns inget angenämare eller kraftigare medel till skydd mot dödande sjukdomar än denna gudomliga nektar.
I tibetansk läkekonst och indisk ayurveda-medicin används honung flitigt vid framför allt slembildande sjukdomar som bronkit, i Främre Orienten mot diarré, i Kina och Japan mot förstoppning, magkatarr, tarmkatarr. Honungens ursprung har betydelse för den terapeutiska effekten: timjan, klöver och apelsinblommor sägs ge särskilt bra förkylningshonung medan honung från ljung och citronblommor är lugnande.
Lokalt odlad honung lär kunna användas för desensibilisering mot traktens pollen. Genom att äta honung (eller bivax, propolis eller helt enkelt pollen) regelbundet under vintern kan man förebygga anfall av pollenallergi och även lindra hösnuvan på våren.
Giftighet
Man är överens om att spädbarn inte ska äta honung, men inte varför. Enligt en del är det enzymerna i honung som små barn inte kan omsätta, enligt andra är faran att rester av botulismsporer kan bilda ett dödligt gift i barnens tarmar.
Miljö • Ekologisk odling: Kontrollen av ekologisk biodling är svår eftersom bin kan flyga 5-6 kilometer på jakt efter dragväxter. Enligt svenska KRAV får kuporna inte vara "nära" besprutade marker men några exakta avståndskrav ställs inte (finska LUOMU sätter gränsen vid 1,5 km). Bina får rökas ut med "naturlig" ved och utfodras med honung och sockerlösning vid "invintring och tidig vår" (LUOMU rekommenderar honung och pollen).
• GMO: I Kanada har man ha hittat DNA från genförändrad raps i honung. Sockerlösning som bina matas med kan vara gjord på genmanipulerad majs. 2009 när tyska konsumenttidningen Ökotest testade 24 sorters honung innehöll hälften pollen från genmodifierade växter, mest från sydamerikansk sojaböna.
Lagstiftning Ursprung - ovan under Framställning
• All honung ska ursprungsmärkas ("EG-honung", "Icke-EG-honung").
Framställning - ovan under Framställning
• Honung som finfiltrerats får inte säljas som "honung" och det måste framgå att den har filtrerats.
• Honung som värmts får inte säljas som "honung". Några gradtal anges inte, endast att honung som har överhettats, jäst eller har en främmande smak eller lukt bara får säljas som bagerihonung.
Innehåll - ovan under Innehåll
• Inget som säljs som "honung" får tillsättas någonting, inte heller sådant som ingår naturligt i honung, t. ex. fruktos.
• Inget får heller tas bort, t. ex. pollen genom finfiltrering, utom skräp genom vanlig silning.
• Fruktos och glukos: Ska tillsammans vara minst 60 % (blomhonung) eller 45 % (bladhonung, blandad blad- och blomhonung).
• Sackaros: Högst 5 %, lavendel- och gurkörtshonung högst 15 %. Citrushonung och honung från en handfull växter som knappast finns i Sverige: högst 10 %.
• Vatten: Högst 20 %, ljunghonung högst 23 %.
• Vattenolösligt material: Högst 0,1 %, pressad honung högst 0,5 %.
• Fri syra: Högst 50 milliekvivalenter per kilo.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1974), Bergmark (1983), Elkington och Hailes (2000), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Helling (1987), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Lagerqvist och Nathorst-Böös (1997), Lindgren (1918), Mattson (1994), Meyer (1952), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Pharmacopea Svecica I (1775), Reynolds (1996), Scharp (1966), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946), Thacker (1994), Tillhagen (1995), Wicklund (1990), Wicklund (1998). Doftundersökningen: Bresle och Stenson (2002) som refererar en undersökning av Styhr Petersen (1977). Hinduisk gudstjänstritual: Jack Santa Maria: Indisk vegetarisk kokbok (1977). Enzymers halveringstid: Crane (1985).
• Citat: Denna bevaras också... Magnus (1976). Man uppvärmer i en flaska...: Nilsson (2007) som citerar Roswall: Handbok i varukännedom (1903). Honung håller sig...: Magnus (1976). Om honungen insamlas...: Plinius bok 21 (1951).
• Artiklar: Alan Mairson: America's beekeepers: hives for hire (National Geographic 5:1993). Eija Lintula et al: Organic honey productions (Nordic course on sutainable agriculture 1995; Kvil 24B). Börge Pettersson och Josef A. Stark: Honung, vax och bikitt (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Maria Backman: Lind, lus och solros: GP guidar dig bland olika sorters honung (Göteborgs-Posten 2006 02 23).
Nätpublikationer: Livsmedelssverige: Statistik: Direktkonsumtion av vissa livsmedel (2005 09 28). Livsmedelsverket: LIVSFS 2003:10 (2007 02 20). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). .

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/honung.html
Datum: 2018 05 26 - Uppdaterad: 2010 09 5
Cookieinfo
Made with a Mac