Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Förtjockningsmedel

Gummi arabicum


Moderväxt
Akacia (av många arter, bäst från Acacia senegal)
Synonymer
Arabiskt gummi, acacia, akaciagummi, acaciagummi, växtgummi, gummipulver, nilgummi, adengummi, senegalgummi, basragummi
Farmakopénamn
Dinten gummi, Gummi arabicum, Akaciae gummi, Acaciae gummi, Gummi acacia
E 414 Gummi arabicum, akaciagummi
CAS-nummer 9000-01-5
Acacia Senegal gum ["the dried, gummy exudate of the acacia"]
Engelska namn
Acacia, acacia gum, gum acacia, gum Arabic, gum Senegal, Senegal gum, Basra gum, Nile gum, gum Turich, gummi mimosae, catechu
Andra namn
Romanska språk
Gummi alexandrinum, gummi acanthinum, gummi thebaicum (latin), gomme arabique, gomme de Sénégal, gomme du Nil, gomme d'Aden, gomme de Basra (franska)

Nordiska språk
Gummi arabicum, arabisk gummi, acasiestivelse, acasia (danska), gummi arabicum (norska)

Andra språk

Kami-en-punt (gammalegyptiska), gummi arabicum, Nilgummi, Adengummi, Basragummi, Senegalgummi (tyska)

Tradition

Fån Arabien kommer arabiskt gummi inte. Tvärtom var arabiska läkare och deras efterföljare i den europeiska Salernoskolan unika genom att inte använda det. "Arabiskt" syftar på att det länge var araber som köpte upp det i nordöstra Afrika och förde det till Europa. Efter de egyptiska utförselhamnarna kunde det specificeras som gummi alexandrinum (över Alexandria), gummi acanthinum (över Acanthus) och gummi thebaicum (över Thebe). Namn har också givits efter ursprung, som nilgummi, senegalgummi och tyskafrikanskt gummi. Otaliga sorter finns och länge förblev också termen arabiskt gummi ett samlingsnamn för alla slags förtjockande mjölksafter.
Kami-en-punt
Egyptierna kallade den intorkade mjölksaften kami-en-punt = gummi från Punt; ett område i dagens Somalia, 1990-talet utropat som det fria riket Punt. Egyptierna använde mjölksaften bland annat som bindemedel i färg. Den ingår också i många invärtes och utvärtes recept i Eberspapyrusen (1550 f. Kr).
Europa
De hippokratiska läkarna i Grekland använde gummi arabicum och efter dem alla europeiska läkare. Då som nu kom det från norra Afrika. Under medeltiden försvann det från den europeiska medicinen; det användes ju inte av de arabiska läkarna. Först på 1500-talet när den arabiska dominansen klingat av kom gummi arabicum tillbaka i europeisk medicin. Omkring 1550 började det också användas som hårfixativ för de stora tuperade frisyrer som började bli moderna i Frankrike. Det var mycket dyrt och blev rätt kladdigt och stelt.
Gummi arabicum har också använts inom måleritekniken gouache där en lösning av gummi arabicum fungerar som bindemedel för vattenfärg. Idag förbrukas det mesta av godisindustrierna.
Europeiskt gummi
På 18-1900-talen tog europeiska stormakter kontrollen över mycket av den import som i tusentals år skötts av arabiska handlare via arabiska och egyptiska hamnar. Nilgummi från nordöstra Afrika började gå via Italien, Frankrike och England, senegalgummi från västra Afrika via Frankrike, ostindiskt och australiskt via England.

Farmakopéerna
Gummi arabicum fanns med i den svenska medicinaltaxan 1698 och sedan i alla svenska farmakopéer 1775-1946 och togs också upp den nordiska farmakopén 1964 och den europeiska 1993.

Framställning
• Rågummi: Intorkade droppar av mjölksaft samlas in. Kan säljas i denna form och kallas då rågummi eller naturligt gummi.
• Raffinerat gummi: Den torkade mjölksaften bleks med svavelsyra och pulveriseras.
Ursprung
• Afrika: Nilgummi (från nordöstra Afrika, t. ex. dagens Sudan) och Senegalgummi (från västra Afrika) anses sedan århundraden vara bäst och härifrån kommer fortfarande det mesta.

Beskrivning

f
• Rågummi, naturligt gummi
Hartslika, mer eller mindre glansiga och halvgenomskinliga klumpar. Alla kvaliteter är luktlösa, med fadd, slemmig och lite söt smak och kan (i motsats till dragant) pulveriseras. När de krasas sönder mellan tänderna klibbar de vid tunga och gom, blir mjuka och geléaktiga och smälter mycket långsamt. Ju mörkare bitar, desto hårdare och mer svårsmälta. På bilden t.v. två kvaliteter rågummi: Uppe t.v. "pärlor", som är kulor av ungefär ett knapphålshuvuds storlek. Högkvalitativt rågummi är nästan färglöst till svagt gult, därefter betraktas det som sämre ju mörkare de är, från ljusbrunt till brunt och med större bitar genomdragna av fina sprickor. Längst ner på bilden "tårar" som kan vara upp till 2-3 cm långa och ha form och märken efter stam och grenar.
• Raffinerat gummi
Flingor eller pulver med vit till svagt gultonad färg (uppe t.h.). Samma lukt och smak som tårar och pärlor, d.v.s. så gott som ingen, och samma slemmiga konsistens när det väts.
Mått och vikt • Rågummi tårar: 100 ml väger ca 105 gram. 100 gram = ca 95 ml.
• Rågummi pärlor: 100 ml väger ca 73 gram. 100 gram = ca 135 ml.
• Raffinerat: 100 ml väger 33-37 gram. 100 gram = 308-270 ml.
• Olösligt i alkohol, oljor och eteriska oljor.
• Något lösligt i glycerin och proylenglykol.
• Löses långsamt men helt i 1-2 volymdelar kallt vatten. Ljusa pulver löser sig lättast och ger en gulvit massa. Rågummi är svårlösligt och ger en mörk ända till rödbrun massa.

pH och inkompatibiliteter
• Vattenlösning 2 % blir svagt sur (pH 4-6), likaså slem 33 % (pH 4,5-5,5).

• Uppvärmning inaktiverar ett enzym i gummi arabicum så det löses normalt i kallt vatten (lämpligt till aloegelé). Värme påverkar också ämnen som oxideras lätt. Om t. ex. garvämnen av tannintyp också ska ingå måste vattnet värmas upp till kokpunkten helt kort, annars bildas färgade massor. Detsamma gäller eugenol, tymol och vanillin och eteriska oljor med hög halt av dessa ämnen. 
• Färdigt gelé förstörs lätt av bl. a. garvämnen och zinkoxid. Också borax och alkohol kan bryta ner det men här kan processen förhindras eller avbrytas.

Dragant sägs förtunna geléet, men de används ofta tillsammans.
Innehåll
Salter av arabinsyra: kalciumarabinat 80 %, kaliumarabinat, magnesiumarabinat), mindre mängder olösligt bassorin. Därtill vatten (16-18 %), enzymer, bland annat emulsin. Rågummi kan behöva filtreras från orenheter.
Varianter
• Babulgummi - enklare sorts gummi arabicum, från Bengalen.
Ersättning
• Vill man ha ett riktigt gelé - inte ett slem - ska man välja agar-agar eller dragantpulver.
• Förfalskas genom att bättre och sämre sorter blandas.
Hållbarhet
Hygroskopiskt = drar till sig fukt från luften, och måste förvaras torrt i lufttätt kärl. Färdig gelé måste konserveras
Inköp We don't sell, we tell!
• Rågummi: I indiska livsmedelsbutiker för runt 15 kr per 100 ml.
• Raffinerat: Hos importörer av eteriska oljor för runt 30 kr per 50 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika.

• Bindemedel: Vanligt som bindemedel i fasta rökelser som ska brännas. Man gör geléet med pulver och vatten och använder så mycket som behövs för att få de torra ingredienserna att hänga ihop.
Doftens element
• Luft: Gummi arabicum avger ingen doft att tala om men antas ibland ändå påverka när det används i rökelser. Vissa moderna elementläror (Hengein) beskriver dess verkan med termerna Luft och årstiden sommar, förknippade med ljus, rörelse, flexibilitet och föränding. Dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Dofter med denna uppfriskande verkan på känslolivet är ovanliga.

Hudläkemedel
Gelét skyddar huden genom att bilda en tunn film. Vill man att det ska förbli elastiskt tillsätter man lite glycerin, t. ex. i ansiktsmasker som ska dras av.
Förtjockningsmedel
Förtjockningsmedel i flytande smink som mascara. Stabiliserar konsistensen i sådant som kräm men dragant används mer.
• Tunt slem: 33 % (1 volymdel pulver i 2 volymdelar vatten) ger ett tunt nästan genomskinligt slem
Gelé: 33-50 % (1 volymdel i 1-2 volymdelar vatten
) ger en tjock massa
Kan användas i läggningsmedel
Kan irritera känslig hud.

Mat och dryck
Det arabiska gummit används även såsom näringsmedel och utgör för somalinegern under långa dagsmarscher ofta den enda föda, som han består sig, och förtäres ej ogärna, trots den fadda, söta smaken,
berättas i ett svenskt lexikon om nyttoväxter 1910.
Gummi arabicum (E 441 Gummi arabicum, akaciagummi) får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser.
Det förtjockar och ger volym, stabiliserar konsistens och skum, fördröjer sockerkritallisering, ger glansig yta och underlättar upplösning efter intaget. Mest typiskt och i störst mängd ingår det i sötsaker som konditorivaror, glasyr och glass.   Mjukt och elastiskt godis som vingummi kan bestå av 40-50 % gummi arabicum. Den största svenska importören är Malacao.
Invärtes bruk
Geléet kunde förr ingå med upp till 20 % i invärtes flytande medel; det gör att sura och bittra smaker framträder mindre. Det har också varit ett mycket vanligt bindemedel i piller. Lugnar också irritation särskilt i slemhinnorna, används t. ex. som skyddande medel vid katarrer i tarmarna, där det har visat sig vara ett prebiotikum; det gynnar de "goda" tarmbakterierna och underlättar därmed matsmältningen och är bra vid förstoppning. I hostmixturer, där det också döljer besk smak. Redan under antiken använt som blodstillande och stoppande medel och i ögonvatten.
Giftighet
Anses ofarligt och mängderna man får i sig är trots allt små så FAO/WHO har avstått från att rekommendation om maximalt dagsintag. Eftersom moderväxten är en ärtväxt/baljväxt kan allergiker mot ärter, bönor och jordnötter överreagera när de äter gummi arabicum eller andas in pulverdamm men sådana reaktioner är ovanliga och beror antagligen inte på gummi arabicum utan på proteinrester.
Miljö
Danska Miljøstyrelsen ger gummi arabicum klassningen "medelhög miljöfarlighet".

Litteratur: Se t ex Ebbell (1937), Elkington och Hailes (2000), Gentz och Lindgren (1946), Hallström (1986), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Kumlien (1946), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Trasko (1994). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer:
Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/gummiarabicum.html
Datum: 2018 04 21 - Uppdaterad: 2009 09 16
Cookieinfo
Made with a Mac