 |
       
Fettsyror Enkelomättade
fettsyror |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| E-nummer | E 570 Fettsyror | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Monounsaturated fatty acids, mono unsaturated fatty acids, MUFA | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Acides gras mono-insaturés (franska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | Enkelomättade fettsyror består som andra av kedjor av kolatomer. De skiljer sig från mättade genom att innehålla en dubbelbindning. Exempel: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dubbelbindningens plats anges med det lägre numret
för de två dubbelt sammanbunda kolatomerna
- räkna från höger. Oljesyra: C-C-C-C-C-C-C-C-C=C-C-C-C-C-C-C-C-C 18 kolatomer, en dubbelbindning, mellan (=) nionde och tionde kolatomen: C 18:1n-9 = omega-9-fettsyra. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Tjockflytande,
stelnar när temperaturen närmar sig 10°.
På huden känns de mjuka men inte lika saftigt
feta som de mättade. Oljesyra är den vanligaste
och finns i nästan alla oljor och fetter, dominerande
i t. ex. olivolja. Ister
domineras också av enkelomättat fett men
här är även halten mättat hög,
så det är fast. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Alla fettsyror
är olösliga i vatten
och glycerin. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hållbarhet | Dubbelbindningen gör de enkelomättade fettsyrorna känsliga för oxidering (härskning) särkilt i närvaro av mättat fett, värme och syre. De oxideras tio gånger snabbare än mättat fett men håller sig tio gånger längre än fleromättat. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Inköp | Oljesyra (Acidum oleicum) på apotek för runt 200 kr per 300 ml. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Erukasyra | Eurokasyra,
erucasyra, cis-13-dokosensyra, C 22:1 (22
kolatomer: en dubbelbindning), C 22:1n-9 Engelska namn: Erucic acid, cis-13-docosanoic acid, docos-13-enol • Förekomst: Ovanlig, framför allt i rapsolja gjord ur äldre rapssorter (upp till 45 %) medan nya sorter innehåller endast låga halter, samt i jojobaolja (10-20 %). • Beskrivning: Omega-9-fettsyra. Smälter vid 33°. • Giftighet: Ja; kan inte brytas ner av kroppen och hindrar också nedbrytningen av andra fettsyror. Måste tas bort eller neutraliseras innan oljan kan (och får) säljas som livsmedel. I kosmetika måste rapsolja med och utan erukasyra deklareras olika. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gadoljesyra | C 20:1 (20
kolatomer: en dubbelbindning), C
20:1n-9 • Förekomst: Ovanlig, finns nästan bara i jojobaolja (65-80 %). • Beskrivning: Omega-9-fettsyra. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaprolsyra | C 10:1 (10
kolatomer: en dubbelbindning), C
10:1n-9 • Förekomst: Ovanlig i oljor men finns i t. ex. smör. • Beskrivning: Omega-9-fettsyra. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Laurolsyra | C 12:1 (12
kolatomer: en dubbelbindning), C
12:1n-9 • Förekomst: Ovanlig i oljor men finns i t. ex. smör. • Beskrivning: Omega-9-fettsyra. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Myristolsyra | C 14:1 (14
kolatomer: en dubbelbindning), C
14:1n-9 • Förekomst: Ovanlig i oljor men finns i t. ex. smör. • Beskrivning: Omega-0-fettsyra som smälter vid 20--5°. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oljesyra | Oleinsyra, olein, oktadecansyra,
C 18:1 (18
kolatomer: en dubbelbindning), C 18:1n-9. Handelsnamn som Priolene, Tefacid Olein. Engelska namn: Oleic acid, oleinic acid, cis-9-octadecanoic acid; INCI-namn: Oleic acid; CAS-nummer 112-80-1 • Förekomst: Den vanligaste enkelomättade fettsyran; finns i så gott som alla oljor. Mest finns i hasselnötsolja, olivolja, mandelolja och avokadoolja (upp till 80 %). • Beskrivning: Omega-9-fettsyra. Klar, tunn, oljig vätska som börjar stelna vid 10°, halvfast vid 4°, helt stel är den en vit, kristallinisk massa. Ljusgul till brungul, mörknar och får starkare lukt i kontakt med luft men är i övrigt hållbar. Härsken oljesyra luktar talgigt. 100 ml väger ca 90 gram. Olöslig i vatten, löslig i alkohol (lika delar ska förbli klart), vegetabiliska och eteriska oljor. • Användning: Oljor med mycket oljesyra används mycket i tvål. Orena eller sämre oljor eller fettsyra förtvålas snabbast och enklast men har nackdelen att ge talgig lukt som måste parfymeras över. Ger pärlemorglans till vita emulsioner. Klumpförebyggande medel i livsmedel. • Giftighet: Ogiftig. • Miljö: Godkänd som Bra Miljöval (ingrediens i rengöringsmedel). • Fettsyreestrar (fetter bildade av oljesyra): Oleater, med glycerin t. ex. glyceryloleat, handelsnamn olein - en grumlig och tjock, gul till gulbrun vätska som stelnar vid 8-10°, med svagt sur reaktion och isterlukt av stearinsyran och palmitinsyran. Vanligen innehåller den också lite linolsyra (fleromättad) samt palmitinsyra och stearinsyra (mättade) som ger isterlukt. • Reduceras (väte upptas, syre avges) till fettalkohol: Oktadekanol (oktadecan-1-ol). • Förestras med alkoholer till fettsyraestrar, t. ex. med glycerin till fett, med fettalkoholer till vaxer: Oleater. • Förtvålas med alkalier eller metaller till fettsyretvålar: Oleater. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Palmitolsyra | C 16:1 (16
kolatomer: en dubbelbindning), C
16:1n-9 • Förekomst: Mest finns i makadamiolja (20 %). Finns i mänskligt hudfett, mindre med åren. • Beskrivning: Omega-9-fettsyra som smäler/stelnar vid 0,5°. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Täpper inte till fet hud lika lätt som mättade fettsyror. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stannar kvar länge på ytan, därför bra i massageoljor för större ytor - ger bra glid. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Oljesyra;
se ovan. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Fettsyror (E 570 Fettsyror) får tillsättas utan mängdbegränsning som klumpförebyggande medel och tabletthjälpmedel i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Mest används stearinsyra, palmitinsyra och myristinsyra (mättade) och oljesyra (enkelomättad). Ursprunget kan vara vegetabiliskt eller animaliskt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Giftighet | Den enkelomättade erukasyran är giftig och måste tas bort ur rapsolja som ska ätas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Oljesyra; se ovan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur::
Se t ex Andersen (1998), Andersen (2004), Bolin och Gustaver del 2,3 (1960), Bruhn och Eneroth (2000), Meyer (1952), Okholm
(1973). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Surfactants (2005 07 20). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Tecno-point: Jojoba: new crop for arid lands, new raw material for industry (2005 09 30). Livsmedelsverkets föreskrifter om hantering av livsmedel SLVFS 1996:5 (2005 10 01). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 03 06). Pharmacopoeia of Japan IV 1922 (2009 11 23). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
