Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Färgämnen
Pärlemor (mica) - Vita (blyvitt - kalciumkarbonat - kalciumstearat - kaolin - leror - magnesiumkarbonat - magnesiumoxid - stärkelse & mjöl - talk - titandioxid - zinkoxid) - Gula (betakaroten - morotsextrakt - morotsolja - palmkärnolja - ringblomsextrakt - saffranstinktur - rött sandelträ - svavel) - Bruna (valnöt) - Röda - (alkanna - henna - karmin - krapp - leror - rosenblad) - Svarta (kol) - Blå (chamazulen - indigo - ultramarin) - Gröna (klorofyll)
Färga vätskor - Färga torra pulver - Färga oljor och fett - Färga tvål


Fler än fem färger finns inte, ändå är deras kombinationer fler än som kan ses.
(Sun Zi: Krigskonsten; Kina 500-talet f. Kr.)
Synonymer
Färgämnen, färg, pigment, lacker
E 100 - E 180
CI-nummer enligt följande: CI 99999.
Engelska namn
Colouring, dyestuff, dyes, pigments, lakes
Andra namn
Romanska språk
Pigment (franska), colore (italienska)
Nordiska språk
Farve, pigment (danska), farge (norska)
Andra språk
Farbe, Farbpigment (tyska)

Tradition
Fram till mitten av 1800-talet färgades smink naturligt men därmed inte sagt att det var ogiftigt. Tvärtom är historien om vad folk bemålat sig med en enda lång sång om hur gärna man offrat hälsan för skönheten.
"Färger med konst"
1856 brukar räknas som syntetfärgernas födelseår. Då framställdes i England för första gången en färg helt "med konst" i ett laboratorium. Färgen baserades på anillin som kunde göras billigt ur stenkolstjära, blev en sensation i kemiska kretsar och starten för den engelska textilfärgningsindustrin. Uppfinnaren Perkins döpte den till mauve (fr. malva). Den färgade sidentyg särskilt väl och sedan drottning Viktoria 1862, året efter prins Alberts död, uppträtt i en mauvefärgad klänning blev blek lavendel de viktorianska änkenådernas färg framför andra. Trettio år senare slog mauve plötsligt igenom i artistiska kretsar i England. I täten för the mauve decade gick Oscar Wilde och sedan dess har lila förknippats med homosexuella.
Framför allt blev tjärfärgämnena grunden för den tyska kemisk-tekniska industrin. 1863 grundades tjärfärgsfabriken Bayer, 1865 Badische Anilin & Soda-Fabrik (BASF) och 1867 Actien-Gesellschaft für Anilin-Fabrikation (Agfa). 1904 dominerade de världens färgindustri och slog sig ihop i kartellen Interessengemeinschaft der deutschen Teerfarbenindustrie (IG Farben) - Intresseföreningen för den tyska tjärfärgsindustrin. Fortfarande, för att nämna ett kosmetiskt exempel, kommer i stort sett alla hårfärgningsmedel från Tyskland.
Azofärger
Mauve var inte bara den första syntetiska färgen utan också den första azofärgen; namnet azo efter en grupp kemikalier de har gemensamt. Idag finns flera hundra azofärger. Ett 50-tal får användas i kosmetika. Tio är tillåtna i livsmedel. Alla är extra utskällda sedan en engelsk studie 2007 visat att barn antagligen blir hyperaktiva av dem. Våren 2008 beslutade Danmark och Storbritannien att strunta i EU-reglerna och rensa ut azofärgerna på egen hand. Både där och i Sverige har stora livsmedelskedjor börjat plana ut livsmedel med azofärger ur sitt sortiment.
Mer om azo under Lagstiftning och Giftighet nedan.
Normalfärger
"Normalfärger" är pigment som uppfyller krav på framför allt hållbarhet i oljemåleri. Den första förteckningen sattes upp i slutet av 1800-talet av en tysk färgforskare. Idén slog igenom i Sverige och togs upp av firman Becker 1912. Sortimentet har reviderats många gånger, mest omfattande 1940 och på 1980-talet. En normalfärg uppfyller vissa krav på teknisk renhet (pigmentet ska inte innehålla främmande ämnen) och äkthet, d.v.s. ska hålla behålla kulör och konsistens i kontakt med annat (ljus, luft, olja, vatten, kalk, blandning). Klassningen säger inget om ursprung eller innehåll; pigmenten kan vara naturliga eller syntetiska.
Färgernas namn
Många färgämnesnamn har med tiden blivit till namn på kulörer - dagens cinnober innehåller ingen cinnober, ultramarin ingen lapus lazuli, elfenbenssvart inget elfenben. Inte heller geografiska namn säger något om fyndort, innehåll eller tillverkningsplats - neapelgult, pariserblått, engelskt rött, spanskgrönt och terra di Siena är helt enkelt inarbetade kulörbeteckningar.
Beskrivning Industrin kvalitetskriterier är t. ex. skillnader i malningsgrad (ju finare malt desto bättre och dyrare), ursprung (äkta pigment är vanligen dyrare än syntetiska), renhet (i kulör och från föroreningar), färgäkthet (allt behöver inte hålla färgen i åratal) och vidarebehandling (t. ex. att kornen täcks med silikon för att blandas lättare, häfta på huden och ge en len känsla).
Framställning
  Organiska Oorganiska
Naturliga • Växter pulveriseras (rött sandelträ) eller extraheras med vatten (valnötsfärg), enzymer (indigoblått), syror (krapprött), alkalier (henna), olja (morotsolja), alkohol (saffranstinktur) eller andra flyktiga lösningsmedel (alkannarött).
• Djur mosas (karminrött).
• Växter bränns (vegetabiliskt kol).
• Djurben bränns (svart benkol).
• Mineraler, metaller och metallföreningar bryts eller slammas ur vittrade bergarter (glimmer, jordfärger som gula, bruna, röda, svarta järnoxider, kalciuumkarbonat, kaolin).
Syntetiska
• Ämnen ur stenkolstjära bearbetas kemiskt ("tjärfärgämnen" som anillinfärger, azofärger, fenolfärger, antracénfärger), idag syntetiskt på andra sätt.
• Vegetabiliska oljor bearbetas kemiskt (oljealkydfärg).
• Fraktioner av råolja (petroleumprodukter) bearbetas kemiskt (akrylatfärg, alkydfärg).
• Brutna och slammade mineraler, metaller och metallföreningar bearbetas vidare kemiskt (blyvitt, järnoxider, titandioxid, ultramarin, zinkoxid).
  Det finns ingen självklar gräns mellan naturligt och syntetiskt. Naturligt förekommande råvaror bearbetas till oigenkännlighet eller extraheras på sina beståndsdelar som används som kemiska faktorer bland många andra. De flesta naturliga färgämnen kan tillverkas i kemiskt "naturidentiska" varianter.
Ursprung
En handfull kemiföretag levererar samma färgämnen till hela världens sminktillverkare.
Beskrivning
• Flytande färglösningar.
• Torra pulver, ibland pressade till tabletter eller kakor.
Mått och vikt • Oorganiska pigment
Jordfärgspigment och metallföreningar: 100 ml väger 12-60 gram. 100 gram = 820-165 ml.
Kromföreningar (gröna) - mycket tyngre: 100 ml väger runt 70 gram. 100 gram = ca 145 ml.

Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes) - lösliga i vatten, glycerin, alkohol och annat vattenlösligt. Färga vätskor.
• Till dessa hör vegetabiliska gröna och livsmedelsfärger, bland dem azofärger och tjärfärgämnen.
• Textifärger i den här gruppen, t. ex. krapprött, måste behandlas med betmedel för att fästa på tyg.
Flytande färglösningar som ger transparent färg är färgämne löst i vatten (ovanligt), glycerin (vanligare) eller propylenglykol (vanligt). Propylenglykol, vanligt i flytande livsmedelsfärger och "badbrusfärger", löser inte de övriga pulvren i badbrus och badsalt men blandar sig bra i vatten och passar också i tensidblandningar som schampo och flytande tvål.
Alkohollösliga färgämnen - löslig i alkoholer som vanlig alkohol, propylenglykol, isopropylalkohol. Färga vätskor.
• Flytande färglösningar, vanligen sålda lösta i propylenglykol eller isopropylakohol.
Fettlösliag färgämnen - löslig i olja, fett, eteriska oljor och annat fettlösligt. Färga oljor.
• Hit hör det mesta gula och röda i växter.
• Flytande färglösningar: Betakaroten (orange) och chamazulen (grönblått) brukar säljas i oljelösning.
• Vaxkritor och vaxfärger avsedd för ljus (vaxchips) kan smältas ihop med olja.

Olösliga färgämnen (pigment) - löses varken i vatten, fett eller alkohol. Färga pulver.
Till de vegetabliska hör indigo, som vid textilfärgning kräver komplicerad behandling (kypbad) innan det kan fästa på tyg.
• Helt olösliga är mineralfärgspigment som leror, järnoxidfärger (terror, ockror, umbror) och andra jordfärger som ultramarin, titandioxid, pärlemorpigment och metallfärgämnen (lacker).
Färgämnena i pulveriserade kryddor som cayennepeppar, kanel etc. kan lösas ut delvis.
pH och inkompatibiliteter
• Sura och alkaliska ämnen kan påverka färgämnen. Vegetabiliska röda som alkannarött eller en roseninfusion blir ofta gulare röda av surt och blåare av alkaliskt.
Tvålfärger kräver sitt eget kapitel eftersom det kan vara svårt att få färgerna att fungera ihop med alkalierna i tvålen.

Innehåll

Torra färgpulver
• Livsmedelsfärger pressade till tabletter, t. ex. äggfärger som säljs till påsk: Syntetiska färgpigment utblandade med pulver som mjölksocker, kaliumsulfat (alun), stärkelse.
• Metallföreningar: Naturliga vittrade bergarter. Aluminiumföreningar brukar vara gula, manganföreningar bruna, kromföreningar gröna. Malakit, ett av egyptiernas favoritögsonsmink (turkos) var basiskt kopparkarbonat ur mineral. Äkta cinnober är kvicksilversulfid. Röda-gula-gröna järnföreningar som ockror, terror och umbror får sin färg av rostliknande järnoxider och järnhydroxider; de hör till de billigaste pigmenten och kan ofta antas vara av naturligt ursprung men säker kan man inte vara; idag görs många syntetiskt. Av märkning eller namn framgår det sällan eller aldrig. Störst chans att vara äkta är pigment av konstnärskvalitet. Studiokvalitet är billigare och enklare. Hobbykvalitet ska man hoppas på bara när det gäller de riktigt billiga jordfärgerna.
• Karamellfärg: Bruna toner av bränt socker men termen används ibland som synonym för livsmedelsfärg.
• Syntetiska metallfärgämnen, lacker (eng. lakes): Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes) kombinerade med metaller som krom, aluminium, mangan.
Flytande färglösningar
Vatten är huvudsakliga innehållet i infusioner, dekokter och liknande vattenutdrag på växter (vatten, gröna till bruna färgämnen, annat vattenlösligt ur växten) och vattenlösningar (vatten med däri lösta färgpigment). Vatten och/eller glycerin brukar vara lösningsmedel för tvålfärger för glycerintvålsmassa.
• Alkoholer som vanlig alkohol och isopropylalkohol används inte så mycket, däremot är propylenglykol mycket vanligt som lösningsmedel i flytande livsmedelsfärger och färglösningar för badbrus.
Olja är ovanligt men betakaroten (orange) och chamazulen (grönblått) brukar säljas i oljelösning.
Innehållsdeklaration
• Färgämnen i kosmetika: Identifieras i EU genom Colour Index-nummer (t. ex. CI 21230). I sminkserier med många nyanser får anges "Kan innehålla..." och därefter flera färgämnen. Om förbjudna och begränsade färgämnen, se nedan.
• Färgämnen i livsmedel: Identifieras i Europa genom E-nummer (t. ex. E 153). Alla färgämnen som är godkända för livsmedel i Sverige får också ingå i kosmetika. Bärare av färgämnen behöver inte deklareras.
• I USA börjar färgbeteckningar med en av två bokstavskoder: D&C (Drugs & Cosmetics; tillåtet i läkemedel och kosmetika) eller FD&C (Food, Drugs & Cosmetics, tillåtet i livsmedel, läkemedel och kosmetika).

Hållbarhet
• Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes) har i allmänhet dålig hållbarhet; de är särskilt känsliga för ljus. Duger dock ofta för hemmabruk; d.v.s. håller sig några månader.
• Fettlösliga färgämnen håller bättre.
• Olösliga färgämnen (pigment): Äkta mineral- och jordfärgspigment har hållit färgen i miljoner år. En nackdel ur hållbarhetssynpunkt är att de kan snabba på härskningen av fett, medan syntetiska varianter kan ändra färg under påverkan av doftämnen. Syntetiska metallföreningar (lacker, eng. lakes) är också hållbara, inklusive tvättäkta.
Inköp We don't sell, we tell!
Vattenlösliga färgämnen
• Flytande livsmedelsfärger: I livsmedelsbutiker för 10-15 kr per 10 ml. Hos importörer av eteriska oljor för 20-45 kr per 25 ml.
• Torra livsmedelsfärger: Till påsk i livsmedelsbutiker för runt 15 kr för 5 tabletter i olika färger - mycket koncentrerade. I indiska livsmedelsbutiker i jätteburkar. Hos importörer av eteriska oljor för 25-35 kr per 10 gram.
Olösliga färgämnen (pigment)
• Torra färgpulver: I färghandeln normalpigment för oljemålning till låga priser. Dyrare i konstnärsbutiker (gratisreklam: franska märket Sennelier är antagligen bäst i världen). Hos importörer av eteriska oljor för 20-50 kr per 10 gram.

Hudvård

Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes)
Icke täckande. Kan färga in huden mer mer eller mindre permanent. Vattenfasthet beror inte på färgämnena utan på lösningsmedlen. Här finns många azofärger av alla kulörer. Se även: Färga vätskor.
• Används i vattenrika preparat som ansiktsvatten och munvatten inklusive magra emulsioner som schampo, balsam och flytande tvål och i fasta vattenlösliga preparat som badsalt, badbomber och fast tvål.
• Vanlig dosering: 0,01-0,05 (1-5 ml per 10 liter)
Fettlösliga färgämnen
Icke täckande. Kan färga in huden mer eller mindre permanent. Se även: Färga oljor och fett.
• Används i fettrika preparat som hudolja, hårolja, badolja, cerat, salva, cold cream och feta emulsioner.
• Vanlig dosering: 0,001-0,01 % (1 ml per 100-10 liter).
Olösliga färgpulver (pigment)
Mer eller mindre täckande. Färgar inte in huden utan lägger sig på hudytan och är lätta att ta bort. Genom att täcka partiklarna med silikoner och plaster kan man dock få dem mycket vidhäftande. Se även: Färga pulver.
• Används i fasta preparat (sjunker till botten i flytande) - vattenlösliga som gelé och fast tvål, torra som ögonskugga och ansiktspuder, emulgerade som mascara och foundation, feta som läppstift.
• Vanlig dosering: 0,1-0,5 % (1-5 ml per liter). Endast i små mängder i preparat med fett som ska användas i vatten; det blir lätt oljefärg som klibbar av sig på handfat. Mycket höga halter i färgat smink.
Doseringstips
• Det blir lätt för mycket. Börja med att doppa en tandpetare i färgen och sedan i preparatet.
• Bäst: Ta undan ett par ml av preparatet, färga det och använd sedan detta koncentrat till att färga resten.

Hårvård Vattenlösliga växtfärgämnen kan användas i tonande hårsköljningar. Syntetiska azofärger är vanliga i urtvättbara hårtoningsmedel.
Bad Badbomber, badsalt etc. färgas med vattenlösliga färgämnen - olösliga färgpigment sätter sig på badkarskanterna.
Kräver sitt eget färgkapitel.
• Syntetiska vattenlösliga (tjärfärgämnen, anilinfärgämnen, azofärger) kan irritera och ge kontakteksem. Särskilt azofärger kan ge allergiska reaktioner, ofta korsreaktioner.  
• Oorganiska olösliga pigment ger sällan överkänslighetsreaktioner. Metallfärgämnen kan dock innehålla allergena tungmetaller (se Giftighet nedan)
• Den som är känslig för färgämnen gör klokt i att undvika de vars användning begränsas av lagstiftning - se nedan.

Mat och dryck
Höga och speciella krav ställs på livsmedelsfärger (E 100 - E 180). De ska vara giftfria och dessutom tåla höga och låga temperaturer och övriga ingredienser i maten, t. ex sura ämnen. Högst halter (upp till 500 mg per kilo) tillåts i färgstarka saker som äts i små mängder, t. ex. "dekorationer och överdrag" och såser och smaksättningar som curry, pickles och chutney. Alla löslighetstyper förekommer. Alla färgämnen som får användas i mat får också ingå i kosmetika.
Giftighet Naturliga färgämnen
• Organiska (vattenlösliga eller fettlösliga): Vegetabiliska och animaliska färgämnen är ogiftiga eller lite giftiga.
• Oorganiska (olösliga): Naturliga jordfärgspigment som ockror, terror och umbror är ogiftiga förutsatt att de inte innehåller föroreningar som tungmetaller. FAO/WHO rekommenderar ett maximalt dagligt intag på 500 ug (0,5 mg) per kilo kroppsvikt. Naturliga metallföreningar (t. ex. av krom, kromsyra, kobolt) hör till de giftigaste färgämnen som finns; alla är förbjudna i kosmetika.
Syntetiska färgämnen 
• Organiska (vanligen vattenlösliga): Anillin (giftigt invärtes och cancerframkallande) förekommer inte längre; dagens "anillinpennor" innehåller ogiftigt gentianaviolett. Azofärger betraktas inte alltid som giftiga men är de färgämnen som flest reagerar på (andningssvårigheter, kraftig huvudvärk, klåda, rinnande ögon och näsa), särskilt personer som har astma eller eksem eller är känsliga för acetylsalisylsyra. Det gäller t. ex. de sex kända allergener som undersöktes i en engelsk studie publicerad hösten 2007 (E 104 samt azofärgerna E 102, E 110, E 122, E 124, E 129). Enligt undersökningen kan de också framkalla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn.
• Oorganiska (olösliga): Syntetiska mineral- och metallfärgämnen är ogiftiga eller generellt mindre giftiga än naturliga. En finsk undersökning 2000 av ögonskuggor med metallfärgämnen fann att 75 % innehlöll tungmetaller (bly, arsenik, krom, nickel, kobolt), de tre senare i tillräckligt stor mängd för att kunna framkalla allergi och för allergiker att utveckla eksem.
Miljö Inga färgämnen i livsmedel är KRAV-godkända.
 Lagstiftning Endast uttryckligen tillåtna färgämnen får användas i kosmetika i EU. För närvarande tillåts ca 160 och ytterligare drygt 300 i hårfärgningsmedel.
EU: Azofärger som får ingå i kosmetika utan begränsningar
Nedan azofärgerna CI-nummer i innehållsförteckningar och inom parentes deras namn i USA i de fall de är tillåtna i kosmetika där. I de fall de är tillåtna i livsmedel i Sverige ges också E-nummer med namn.
Röda azo CI 15865 (azo) Orange azo
CI 12150 (azo) CI 15865:4 (azo) CI 11920 (azo)
CI 12490 (azo) CI 15880 (D&C Red #34) (azo) CI 14270 (azo)
CI 14700 (FD&C Red #4) (azo) CI 15985:1 (azo) Gula azo
CI 14720 (E 122 Azorubin) (azo) CI 16035 (FD&C Red #40) (azo) CI 13015 (azo)
CI 14815 (azo) CI 16185 (E 123 Amarant) (azo) CI 15985 (FD&C Yellow #6) (E 110 Para-orange) (azo)
CI 15525 (azo) CI 16185:1 (E 123 Amarant) (azo) CI 18965 (azo)
CI 15580 (azo) CI 16255 (E 124 Nykockin) (azo) CI 19140 (FD&C Yellow #5) (E 102 Tartrazin) (azo)
CI 15630 (azo) CI 16290 (azo) CI 19140:1 (azo)
CI 15850 (D&C Red #6) (azo) CI 17200 (D&C Red #31) (azo) Svarta azo
CI 15850 (D&C Red #7) (azo) CI 18050 (azo) CI 27755 (azo)
EU: Färgämnen (inkl. azo) som endast får ingå i sådant som stannar kvar på huden kort tid, t. ex. tvål, schampo
För nära en tredjedel av de tillåtna färgämnena ställs särskilda krav på t. ex. användningsområde och halter. (Räkna inte med att teatersmink för barn följer dessa regler, eftersom tillverkarna kan räkna dem som leksaker.) Nedan deras namn i innehållsförteckningar och inom parentes deras namn i USA i de fall de är tillåtna i kosmetika där. I de fall de är tillåtna i livsmedel i Sverige ges också E-nummer med namn. Uppgift om vilka som är azofärger ges också.
Röda Orange Gröna
CI 12120 (azo) CI 11725 (azo) CI 10006
CI 12370 (azo) CI 40215 (azo) CI 42100
CI 12420 (azo) Gula CI 42170
CI 15620 (azo) CI 12700 Blå
CI 18130 (azo) CI 18690 (azo) CI 42080
CI 18736 (azo) CI 18820 CI 61585
CI 27290 (azo) CI 20040 (azo) CI 62045
CI 45100 CI 21100 (azo) CI 74100
CI 45220 Svarta CI 74180
CI 73915 CI 20470 Violetta
Bruna CI 28440 (E 151 Briljantsvart BN) (azo) CI 42520 (och max 5 ppm)
CI 12480 (azo) CI 51319 CI 45190
    CI 50325
    CI 60724
    CI 73900
EU: Färgämnen (inkl. azo) som inte får ingå i sådant som används på eller nära slemhinnor, t. ex. ögon, mun, underliv
Röda Gula Blå
Acid Red 195 (azo) CI 11680 (azo) CI 42045
CI 12010 (azo) CI 11710 (azo) CI 44045
CI 15800 (D&C Red #31) (azo) CI 21108 (azo) CI 42045
CI 24790 (azo) CI 21230 (azo) CI 42735
Orange CI 47000 CI 44045
CI 16230 (azo) Svarta CI 59040 (D&C Green #8)
CI 20170 (azo) CI 50420 Violetta
CI 71105 Gröna CI 42510
  CI 10020 CI 60730 (Ext. D&C Violet #2)
    CI 42510
    CI 60730 (Ext. D&C Violet #2)
EU: Färgämnen (inkl. azo) som inte får ingå i sådant som används på eller nära ögonen
Röda Orange Gröna
CI 26100 (D&C Red #17) (azo) CI 15510 (D&C Orange #4) (azo) CI 75260
CI 45405 Gula  
  CI 10316 (Ext. D&C Yellow #7)  
För följande gäller samma begrämsning och dessutom mängdbegränsning:
Röda Gula Violetta
CI 12085 (D&C Red #36) (azo) - max 3 % CI 45350 - max 6 % CI 42520 - max 5 ppm (miljondelar)
EU: Färgämnen som inte får ingår i kosmetika
Ett 15-tal färgämnen är uttryckligen förbjudna i kosmetika. Iinom parentes deras nummer i EU:s förbudslista.
Anilin, dess salter och dess halogenerade och sulfonerade derivat (nr 22 på listan)
Metallfärgämnen av krom, kromsyra och dess salter (nr 97)
Kobolt (bensensulfonat) (nr 101)
Bly och dess föreningar, med undantag av de nämnda i bilaga 5 (nr 289)
CI 12075 (nr 397) CI 42555 (nr 380) CI 45170 (nr 398)
CI 12140 (nr 378) CI 42555:1 (nr 380) CI 45170:1 (nr 398)
CI 13065 (nr 387) CI 42555:2 (nr 380) CI 61554 (nr 389)
CI 15585 (nr 401) CI 42640 (nr 386) CI 76050 (nr 376)
CI 26105 (nr 379) CI 42535 (nr 388)  
USA: Färgämnen som inte får ingå i sådant som används på eller nära ögonen
Lagstiftningen i USA är likartad: endast uttryckligen tillåtna färgämnen får användas (D&C = Drugs & Cosmetics; FD&C = Food, Drugs & Cosmetics; Ext. = External, bara för utvärtes bruk). Ett 30-tal färgämnen, alltså många fler än i EU, begränsas för användning kring ögonen. De kan vara bra att känna till. Nedan deras namn i innehållsförteckningar i USA och inom parentes deras namn i EU i de fall de är tillåtna i kosmetika här. Inga anmärkningar om vilka som är azofärger.
D&C Blue #4 D&C Red #21 D&C Yellow #8 (CI 45350)
D&C Brown #1 D&C Red #22 D&C Yellow #10
D&C Green #6 (CI 61565) D&C Red #27 (CI 45410) D&C Yellow #11
D&C Orange #4 (CI 15510) D&C Red #28 (CI 45410) Ext. D&C Violet #2 (CI 60730)
D&C Orange #10 D&C Red #30 (CI 73360) Ext. D&C Yellow #7 (CI 10316)
D&C Orange #11 D&C Red #31 (CI 15800) FD&C Green #3 (CI 42053)
D&C Red #6 (CI 15850) D&C Red #34 (CI 15880) FD&C Red #4 (CI 14700)
D&C Red #7 (CI 15850) D&C Violet #2 FD&C Yellow #5 (CI 19140)
D&C Red #17 (CI 26100) D&C Yellow #7 (CI 45350:1) FD&C Yellow #6 (CI 15985)
För följande gäller samma begränsning och dessutom mängdbegränsning:
D&C Green #8 (CI 59040) - max 0,01 % i färdig produkt
D&C Orange #5 - max 5 % i produkter för läpparna
D&C Red #33 - max 3 % i produkter för läpparna
D&C Red #36 (CI 12085) - max 3 % i produkter för läpparna

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Corson (1972), Gaugin (1947), Hallström (1986), Hansen & Jensen (1991), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Ponting (1980). Kosmetikadirektivet: 76/768/EEC, annex IV. Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). Finska undersökningen av ögonskuggor: Lodén (2008).
• Artiklar: Livsmedelstillsatser - problem för allergiker? (Vår Föda 2002:6). Rörbecker, Sara: Ämne i mat gör barn överaktiva (Göteborgs-Posten 2007 09 06). Karlsson, Sven Olov: Azofärgerna i hetluften igen (Råd & Rön 2008:1). Palm, Beatrice: Gott om azovaror i butikshyllorna (Råd & Rön 2008:1). Karlsson, Sven Olov: Omstridda färgämnen i läkemedel för barn (Råd & Rön 2008:2).
Nätpublikationer: INCI-namn: INCI-databasen. Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14).
Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/farg.html
Datum: 2018 09 25 - Uppdaterad: 2010 05 26
Cookieinfo
Made with a Mac