 |
       
Färgämnen
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fler än fem färger finns inte, ändå är deras kombinationer fler än som kan ses. (Sun Zi: Krigskonsten; Kina 500-talet f. Kr.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Färgämnen, färg, pigment, lacker | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| E 100 - E 180 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CI-nummer enligt följande: CI 99999. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Colouring, dyestuff, dyes, pigments, lakes | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Pigment (franska), colore (italienska) Nordiska språk Farve, pigment (danska), farge (norska) Andra språk Farbe, Farbpigment (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Fram till mitten
av 1800-talet färgades smink naturligt men därmed
inte sagt att det var ogiftigt. Tvärtom är historien
om vad folk bemålat sig med en enda lång sång
om hur gärna man offrat hälsan för skönheten. "Färger med konst" 1856 brukar räknas som syntetfärgernas födelseår. Då framställdes i England för första gången en färg helt "med konst" i ett laboratorium. Färgen baserades på anillin som kunde göras billigt ur stenkolstjära, blev en sensation i kemiska kretsar och starten för den engelska textilfärgningsindustrin. Uppfinnaren Perkins döpte den till mauve (fr. malva). Den färgade sidentyg särskilt väl och sedan drottning Viktoria 1862, året efter prins Alberts död, uppträtt i en mauvefärgad klänning blev blek lavendel de viktorianska änkenådernas färg framför andra. Trettio år senare slog mauve plötsligt igenom i artistiska kretsar i England. I täten för the mauve decade gick Oscar Wilde och sedan dess har lila förknippats med homosexuella. Framför allt blev tjärfärgämnena grunden för den tyska kemisk-tekniska industrin. 1863 grundades tjärfärgsfabriken Bayer, 1865 Badische Anilin & Soda-Fabrik (BASF) och 1867 Actien-Gesellschaft für Anilin-Fabrikation (Agfa). 1904 dominerade de världens färgindustri och slog sig ihop i kartellen Interessengemeinschaft der deutschen Teerfarbenindustrie (IG Farben) - Intresseföreningen för den tyska tjärfärgsindustrin. Fortfarande, för att nämna ett kosmetiskt exempel, kommer i stort sett alla hårfärgningsmedel från Tyskland. Azofärger Mauve var inte bara den första syntetiska färgen utan också den första azofärgen; namnet azo efter en grupp kemikalier de har gemensamt. Idag finns flera hundra azofärger. Ett 50-tal får användas i kosmetika. Tio är tillåtna i livsmedel. Alla är extra utskällda sedan en engelsk studie 2007 visat att barn antagligen blir hyperaktiva av dem. Våren 2008 beslutade Danmark och Storbritannien att strunta i EU-reglerna och rensa ut azofärgerna på egen hand. Både där och i Sverige har stora livsmedelskedjor börjat plana ut livsmedel med azofärger ur sitt sortiment. Mer om azo under Lagstiftning och Giftighet nedan. Normalfärger "Normalfärger" är pigment som uppfyller krav på framför allt hållbarhet i oljemåleri. Den första förteckningen sattes upp i slutet av 1800-talet av en tysk färgforskare. Idén slog igenom i Sverige och togs upp av firman Becker 1912. Sortimentet har reviderats många gånger, mest omfattande 1940 och på 1980-talet. En normalfärg uppfyller vissa krav på teknisk renhet (pigmentet ska inte innehålla främmande ämnen) och äkthet, d.v.s. ska hålla behålla kulör och konsistens i kontakt med annat (ljus, luft, olja, vatten, kalk, blandning). Klassningen säger inget om ursprung eller innehåll; pigmenten kan vara naturliga eller syntetiska. Färgernas namn Många färgämnesnamn har med tiden blivit till namn på kulörer - dagens cinnober innehåller ingen cinnober, ultramarin ingen lapus lazuli, elfenbenssvart inget elfenben. Inte heller geografiska namn säger något om fyndort, innehåll eller tillverkningsplats - neapelgult, pariserblått, engelskt rött, spanskgrönt och terra di Siena är helt enkelt inarbetade kulörbeteckningar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning | Industrin kvalitetskriterier är t. ex. skillnader i malningsgrad (ju finare malt desto bättre och dyrare), ursprung (äkta pigment är vanligen dyrare än syntetiska), renhet (i kulör och från föroreningar), färgäkthet (allt behöver inte hålla färgen i åratal) och vidarebehandling (t. ex. att kornen täcks med silikon för att blandas lättare, häfta på huden och ge en len känsla). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Det finns ingen självklar gräns mellan naturligt och syntetiskt. Naturligt förekommande råvaror bearbetas till oigenkännlighet eller extraheras på sina beståndsdelar som används som kemiska faktorer bland många andra. De flesta naturliga färgämnen kan tillverkas i kemiskt "naturidentiska" varianter. Ursprung En handfull kemiföretag levererar samma färgämnen till hela världens sminktillverkare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
• Flytande färglösningar. • Torra pulver, ibland pressade till tabletter eller kakor. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mått och vikt | • Oorganiska pigment
Jordfärgspigment och metallföreningar: 100 ml väger 12-60 gram. 100 gram = 820-165 ml. Kromföreningar (gröna) - mycket tyngre: 100 ml väger runt 70 gram. 100 gram = ca 145 ml. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes) - lösliga i vatten, glycerin, alkohol och annat vattenlösligt. Färga vätskor. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Innehåll |
Torra färgpulver |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
• Vattenlösliga
färgämnen (eng. dyes) har i allmänhet dålig
hållbarhet; de är särskilt känsliga
för ljus. Duger
dock ofta för hemmabruk; d.v.s. håller sig
några månader. • Fettlösliga färgämnen håller bättre. • Olösliga färgämnen (pigment): Äkta mineral- och jordfärgspigment har hållit färgen i miljoner år. En nackdel ur hållbarhetssynpunkt är att de kan snabba på härskningen av fett, medan syntetiska varianter kan ändra färg under påverkan av doftämnen. Syntetiska metallföreningar (lacker, eng. lakes) är också hållbara, inklusive tvättäkta. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vattenlösliga färgämnen
• Flytande livsmedelsfärger: I livsmedelsbutiker för 10-15 kr per 10 ml. Hos importörer av eteriska oljor för 20-45 kr per 25 ml. • Torra livsmedelsfärger: Till påsk i livsmedelsbutiker för runt 15 kr för 5 tabletter i olika färger - mycket koncentrerade. I indiska livsmedelsbutiker i jätteburkar. Hos importörer av eteriska oljor för 25-35 kr per 10 gram. Olösliga färgämnen (pigment) • Torra färgpulver: I färghandeln normalpigment för oljemålning till låga priser. Dyrare i konstnärsbutiker (gratisreklam: franska märket Sennelier är antagligen bäst i världen). Hos importörer av eteriska oljor för 20-50 kr per 10 gram. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hudvård | Vattenlösliga färgämnen (eng. dyes) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårvård | Vattenlösliga växtfärgämnen kan användas i tonande hårsköljningar. Syntetiska azofärger är vanliga i urtvättbara hårtoningsmedel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bad | Badbomber, badsalt etc. färgas med vattenlösliga färgämnen - olösliga färgpigment sätter sig på badkarskanterna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kräver
sitt eget färgkapitel. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Syntetiska
vattenlösliga (tjärfärgämnen,
anilinfärgämnen, azofärger) kan irritera
och ge kontakteksem. Särskilt azofärger
kan ge allergiska reaktioner, ofta korsreaktioner.
• Oorganiska olösliga pigment ger sällan överkänslighetsreaktioner. Metallfärgämnen kan dock innehålla allergena tungmetaller (se Giftighet nedan) • Den som är känslig för färgämnen gör klokt i att undvika de vars användning begränsas av lagstiftning - se nedan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Höga och speciella krav ställs på livsmedelsfärger (E 100 - E 180). De ska vara giftfria och dessutom tåla höga och låga temperaturer och övriga ingredienser i maten, t. ex sura ämnen. Högst halter (upp till 500 mg per kilo) tillåts i färgstarka saker som äts i små mängder, t. ex. "dekorationer och överdrag" och såser och smaksättningar som curry, pickles och chutney. Alla löslighetstyper förekommer. Alla färgämnen som får användas i mat får också ingå i kosmetika. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Giftighet | Naturliga färgämnen • Organiska (vattenlösliga eller fettlösliga): Vegetabiliska och animaliska färgämnen är ogiftiga eller lite giftiga. • Oorganiska (olösliga): Naturliga jordfärgspigment som ockror, terror och umbror är ogiftiga förutsatt att de inte innehåller föroreningar som tungmetaller. FAO/WHO rekommenderar ett maximalt dagligt intag på 500 ug (0,5 mg) per kilo kroppsvikt. Naturliga metallföreningar (t. ex. av krom, kromsyra, kobolt) hör till de giftigaste färgämnen som finns; alla är förbjudna i kosmetika. Syntetiska färgämnen • Organiska (vanligen vattenlösliga): Anillin (giftigt invärtes och cancerframkallande) förekommer inte längre; dagens "anillinpennor" innehåller ogiftigt gentianaviolett. Azofärger betraktas inte alltid som giftiga men är de färgämnen som flest reagerar på (andningssvårigheter, kraftig huvudvärk, klåda, rinnande ögon och näsa), särskilt personer som har astma eller eksem eller är känsliga för acetylsalisylsyra. Det gäller t. ex. de sex kända allergener som undersöktes i en engelsk studie publicerad hösten 2007 (E 104 samt azofärgerna E 102, E 110, E 122, E 124, E 129). Enligt undersökningen kan de också framkalla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. • Oorganiska (olösliga): Syntetiska mineral- och metallfärgämnen är ogiftiga eller generellt mindre giftiga än naturliga. En finsk undersökning 2000 av ögonskuggor med metallfärgämnen fann att 75 % innehlöll tungmetaller (bly, arsenik, krom, nickel, kobolt), de tre senare i tillräckligt stor mängd för att kunna framkalla allergi och för allergiker att utveckla eksem. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljö | Inga färgämnen i livsmedel är KRAV-godkända. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lagstiftning | Endast uttryckligen tillåtna färgämnen
får användas i kosmetika i EU. För närvarande
tillåts ca 160 och ytterligare drygt 300 i hårfärgningsmedel. EU: Azofärger som får ingå i kosmetika utan begränsningar Nedan azofärgerna CI-nummer i innehållsförteckningar och inom parentes deras namn i USA i de fall de är tillåtna i kosmetika där. I de fall de är tillåtna i livsmedel i Sverige ges också E-nummer med namn.
För nära en tredjedel av de tillåtna färgämnena ställs särskilda krav på t. ex. användningsområde och halter. (Räkna inte med att teatersmink för barn följer dessa regler, eftersom tillverkarna kan räkna dem som leksaker.) Nedan deras namn i innehållsförteckningar och inom parentes deras namn i USA i de fall de är tillåtna i kosmetika där. I de fall de är tillåtna i livsmedel i Sverige ges också E-nummer med namn. Uppgift om vilka som är azofärger ges också.
Ett 15-tal färgämnen är uttryckligen förbjudna i kosmetika. Iinom parentes deras nummer i EU:s förbudslista.
Lagstiftningen i USA är likartad: endast uttryckligen tillåtna färgämnen får användas (D&C = Drugs & Cosmetics; FD&C = Food, Drugs & Cosmetics; Ext. = External, bara för utvärtes bruk). Ett 30-tal färgämnen, alltså många fler än i EU, begränsas för användning kring ögonen. De kan vara bra att känna till. Nedan deras namn i innehållsförteckningar i USA och inom parentes deras namn i EU i de fall de är tillåtna i kosmetika här. Inga anmärkningar om vilka som är azofärger.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Corson (1972), Gaugin
(1947), Hallström (1986), Hansen & Jensen (1991), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Ponting (1980). Kosmetikadirektivet:
76/768/EEC, annex IV. Som livsmedelstillsats: Hanssen
(1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). Finska undersökningen av ögonskuggor: Lodén (2008). • Artiklar: Livsmedelstillsatser - problem för allergiker? (Vår Föda 2002:6). Rörbecker, Sara: Ämne i mat gör barn överaktiva (Göteborgs-Posten 2007 09 06). Karlsson, Sven Olov: Azofärgerna i hetluften igen (Råd & Rön 2008:1). Palm, Beatrice: Gott om azovaror i butikshyllorna (Råd & Rön 2008:1). Karlsson, Sven Olov: Omstridda färgämnen i läkemedel för barn (Råd & Rön 2008:2). • Nätpublikationer: INCI-namn: INCI-databasen. Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
