Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Extrakt
Dekokt - Infusion - Macerat - Glycerit - Tinktur - Örtolja
Exempel: Allantoin - Grapefruktkärnextrakt - Papain - Propolis - Sorbitol - Silkesprotein
Morotsextrakt - Kamomillextrakt - Ringblomsextrakt

Synonymer
Utdrag
1) Flytande extrakt (flytande extrakter), fluidextrakt, tunt extrakt, råextrakt, totalextrakt
2) Tjockt extrakt (tjocka extrakter), mjukt extrakt, spissumextrakt, specialextrakt
2.1) Tjockt vattenextrakt (tjocka vattenextrakter)
2.2) Tjockt spritextrakt (tjocka spritextrakter)
3) Torrt extrakt (torra extrakter), pulverextrakt
Farmakopénamn
Extractum, extr.
1) Extractum fluidum (Extracta fluida), Extractum liquidum
2) Extractum spissum (Extracta spissa)
2.1) Extractum spissum aquosum (Extracta spissa aquosa)
2.2) Extractum spissum spirituosum (Extracta spissa spirituosa), Extractum spissum alcoholisatum
3) Extractum siceum (Extracta sicca)
• Lösningsmedel, Moderväxtens namn (extrakt, concrete, absolut, resinoid, eterisk olja, tinktur, balsam, isolerade terpener, terpenfria fraktioner, destillat, mjöl, olja)
Engelska namn
Extract
1) Liquid extract (GB), fluid extract (USA)

2) Soft extract (GB), native extract, solid extract, pilular extract (USA)
3) Dry extract (GB), powdered extract (USA)
Andra namn
Romanska språk
Extrait, extrait triple, extrait double, extrait simple, essence, lavage (franska)

Nordiska språk
Ekstrakt, extrakt (danska)
Förväxlingsrisk

• Närmare specificerade extrakt som dekokt, infusion och macerat med vatten, glycerit med glycerin, tinktur med alkohol, örtolja med olja.


Tradition
Lat. extraho = jag utdrager.
Fram till 1900-talets mitt använde man ännu växtrdoger på apoteken och framställde ur dem pulver, extrakt och tinkturer. Idag är extrakten till stor del ersatta av isolat och ännu mer av syntetiska ämnen. Längst har alkaloidextrakten och en del extrakt med laxerande verkan överlevt.

Farmakopéerna
1) Flytande extrakt: Introducerade i den amerikanska farmakopén 1840, dök upp i den svenska 1901 och stod kvar t.o.m åtminstone 1925 ås upplaga.
2) Tjocka extrakt: De tjocka extrakten, de "honungstjocka", har varit de vanligaste. Svenska farmakopéns första upplaga 1775 innehöll omkring 25 olika gjorda med vatten på örter och blad. Från åtminstone åttonde upplagan 1901 skilde man på vatten- och spritextrakter. De stod kvar t.o.m åtminstone tionde upplagan 1925.

3) Torra extrakt: Har funnits med lika länge som de tjocka; de torra är helt enkelt avdunstade tjocka.
Framställning

Extrakt är en bred och allmän term för utdrag av naturliga substanser, framför allt ur växtdroger.
• Extrakt enligt en vid definition: Råvaran behandlas med lösningsmedel (vatten, alkohol, olja, eter, petrokemiska lösningsmedel, koldioxid...) så att man får en vätska med råvarans ämnen lösta i lösningsmedlet.
• Extrakt enligt en snäv definitiion: Lösningsmedlet dunstas bort helt eller delvis och ibland tas också vissa oönskade ämnen bort. Resultatet blir alltså mer koncentrerat ända till helt torrt.
• Perkolering (deplacering): En speciell apoteksmetod för utdrag till flytande extrakt där extraktet får droppa av långsamt i en slags bryggapparat, perkolator. Den rätt komplicerade tekniken kom från USA och användes mest till spritutdrag av giftiga växter. Man får först ett starkt utdrag (70-75 % av de önskade ämnena), i nästa omgång ett svagare och brukade därför dunsta av det vid max 50° för att koncentrera innehållet. Ett par receptexempel att fundera på ges nedan. Vem vet vad som kan göras med de perkolatorbryggare för kaffe som var populära för några år sedan?
Extrakt och extrakt
Olika extraktionsmetoder är inte utbytbara. Egenskaper och effekter av ett extrakt beror på faktorer som:
• Växtdel: Rot, bark, blad, blomma, frukt etc. av samma växt kan ha mycket olika kemiskt innehåll.
• Lösningsmedel: Olika lösningsmedel löser olika ämnen ur växten. Fett löser fettlösliga ämnen, vatten vattenlösliga, alkohol båda. Med fel lösningsmedel kan man missa man det man vill ha och/eller få med sådant man inte vill ha. Ett alkoholutdrag av en växt ger inte samma ämnen som i växtens eteriska olja.
• Temperatur och tid: Båda påverkar vilka ämnen som dras ut. Tio minuters kokning ger annat resultat än ett dygns blötläggning i kallt vatten.
Det låter självklart, och ändå förs hoppfulla - eller bedrägliga - resonemang som:
- Vattenutdrag (örtte) av denna växt har visat sig hämma svettning om man dricker det. Alltså kan den eteriska oljan av samma växt användas som deodorant i armhålorna...?
- Avkok på dessa blad färgar huden mörk. Alltså är pressad olja ur växtens frukt bra som sololja...?
Parfymörens extrait
Extraits av eteriska oljor: Se respektive olja, rubriken Parfym.
Extraits av hartser, som bensoetinktur och tolutinktur. Grundrecept har samlats under harts- och balsamtinkurer.
Extraits av djurdroger: Ambratinktur, bävergällstinktur, mysktinktur och sibettinktur.
Extraits av pomada: Grundrecept ges under alkoholbaserad parfym. Där finns också andra användbara parfymextrakt som essences, lavages, accords och allt vad de kallas.
• Destillat = utdrag med hett vatten eller ånga, t. ex. eteriska oljor och aromatiska vatten.
Pomada = kallt eller varmt fettutdrag (enfleurage).
Concrète, absolut och resinoid = extrakt av doftämnen med alkohol eller flyktiga lösningsmedel ur pomada och hartser.
Isolat = enstaka kemiska ämnen isolerade ur t. ex. eteriska oljor genom fraktionerad destillering. Ofta används termen också om samma ämnen framställda kemiskt ur de eteriska oljorna, ur andra isolat eller ur andra kemikalier. Gränsen mellan isolat och "naturidentiskt ämne" ät alltså flytande och viljan att klargöra den är inte heller stor, eftersom man gärna vill få kemikalier att framstå som "naturliga ämnen".
Apotekarens extractum
Växtdelar dras ut med lösningsmedel, t. ex. vatten eller alkohol, och industnas sedan eventuellt till bestämd konsistens.
Gränsen mellan flytande utdrag och flytande extrakt är vag. Med lika viktmängder växtdrog och alkohol brukar man t. ex. säga att man får ett spritutdrag, med 1 del växtdrog och 5 delar alkohol en tinktur. Nedan några extrakt som kan göras hemma i köket: 

Infusion = varmt vattenutdrag. Kan ibland också vara ett varmt utdrag i olja eller alkohol.
Dekokt = kokhett vattenutdrag.
Macérat = kallt vattenutdrag, men även kallt fettutdrag som enfleurage.
Örtolja = kallt eller halvvarmt oljeutdrag.
Glycerit = kallt glycerinutdrag.
Tinktur = kallt spritudrag.
Essentia: färgad eller grumlig tinktur, som harts- och balsamtinkurer. Ofta var de tillsatta extrakt, alltså ett slags spriter.
• Spriter - i apotekssammanhang alkohollösning av ämnen som mentolsprit och cologne eller en starkt utspädd tinktur (t. ex. 5 % tinktur i 20 % alkohol och resten vatten)
.
INCI-listans extract
INCI-listan över över tillåtna och förbjudna ingredienser i europeisk kosmetika upptar 3.248 extract utan annan uppgift än vilken växt och växtdel som extraherats. Det innefattar alla slags utdrag utom destillat (aromatiskt vatten och eterisk olja), alltså alla utdrag med lösningsmedel.

Beskrivning Parfymören och apotekaren gör utdrag för olika behov och därför blir extrakten från de två världarna också olika:
Parfymörens extrait
Parfymörens extrait är en alkohollösning av en eterisk olja (apotekaren skulle kalla den en sprit) eller en växt- eller djurdrog (apotekaren skulle säga tinktur), färdigmognad och färdigspädd att blanda med andra liknande till en parfym. Termen kan också användas om ett starkt koncentrat att späda eller om den färdiga parfymen.
Apotekarens extractum
Alla ska ha bibehållen lukt och smak av växterna de är beredda av.
1) Flytande extrakt (Extracta fluida): Ska vara klara, och inte tjockare än att de kan hällas - från tunnflytande till honungskonsistens. Perkolerade extrakt där andra omgången avdunstats får ofta bottensats vid förvaring.
2) Tjocka extrakt (Extracta spissa):"Dessa skola, när icke annorlunda är angvet, hava sådan konsistens, att de vid rumstemperatur låta sig dragas i trådar och knappast kunna hällas ur kärlet", beskriver svenska farmakopén 1925. Vanligen mörkbrunt, avstrykning på papper blir rödbrun eller gulbrun.
3) Torra extrakt (Extracta sicca):
Det man ursprungligen avsåg med extrakt - helt indunstat. Vid rumstemperatur ska de kunna rivas till pulver. 
Naturläkemedelsextrakt
Extrakt är den normala formen för dagens naturläkemedel. Jämna halter av vissa bestämda ämnen krävs varför innehållet standardiseras, t. ex. genom att man blandar olika extraktsatser till önskad halt. Det är inte alltid självklart vad man ska mäta halten av. I motsats till i konventionella läkemedel är de naturliga extraktens verksamma del inte en bestämd kemikalie utan blandningar av många ämnen. I extrakt som visat sig effektiva är ibland alla ämnen inte kända till sin funktion eller ens identifierade. Hur mycket kan man ta bort och vad ska man behålla när man inte ens är säker på vad det är som ger den önskade effekten? Man får väga samman studier av olika extrakts verkan med vad man vet om innehållet för att få jämförbara mått (fytoekvivalens) på effekten.

Parfymörens extrait
Vikt och volym ungefär som tinkturer
:
95 % alkohol: 100 ml vägerca 82 gram. 100 gram = ca 123 ml.
70 % alkohol: 100 ml väger ca 89 gram. 100 gram = ca 112 ml.
60 % alkohol: 100 ml väger ca 91 gram. 100 gram = ca 111 ml.
40 % alkohol: 100 ml väger ca 95 gram. 100 gram = ca 105 ml.
25 % alkohol: 100 ml väger ca 95 gram. 100 gram = ca 105 ml.
Apotekarens extractum
Apotekaren vill ha sina extracta så koncentrerade som möjligt för att få ner volymen; de ska ju intas genom munnen.
1) Flytande extrakt:
Stor volym och inte så koncentrerade men blir därmed också lätta att dosera; det gör inte så mycket om man tar någon ml för mycket eller för lite. Beräkna ungefärlig vikt utifrån lösningsmedlet - 100 ml vattenutdrag väger t. ex. runt 100 gram.
2) Tjocka extrakt (Extracta spissa): Ca en tredjedel av den ursprungliga flytande volymen.
3) Torra extrakt: Liten volym, kan användas i piller. Kan vara lättare (flyter i vatten) eller tyngre (sjunker).

Innehåll Parfymörens extrait
Lösningsmedlet (alkohol, ibland med lite vatten) finns kvar; parfymören behöver ju inte bekymra sig om att extraktet ska kunna tas invärtes i små bekväma doser.
Apotekarens extractum
Lösningsmedlet får vara kvar när det har acceptabla eller önskvärda egenskaper: Vatten (i infusioner, dekokter, macerat, siraper), alkohol (i tinktur)
eller, ovanligare: glycerin (i glycerit) eller olja (i örtolja). Beroende på hur mycket av lösningsmedlet som är kvar skiljer man på:
1) Flytande extrakt (Extracta fluida): Lösningsmedlet eller det mesta av det finns kvar. 100 gram perkolerat extrakt beräknades motsvara 100 gramväxtdrog.
2) Tjocka extrakt (Extracta spissa): Ca 20 % av lösningsmedlet är kvar.
3) Torra extrakt (Extracta sicca): Liten volym, kan användas i piller. Max 5 % av lösningsmedlet är kvar. 
1) Flytande extrakt
Kan spädas med sitt lösningsmedel - se alltså utdragen med vatten (infusioner, dekokter, macerat), alkohol (tinkturer), glycerin (glycerit), olja (örtolja), fett (pomada).
2) Tjocka extrakt och
3) Torra extrakt
Kan göras flytande igen med sitt ursprungliga lösningsmedel och ska då ge en klar eller så gott som klar lösning.
Utgå från huvudsakligt innehåll och se vad som löser det - t. ex. stärkelse, slemämnen och garvämnen som löses i vatten, hartsämnen, oljor och eteriska oljor som löses i alkohol.
pH och inkompatibiliteter
• Surt/basiskt måste tas hänsyn vid vattenutdrag.
Det är också vattenutdragen som oftast är inkompatibla med andra utdrag eller ämnen, t. ex. för att de är rika på garvämnen.
Varianter
• Lösning, solution (Solutio): Ett fast ämne helt löst i ett flytande. Ett torrt extrakt, indunstat ur ett vattenutdrag, kan t. ex. lösas i vatten till en lösning.
• Uppslaming, mixtur (Mixtura): Det fasta ämnet löser sig inte helt i vätskan utan slammas upp i den och sjunker sedan till botten eller flyter upp till ytan. Skakning före användning är alltså viktig, därav benämningen skakmixtur. Mest typiska är hostmixturerna med tillsats av sirap eller tinktur.
• "Elixir" har i äldre tid använts om det mesta som rörts ihop och haft någon effekt om det tagits invärtes. 1765 beskriver en läkarbok elixir som 1 lod (ca 15 gram) tinktur som tillsatts 1/2-1 kvintin (1,8-3,7 gram) extrakt. Senare har det använts om sötade dricklösningar (vatten, alkohol, tillsatta verksamma ämnen).
Hållbarhet
Ska förvaras på torrt, icke för varmt ställe i väl slutna kärl av glas, porslin eller stengods, torra extrakt i mindre kärl, föreskriver de svenska farmakopéerna från 1900-talets första hälft. Extrakt har klara förvaringsfördelar jämfört med obearbetade växtdroger och flytande utdrag: De blir både mer hållbara (kan hållas i lager) och mer koncentrerade (mindre volym = enklare och billigare lagring och frakt). Detta gäller särskilt torra och vattenfria extrakt.

Användning
• Extrakt: Spritextrakten används vid tillblandning av alkoholbaserad parfym.
• Utdrag: En koncentrerad tinktur kan ibland fungera självständigt som parfym. De feta utdragen örtolja och pomada kan användas som råvara i oljebaserad parfym.

• Rumsparfym: Torra extrakt kan brännas i eld eller på glöd. Flytande extrakt kan inandas i ett ångbad eller blandas till en rökelsevätska som avdunstas eller sprayas i rum.

Alla former av extrakt och utdrag används i hudvård.
Framför allt används vattenutdrag, t. ex. till hårsköljning - infusion, dekokt, macérat.
Särskilt tinkturer och eteriska oljor.
Örtolja är den urgamla formen. Idag använder man eteriska oljor som blandas med vegetabilisk olja.
Framför allt används vattenutdrag att hälla i badet.
Ett extrakts irritationspotential är beroende både av växtdrog och lösningsmedel.

Invärtes bruk
Flytande extrakt (större volym) är lättare att dosera = svårare att överdosera, medan koncentrerade extrakt (mindre volym) är lättare att inta.
Giftighet
Ja, i den mån växtdrogen innehåller för människan giftiga ämnen som dras ut av lösningsmedlet.

Recept
Recept I
(flytande vatten- och spritextrakt; trollhassel)

Folium Hamamelidis virginianae (blad)
Vatten - 7 viktdelar
• Koncentrerad sprit (90-91 % alkohol) - 3 viktdelar
Beredes av IV klass pulver. Namn: Extractum fluidum Hamamelidis.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Norska farmakopén 1895)

Recept II
(grundrecept flytande extrakt)
• Pulveriserad drog -10 viktdelar 
• Föreskrivet lösningsmedel - 5 viktdelar 
Drogen genomfuktas med lösningsmedlet i några timmar i slutet kärl, packas sedan i perkolator med lösningsmedlet, får stå två dygn och sedan droppa av. Lösningen får rinna av med ca 30 droppar i minuten. Nytt lösningsmedel hälls på så att det hela tiden står över blandningen och proceduren upprepas tills man fått 85 gram extrakt, som ställs undan. Resten av perkolatet avdunstas i vattenbad till sirapskonsistens och försätts med så mycket lösningsmedel att vikten blir 15 delar. De 85 och 15 viktdelarna blandas till 100 delar. 1 del flytande extrakt ska alltså innehålla det verksamma i 1 del av drogen. 
(Källa: Svenska farmakopén VIII 1901) 
Anm. Perkoleringsmetoden användes t. ex. för kalla utdrag av kinabark, lakritsrot, trollhassel, ofta med alkohol.
Recept III
(tjockt vattenextrakt; malört)
• Destillerat vatten - 10 viktdelar
Malört - 1 viktdel
Beredes som tjockt vattenextrakt (nedan). Malörten utdrages första gången med 6 delar vatten under 24 timmar, andra gången med 4 delar vatten under 12 timmar. Extraktet är mörkbrunt och ger med 50 delar vatten en något grumlig lösning. Farmakopénamn: Malörtsextrakt (Extractum absinthii).
(Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925)
Recept IV
(grundrecept flytande extrakt)
• Pulveriserad drog - 100 viktdelar
• Föreskrivet lösningsmedel, t. ex. alkohol 70 % - 40-50 viktdelar
• Hjälpmedel: Perkolator, bomull, silduk eller filtrerpapper
100 delar av den på angivet sätt pulveriserade drogen fuktas med 40-50 delar av det föreskrivna lösningsmedlet och blandningen lämnas i vila i slutet kärl under några timmar. Den överföres därefter i en av glas, porslin eller stengods förfärdigad perkolator, över vars avloppsrör förut anbragts renad bomull, och tillpackas så, att inga större luftfyllda rum finnas i massan. Substansen i perkolatorn täckes med silduk eller filtrerpapper, varefter så mycket lösningsmedel sakta pågjutes, att detta når över substansen och vätska börjar avdroppa genom perkolatorns avloppsrör. Detta tillslutes, perkolatorn täckes, och innehållet lämnas orört under 2 dygn. Därefter öppnas avloppsröret och lösningen får avrinna med 10-30 droppar i minuten, varvid det som avrinner alltjämt ersättes med nytt lösningsmedel, så att vätskan ständigt når över drogen. Perkoleringen avslutas då drogen är extraherad. De försa genomgångna 80-85 delarna av perkolatet tagas för sig, de därpå följande avdunstas i vattenbad till siraps konsistens, varvid spriten kan genom destillation tillvaratagas för beredning av samma slags extrakt. Återstoden försättes med så mycket av det föreskrivna lösningsmedlet, att efter blandning med de först genomgångna delarna det hela ugör 100 delar. 1 del flytande extrakt innehåller alltså det verksamma i 1 del av drogen. Flytande extrakter skola utlämnas klara. Farmakopénamn: Flytande extrakter (Extracta fluida).
(Källa: Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925) 
Recept V
(flytande vatten- och spritextrakt; trollhassel)
• Blad av trollhassel (pulver n:r 10) - 100 viktdelar
• Destillerat vatten - 80 viktdelar
• Koncentrerad sprit (90-91 % alkohol) - 50 viktdelar
Glycerin - 10 viktdelar
Pulvret fuktas med 50 delar av blandningen av sprit, vatten och glycerin; efter några timmar packas massan i perkolator, och resten av blandningen pågjutes, varefter massan på föreskrivet sätt (ovan) behandlas med en blandning av 5 delar sprit och 8 delar vatten, så att 100 delar flytande extrakt erhåles. Ska vara gråbrunt. Eg. vikt omkring 1,07. Farmakopénamn: Flytande hamamelisextrakt (Extractum fluidum Hamamelidis).
(Källa: Svenska farmakopén IX 1908)
Recept VI
(grundrecept tjockt vattenextrakt)
• Kokhett destillerat vatten - 9-16 viktdelar beroende på växtdrog
• Finfördelad drog - 1 viktdel
Den på angivet sätt finfördelade drogen övergjutes med föreskriven mängd (5-10 delar beroende på växtdrog) kokhett vatten och blandningen macereras under angiven tid (vanligen 24 timmar), varefter den silas och pressas. Kolaturen avdunstas omedelbart i vattenbad under flitig omröring till en tredjedel samt lämnas i vila under ett dygn, varefter lösningen genom dekantering och silning eller filtrering avskiljes från bottensatsen. Med den macererade substansen förfares ännu en gång på liknande sätt med nytt vatten (4-6 delar beroende på växtdrog och vanligen 12 timmar). Båda kolaturerna (filtraten) blandas och avdunstas försiktigt i vattenbad under flitig omröring till dess tjockt extrakt erhålles. Farmakopénamn: Tjocka vattenextrakter (Extracta spissa aquosa), t. ex. kamomillextrakt.
(Källa: Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925) 
Recept VII
(grundrecept tjockt spritextrakt)
• Flytande extrakt
Vid beredning av tjocka spritextrakter skall den på föreskrivet sätt finfördelade drogen perkoleras med sprit av angiven styrka på det sätt som är föreskrivet för flytande extrakter (ovan), men hela perkolatet skall efter filtrering avdunstas till dess tjockt extrakt erhålles. Härvid kan en del av spriten genom destillation tillvaratagas för beredning av samma slags extrakt. Farmakopénamn: Tjocka spritextrakter (Extracta spissa spirituosa).
(Källa: Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925) 
Recept VIII
(grundrecept torrt extrakt)
• Tjockt extrakt
Torra extrakter beredas av tjocka extrakter (ovan) som avdunstas i vattenbad, utbredas i tunt lager på plattor av glas eller porslin och introkas vid en värmegrad som icke överstiger 50°. Farmakopénamn: Torra extrakter (Extracta sicca).
(Källa: Svenska farmakopén IX 1908, Svenska farmakopén X 1925) 
Recept IX
(tjockt vattenextrakt; rölleka)
• Destillerat vatten - 10 viktdelar
Röllekablommor - 1 viktdel
Beredes som tjockt vattenextrakt (ovan). Blommorna utdrages första gången med 6 delar vatten under 24 timmar, andra gången med 4 delar vatten under 12 timmar. Extraktet är mörkbrunt och ger med 50 delar vatten en något grumlig lösning. Farmakopénamn: Röllekeextrakt (Extractum millefolii).
(Källa: Svenska farmakopén X 1925)
Recept X
(grundrecept flytande vatten- eller spritextrakt)
Vatten eller alkohol
• Ämnen, fint och jämnt skurna eller stötta
Utdraget görs kyligt som macerat. Förutsatt att det inte innehåller flyktiga verksamma ämnen, kan det sedan avdunstas i vattenbad eller ångbad till ett extrakt. Alkoholthaltiga vätskor får destilleras för att bli av med större delen av spriten.
(Källa: Johansson 1926)
Recept XI
(flytande vatten- och spritextrakt; trollhassel)
Vatten: 8 dl (53 % volym) = ca 800 gram (ca 64 % vikt).
• Torkade blad av trollhassel: 2 dl (13 % volym) = ca 20 gram (ca 2 % vikt).
Vodka (40 %) - 5 dl (33 % volym) = 425 gram (ca 34 % vikt)
Koka bladen i vattnet en kvart. Ta från värmen och låt dra några timmar. Sila och tillsätt vodkan. Alkoholhalten blir 16 % vilket räcker för att konservera avkoket. Detta motsvarar rätt väl de hamamelisvatten (witch-hazel water) som brukar användas i amerikanska recept. Dessa är destillat (aromatiskt vatten) på bark eller blad till vilken sätts ca 14 % alkohol för desinfekterande och konserverande effekt. Namn: Hamamelisvatten.
(Källa: Shenet 2000)

Litteratur: Se t ex Berlin (1849), Berlin (1851), Bruhn och Eneroth (2000), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Månsson (1987), Nielsen (1991), Nobelius (1960), Nordiska farmakopén (1961-1965), Pharmaca Composita (1896), Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Beskrivning av elixir: Hartmann (1967).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 04).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/extrakt.html
Datum: 2018 10 18 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac