Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Salter och tvålar

Epsomsalt


Vem det än var som valde Epsom som plats för de här kapplöpningarna så måste det med största säkerhet ha varit en idiot. Om det inte vore Derby, skulle ingen frisk människa låta en bra häst löpa där. Bansträckningen går till stor del i utförsbacke. Hästar förutsätts inte galoppera utför. Epsom kan knäcka en häst.
(Lester Piggot, Derbyvinnare 9 gånger 1953-1982)

Synonymer
Epsomsalt, epsomit, bittersalt, laxersalt, engelskt salt, Seidlitzersalt, magnesiumsulfat, magnesiumsulfat-heptahydrat, svavelsyrad magnesia
Farmakopénamn
Sal catharticum anglicum, Sal sedlicense, Sal catharticus amarus, Magnesia vitriolata, Sulphas magnesium, Sulfas magnesicus, Magnesii sulfas
E 518 Magnesiumsulfat
CAS-nummer 7487-88-9
Magnesium sulfate
Engelska namn
Magnesium sulphate, magnesium sulfate, Epsom salt, calcined magnesia, light magnesia, heptahydrate
Andra namn
Andra språk
Seidlitzersalt (tyska)
Förväxlingsrisk
• Bittervatten, engelskt salt - en kolsyrad vattenlösning av saltet.
Magnesiumoxid

Magnesiumkarbonat
Magnesiumstearat
Magnesiumsilikat

Tradition Londonförorten Epsom är känd för två saker: Derby-kapplöpningarna sedan 1799 och epsomsaltet sedan långt dessförinnan. Stadens mineralkällor var berömda redan i mitten av 1600-talet och gjorde Epsom till en av 1700-talets populäraste kurorter.
Samuel Pepys, den berömde dagboksskrivaren i London på 1600-talet, berättar om en söndagsutflykt till Epsom 14 juli 1667:
 
Så blev hon färdig, och då tog vi några flaskor vin och öl och lite kall fågel med oss och steg upp i en fyrspänd vagn, som jag hade beställt i går kväll, och så gav vi oss i väg. Mycket vackert väder och så for vi åt Epsom till och pratade hela vägen, särskilt om vilken högfärd och okunnighet mrs Lowther visade genom att låta bära upp sitt släp. Landskapet var mycket vackert, men vägen mycket dammig. Vid åttatiden kom vi fram till källan vid Epsom. Där var mycket folk och där steg vi ur och jag drack av vattnet; det gjorde inte de andra; de gick omkring och promenerade lite bland damerna, men jag drack fyra halvstop. Så steg vi upp i vagnen igen och for till tavernan "Kungen i staden", dit vår kusk förde oss, och där han hade skaffat oss ett dåligt rum fast det var det bästa i huset, som inte var upptaget. Där beställde vi att dricka och middag...
  I slutet av 1600-talet kunde källans viktigaste mineralsalt renframställas och 1710 framställas i laboratorium. Detta blev den vanliga och mycket billigare formen under 17- till 1900-tal.
Namnet
Saltet som kallades epsomsalt i England blev känt i övriga Europa som engelskt salt. Benämningen bittersalt finns i svenskan sedan 1773 eller 1867 - härom må de lärde tvista.
Farmakopéerna
Ingick från början (1775) i den svenska farmakopén. Idag upptaget i den europeiska.
Framställning
Magnesiumsulfat är ett salt av svavelsyra (ett sulfat) som fälls ut i källor. Förr utvann man det genom att dunsta av mineralrikt källvatten; det kan också avdunstas ur havsvatten. Idag tillverkas det genom att mineraler som epsomit kokas och dunstas in. Kan torkas genom upphettning vilket ger helt vattenfritt magnesiumsulfat.
Ursprung
Finns naturligt i ökentrakter (USA) och källor (Seidlitzersalt i Tyskland, Epsomsalt som fortfarande utvinns i Epsomtrakten).
Beskrivning
Upp till 1 mm stora, färglösa eller vita, genomskinliga kristaller med glas- eller sidenlyster, lätt vittrande i torr luft. Bitter, saltartad smak.
100 ml väger ca 101 gram - fuktigt salt mer.
100 gram = ca 99 ml - fuktigt salt mindre.
• Olösligt i alkohol och vegetabiliska oljor.
• Vattenhaltigt magnesiumsulfat är lättlösligt i vatten (lika delar kallt, 0,3 delar kokande) och ger då en bittert smakande lösning (det förr mycket använda "bittervattnet" höll 16-17 %).
pH och inkompatibiliteter
• 1 del magnesiumsulfat i 20 delar vatten (ca 5 %) har neutral reaktion.
Innehåll
Så gott som rent magnesiumsulfat. Grundämnet magnesium (ca 1.000 mg per 5 ml). Lite vatten; endast torkat magnesiumsulfat blir helt vattenfritt.
• Vattenlösningar: Bittervatten, engelskt salt (16-17 % i kolsyrat vatten), "magnesiumsulfat" i det tidiga 1900-talets farmakopéer (10 % d.v.s. 1 viktdel epsomsalt + 9 viktdelar vatten).
Varianter
• Teknisk kvalitet: Duger inte invärtes men till t. ex. badbomber.
• Tveksam kvalitet: Magnesiumsulfat för trädgårdsbruk (lite epsomsalt vid omplantering befrämjar rottillväxt) och akvariebruk (används mot vissa fisksjukdomar).
• Farmaceutisk kvalitet: Det enda att reflektera över för den som vill ta det invärtes.
Hållbarhet
Ska förvaras torrt - tar upp fukt ur luften.
Inköp We don't sell, we tell!

• Teknisk kvalitet: Hos kemikaliefirmor för runt 400 kr per 20 kilo, vanligen endast till företag.
• Tveksam kvalitet: Hos företag som säljer produkter för trädgård, jordbruk, akvarier.
• Kosmetisk kvalitet: Hos importörer av eteriska oljor för runt 70 kronor per kilo och ibland i hälsokostbutiker till ungefär samma pris. På apotek för runt 60 kr per 100 gram; torkat för runt 290 kr per 175 gram.


Rengöringsmedel
Blanda epsomsalt med natriumbikarbonat, glycerin och mandelolja, sätt etiketten Saltskrubb på och sälj dyrt... Så gör man kroppsskrubb.
Mjukar upp torr hy, rengör fet.
Kan lösas i schampo för att göra det extra fettlösande. Löst i vatten eller balsam blir det en volymgivande inpackning; låt sitta kvar 20 minuter och skölj sedan ur.
Shampo: Lika delar.
Inpackning för håret: Lika delar i varmt vatten eller balsam.
• Omslag: 1 dl epsomsalt per liter vatten
Saltet kan användas i omslag på ömma muskler, sträckningar etc. Man dränker in en handduk i lösningen och låter ligga på en halvtimme. Kan upprepas tre gånger om dagen.
Detta är ett av de magnesium- och kalciumsalter som bidrar till att göra vatten hårt och som man med så många andra badsalter avskiljer med hjälp av soda och borax. Epsomsalt har dock sina egna kvalieteter.
Saltbad: 4 dl-2 liter epsomsalt i ett helbad
Epsomsalt har använts och används fortfarande som badsalt vid ryggont, reumatisk och annan värk, ömma muskler och leder, sträckningar och stukningar. Ett sådant bad tar ner svullnaden och därmed smärtan och stelheten. Tvål ska inte användas i badet, det motverkar saltets effekt. Duscha inte utan låt huden självtorka. Bäst är att packa ner sig i sängen under tjocka täcken. Man svettas kraftigt och blir mycket varm och slak, så det är ett bra kvällsbad (någon har räknat ut att ett epsombad gör sömnen 33,3 % mer "effektiv"). Epsombad sägs också ladda upp energi, varför idrottsfolk tar dem dagen före tävlingar.
• Flyt! 25 % epsomsalt i kroppstempererat bad
Epsomsalt används i de flyttankar där man ligger och flyter en timme berövad syn-, hörsel- samt det mesta av smak-, lukt- och känselintrycken. Resultat: Hjärnan börjar producera theta-vågor och man mår helcool.
Personer med eksem bör pröva försiktigt att de tål ett bad.

Mat och dryck
Godkänd som övrig tillsats (E 518 Magnesiumsulfat) i livsmedel; används t. ex. som konsistensmedel i bordssalt.
Invärtes bruk
Bittervatten, en kolsyrad vattenlösning av saltet, var från 1700-talet och in på 1900-talet ett mycket använt laxermedel i Europa. Det "rensade magen" sade man, och inget var så bra som att rensa magen. Det gavs ofta dagligen till småbarn, långt innan man upptäckt att detta och andra magnesiumsalter innehöll livsviktigt magnesium; redan en halv tesked epsomsalt ger mer än det idag rekommenderade dagsintaget. Så småningom kom "bittervatten" att beteckna alla möjliga kolsyrade och laxerande vatten med eller utan bitter smak. Det fanns både tyskt och ungerskt bittervatten, men franskt var kemiskt en helt annan sak. Enligt en del kan intag av epsomsalt snabba på läkning av sår.
Magnesiumsulfat intrevenöst användes som bedövningsmedel fram till åtminstone 1920-talet. Idag ges det via dropp vid magnesiumbrist t. ex. efter operationer, och sedan slutet av 1990-talet i Sverige som krampförebyggande medel vid eklampsi, ett tillstånd med kramp och högt blodtryck under graviditet.
Giftighet
Kan ge diarré och gaser, hög dos andnings- och hjärtstillestånd. Långvarigt bruk minskar aptiten och förhindrar upptag av andra ämnen.
Miljö
Lätt nedbrytbart; anses inte belasta miljön.

Litteratur: Se t ex Davis (1977), Davis (1978), Gentz och Lindgren (1946), Grauls och Swahn (2001), Haggard (1946), Lindgren (1918), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén XI (1946). E-nummer: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Pepys (1953).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 19).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/epsomsalt.html
Datum: 2018 04 22 - Uppdaterad: 2009 01 19
Cookieinfo
Made with a Mac