![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor Timjanessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Trädgårdstimjan (Thymus vulgaris) - se där om örtens historia och bruk i ädre tid. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Synonymer |
Timjanolja, flyktig timjanolja,
tymjanolja, kryddtimjanolja, snusdroppar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Oleum thymi,
Thymus oleum stillatitum, Aetheroleum thymi vulgaris,
Aetheroleum thymi 1) Oleum Thymi rubrum 2) Oleum Thymi album |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-nummer | • 84929-51-1 • 84929-51-1, 8007-46-3 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Thymus vulgaris herb oil ["essential oil obtained from the herbs"] • Thymus vulgaris oil ["volatile oil obtained from the flowers and leaves"] |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
• Thyme oil,
French thyme oil, essential oil of thyme, common thyme
oil, garden thyme oil |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Huile volatile de thym, huile essentielle de thym, essence de thym, thymol (franska) 1) Aetheroleum thymi thymoliferum 2) Aetheroleum thymi linaloliferum, Aetheroleum thymi geranioliferum (nylatin) Nordiska språk Timianolie (danska), timianolie (norska) Andra språk Thymianöl, ätherisches Thymianöl (tyska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Timjan
coridoessens Backtimjanessens Ajowanolja - ibland kallad vit timjanolja. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Timjan hör till de
äldsta medicinalväxterna. Det grekiska ordet
thymos betyder "att parfymera"; örten användes
i desinfekterande rökelser.
Eterisk timjanolja ska ha använts av sumererna
4000 f Kr. och inom ayurveda-medicinen i Indien runt
år 1000 f. Kr. Troligare är att det var örtolja av timjan men man kan också ha kokat ur växten och samlat upp oljan på ytan.
Även Eberspapyrusen daterad till 1550 f. K.r sägs
innehålla timjanolja (det gör den inte).
Den första europeiska beskrivningen av oljan är från 1500-talet. Linné hade med den i Pharmacopaea
Holmiensis ca 1740.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ång-
och/eller vattendestillering, vanligen två gånger för renhet, av färska blad och
blommande skott, eventuellt lätt torkade, ger 0,5-1
% av örtvikten, 2,6 % av blomvikten i form av eterisk
olja. Oljehalten kan variera mycket med klimat, skördetid
och lagring; så mycket som 6 % kan förekomma. 1) Röd timjanolja: Det första destillatet ur "röda" timjansorter. 2) Vit timjanolja: Destilleras ur "vita" timjansorter eller så tas fenolerna bort ur röd olja. Ursprung Europa: Spanien (mest), Frankrike, Italien, Grekland, Jugoslavien, Tyskland. Nordafrika: Marocko, Algeriet. Asien: Israel. Amerika: USA. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tunn olja med
olika färgton beroende på kemotyp: 1) Röd timjanolja: Röd eller orange olja, med tiden brun eller gråbrun. Spansk olja är ofta grönaktig. Tjocknar också med tiden. Smaken är mer brännande än hos den vita oljan. 2) Vit timjanolja: Färglös eller ljusgul olja. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Löslighet |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Varianter |
Terpenfri
timjanolja:
Dubbelt så stark = hälften räcker för
samma dofteffekt (algerisk); eller 3-5 gånger så
stark (fransk). Löslig i 80 % alkohol
(lika delar), 70 % alkohol (2 delar), 60 % alkohol (10
delar). Mer hudirriterande än hela oljor med terpenerna kvar eftersom tymol och karvakrol utgör en högre andel när terpenerna tagits bort. Timjan concrète och timjan absolut: Extraheras med lösningsmedel (petroleumeter, bensen) ur de blommande halvtorkade toppskotten. Man får ut 2-3 % av växtens vikt i form av concrete, som används direkt i tvål eller extraheras vidare till absolut som används i parfym. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ersättning |
1) Röd timjanolja
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förvaras
som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Tjocknar med tiden. 1) Röd timjanolja Konserverande med antiseptisk och antioxidant effekt. • Tymoltyp: Kan mörkfärga krämer, varför extra antioxidanter och effektiva fixatörer måste tillsättas av det skälet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1) Röd
timjanolja Tymoltyp: Hos importörer av eteriska oljor för 70-200 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. 2) Vit timjanolja Linaloltyp: Hos importörer av eteriska oljor för 75-200 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. Tujanoltyp: Hos importörer av eteriska oljor för runt 70 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning Söt örtdoft, lite medicinsk. 1) Röd timjanolja: Röd olja är starkare, varmare och kryddigare. 2) Vit timjanolja: Vit olja är mildare, svalare och friskare. Flyktighet 1) Röd timjanolja: Tymoltyper brukar betraktas som mellannoter till basnoter. Timjan coridoolja som är lik karvakroltypen sägs vara en toppnot till mellannot. 2) Vit timjanolja: Linaloltypen anses vara en toppnot. Doftblandning Passar ihop med citrus (bergamott, citron, citronmeliss, grapefrukt, lime) och andra friska dofter (lavandin, frisk lavendel, mejram, myrten, rosmarin, tallbarr, tea tree) och också med en del trä och kryddor (cederträ, svartpeppar). Användning Doftämne i rengöringsmedel, kräm och parfym (upp till 0,8 %). 1) Röd timjanolja: Särskilt i cologner, rakvatten, lavendeldofter, citrusdofter, myntadofter och örtdofter. 2) Vit timjanolja: I luftrenande sprayer. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Rumsparfym: Alla är stimulerande och uppfriskande och särskilt vita timjanoljor används mycket i luftrenande rumssprayer. I låga doser kan
de vara till hjälp vid insomningssvårigheter.
Använda regelbundet sägs de ge ny styrka
vid depression och ångest. Plinius i Rom runt år 70 berättar att timjandoft
ansågs bra för epileptiker. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudläkemedel
Används till omslag på sår, inklusive infekterade och svårläkta, brännskador, eksem. Klådstillande. Rengöringsmedel 1920-talets studier visade att timjanolja var den mest effektiva av alla eteriska oljor vid direktkontakt, verksam bland annat på stafylokocker (bakterier som ger hudinfektioner), meningokocker (hjärnhinneinflammation), tuberkelbakterier, difteribakterier, tyfusbakterier och mjältbrandsbakterier. Den var också den mest effektiva på att desinfektera avloppsvatten. Antagligen var det en olja av tymoltyp som prövades, för idag anses tymol vara det som gör oljan så starkt desinfekterande. Alla kemotyperna är också svampdödande. 1) Röd timjanolja: Tymoltypen är särskilt effektiv på nagelsvamp. 2) Vit timjanolja: Linaloltypen är effektiv på bland annat candidasvamp och mögelsvamp, och sägs vara effektiv på vårtor. Tujanoltypen verkar särskilt på candida och klamydia och också på en del virus. Insektsmedel En droppe outspädd olja dödar skabbkvalster på några minuter, enligt Jean Valnet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2) Vit timjanolja: Linaloltypen på akne. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anses förebygga mjäll och håravfall (t. ex. i hårolja som masseras i hårbotten). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1) Röd timjanolja: Vanlig som desinfekterande essens i tandkräm, munvatten och gurgelvatten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1) Röd timjanolja: Särskilt de båda röda oljorna är värmande och kan t. ex. användas vid svag blodcirkulation, i muskelmassage vid stelhet, värk och sträckning, efter träning, vid reumatism. Motverkar vätskeansamling. Särskilt bra ihop med rosmarin; Rigabalsam på rosmarin och timjan var förr en mycket använd spritlösning som användes på vrickningar, reumatisk värk etc. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I eumatikerbad och vid sträckningar och blåmärken. Stärker och stimulerar vid trötthet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Framför
allt använd som tvålparfym,
där de fungerar problemfritt och antiseptiskt. 1) Röd timjanolja: Fransk röd olja sägs här vara den bästa. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kan irritera hud och slemhinnor. Ska inte tas outspädd på huden. 1) Röd timjanolja: Terpenerna är inte det mest irriterande utan tymol respektive karvakrol. Försiktighet tillråds särskilt med tymolvarianter: använd högst 1-2 % på huden, ta inte på känslig eller skadad hud, ta inte på huden under graviditet. 2) Vit timjanolja: Särskilt linaloltypen är mild och irriterar sällan. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Timjan är en mycket gammal matkrydda. Oljan används flitigt av livsmedelsindustrin i både mat och dryck (upp till 0,003 %). Hemma kan man ta den i vilt och annat kött, i matolja och vinäger. Gammal krydda i snus, därav namnet snusdroppar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Applicerad
på huden absorberas oljan på ca 30 minuter.
Den utsöndras sedan delvis genom lungorna och var till för inte så länge sedan mycket vanlig i hostmediciner (timjansirap). Som medel mot tillfällig
hosta finns den idag i naturläkemedel. Oljan är också stimulerande
på matsmältningen, urindrivande och menstruationsbefrämjande. Den invärtes dosen är 3-5 droppar 3 gånger dagligen. 1) Röd timjanolja: Den desinfekterande effekten tillskrivs framför allt tymol, som senare ersatte den eteriska oljan i medikamenter, t. ex. i tymoltabletter. Att timjanolja är blodtryckshöjande har upprepats oemotsagt i årtionden. Enligt Robert Tisserand härrör uppgiften från första upplagan av Jean Valnets klassiker "Aromathérapie : traitement des maladies par less essences des plantes" (1964), som refererade studier från 40-talet där oljan injicerats på hundar. Ingen har så vitt känt är kontrollerat saken sedan dess. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En av de giftigare
eteriska oljorna. Överdos irriterar mage och tarm, stör ämnesomsättningen och skadar
levern (illamående, kräkningar, magont, huvudvärk, yrsel, kramper, i svåra fall koma och hjärt- och andningsstillestånd, d.v.s. död). Det brukar avrådas från att använda timjanolja
till barn, vid hjärtproblem och högt blodtryck (se ovan) samt under graviditet (abortrisk - timjan har traditionellt använts för att påverka menscykeln), Outspädd bör den inte tas invärtes av någon. Även
utvärtes bruk kan vara riskabelt eftersom oljan absorberas. 2) Vit timjanolja: Särskilt tujanoltypen är giftig. Thujon (tujon) är en giftig ketonen - se där - är giftig, men det saknas uppgift om halter. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miljö |
Både röd och vit olja kan fås från ekologiskt odlad ört. Godkänd som Bra Miljöval. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Classen, Howes och Synnott
(1994), Färnlöf och Tunón (2001), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby
(1999), Lawless (1992), Lawless (1996), Leung (1980),
Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918),
Linné (1954), Ljungdahl (1953), Meyer (1952),
Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopoea Norvegia
II (1879), Stary och Jirásek
(1975), Stodola och Volák (2000), Ullmark (1997), Valnet (1992). Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Conditioning agents (2005 07 20). Gernot Katzer's spice pages (2006 04 15). Cropwatch newsletter (2008): Robert Tisserand: Challenges facing essential oil therapy: proof of safety (2008 01 30). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 17). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |