• Dosering: Stora doser (mer än 2-4 droppar per dl sprayvatten) ger dåsighet och, särskilt om man druckit alkohol, illamående.
• Luktsalt: Små luktdoser skärper uppmärksamhet och koncentration. Ett sniff i flaskan kan fungera som luktsalt vid yrsel.
• Rumsparfym: Salviaörten har använts länge som desinfektionsmedel och luftrenare och ansågs skydda mot demoner. Den eteriska oljan används används vid luktsanering; den maskerar fisklukt särskilt bra. Örtens gamla rykte som stärkande för hjärna och minne kanske kan få bekräftelse av modern forskning: Det har visat sig att den eteriska oljan blockerar ett enzym som bryter ner signalsubstansen acetylkolin i hjärnan. Man söker nu efter något ämne i oljan som skulle kunna användas vid Alzheimers sjukdom och liknande sjukdomar med minnesförlust. Stimulerar sexualiteten, enligt René-Maurice Gattefossé.
• För luftvägarna: Kramplösande vid hosta, bronkit, astma. Oljan kan t. ex. inandas i ett förkylningsångbad eller avdunstas från rökelsevätska i ett sjukrum.
Doftens element
• Metall: I det kinesiska medicinska systemet hör salvia (liksom muskatellsalvia) till energifasen Metall, som verkar genom lungor och tjocktarm och i obalans ger luftvägsproblem, sorgsenhet, gravallvar, uppgivenhet och rädsla för förändringar. Oljan kan stimulera till fasens positiva uttryck handlingskraft, skarpsyntehet och förmåga att se lösningar.
• Luft: Vissa moderna elementläror (Hengein) beskriver doften med termerna Luft och årsiden sommar, förknippade med ljus, rörelse, flexibilitet och föränding. Dess verkningsfält antas vara framför allt kroppen (snarare än intellektet eller känslolivet). Andra dofter med denna uppfriskande verkan på kroppen är t. ex. grankåda och malört.

• Den höga halten tujon gör oljan till ett nervgift som i hög dos, även utvärtes, framkallar kramper. Den kan utlösa ett epileptiskt anfall hos känsliga och vid långvarig förtäring av den eteriska oljan eller tinkturen kan det hända vem som helst. Ett förgiftningsfall med oljan lär ha inträffat på 1980-talet. Oljan och dess tujon upptas också genom huden, och max 1 % eterisk olja har rekommenderats för utvärtes medel.
• Graviditet: Tujon fungerar som det kvinnliga könshormonet östrogen och gör oljan både läkande och giftig redan i låg dos - gravida tillråds att inte ens svälja munvatten med salviaessens eftersom redan doften sägs kunna framkalla missfall hos känsliga. Salvia är ett traditionellt menstruationsbefrämjande medel, d.v.s. kan orsaka blödning i bäckenområdet; också gammalt abortmedel.
• Överdosering av salviablad invärtes (över 15 gram) ger hjärtklappning, värmesvallningar, kramper och yrsel. Alla former (blad, tinktur, eterisk olja) minskar upptaget av järn och andra mineraler och höjer blodtrycket.
• Amning: Infusion på örten (salviate) minskar mjölkproduktionen och är ett gammalt beprövat hjälpmedel då man ska avbryta amningen. Det minskar också svett- och salivproduktionen och längre tids bruk kan ge muntorrhet. Ingen vet om den eteriska oljan har samma effekt som vattenutdraget men man hoppas det och använder den därför som deodorant utvärtes (sic). Eftersoom man inte vet, brukar aromaterapeuter för säkerhets skull avråda från att använda den eteriska ojan under amning.
• Att oljan höjer blodtrycket har upprepats i årtionden. Enligt Robert Tisserand härrör uppgiften från första upplagan av Jean Valnets "Aromathérapie" (1964), som redovisade studier från 40-talet där oljan injicerats på hundar. Ingen har så vitt känt är kontrollerat saken sedan dess.