![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Hartser Meckabalsam |
|||
|
|||
Moderväxt |
Meckabalsamträd (Commiphora gileadensis (L.) och många andra namn) - se där om trädet | ||
Synonymer |
Meckabalsam, opobalsam, Gileadbalsam, syrisk balsam Meckamyrra, afrikansk myrra, Somalimyrra, arabisk myrra, Jemenmyrra, medicinsk myrra | ||
Farmakopénamn |
Balsamum e Mecca, Balsamum de Mecha, Balsamum gileadense, Balsamum orientale, Balsamum aegyptiacum, Opobalsamum, Opobalsamum verum |
||
Engelska
namn |
Mecca balm, balm of Mecca, balm of Gilead, balm from Gilead, balsam of Gilead, treacle of Gilead, balsam of Judea, Mecca myrrh, opobalsamum | ||
Andra
namn |
Romanska språk Balsamum (latin), Balsamum judaicum (nylatin), baume de Judé (franska) Andra språk Balsamon (grekiska), Mekkabalsam (tyska), arabialainen mirhami, gileadinpalsamipuu, gileadin palsami, mekkapalsami (finska) |
||
Förväxlingsrisk |
Opoponaxolja
(Commiphora erythraea) Myrraharts (Commiphora myrrha) Kanadabalsam, Gileadbalsam, Meckabalsam - från nordamerikansk gran Gileadbalsamknoppar - från balsampoppel (Populus balsamifera). |
||
|
|||
Tradition |
Denna balsam är mytisk;
före vår tideräkning ansedd som den
bästa av alla. Den ska ha hört till de gåvor
drottningen av Saba skänkte kung Salomo - drottningen
levde mitt i myrraland - och tros ibland
också ha varit Gamla Testamentets "stakte"
i receptet på rökelse.
Theofrastos (300-talet f. Kr.) kallar den bl. a. syrisk balsam. Priset i Grekland på hans tid var dubbla silverpriset. Omkring år 70 när Plinius skriver om trädet i Rom kostade balsamen 6 denarii per libra (330 gram). |
||
Framställning |
Balsamen
med upp till 30 % eterisk olja rinner ut spontant ur
bark och grenar och flödet ökas genom att
man gör skåror i trädet. Ursprung Om trädet ännu finns så är det i myrraland i västra Arabien - östra Afrika. |
||
Hartsen - en äkta balsam - är ljust gulbrun till orange som färsk; med tiden mörknar den och tjocknar. Enligt Plinius runt år 70 ska den vara rödaktig, lukta starkt när man gnuggar den och ha en mjuk smak utan minsta surhet. Därefter i kvalitet kommer vit och grön. Svart är sämst och ocksådåligt hållbar. Kring år 1400 berättades i Europa om balsamen: | |||
|
|||
Och så här kan man pröva varan: | |||
|
|||
Den balsam som kallas meckabalsam i Europa idag är tunn och klar och blir med tiden grumlig och tjock och får terpentinlukt. Smaken är bittert kryddig, typisk för myrror. | |||
Både den eteriska
oljan och balsamen är olösliga i vatten.
Den eteriska oljan är löslig i 95 % alkohol och vegetabiliska oljor, balsamen endast delvis så. Den eteriska oljan löser balsamen. |
|||
Innehåll | Till oss kommer balsamen uppblandad men den är lätt att blanda med annat, berättar Theofrastos från Grekland på 300-talet f. Kr. Se Ersättning nedan för exempel på vad balsamen förfalskades med. | ||
Varianter | • Hartsextrakt INCI-namn: Commiphora gileadensis bud extract (CAS-nummer: saknas) Beskrivs i INCI-förteckningen som "mjukgörande" "extrakt av balsamens knoppar" (sic). |
||
Ersättning | Meckabalsam: Det säljs
fortfarande mycket "meckabalsam" trots att man inte vet
vilken eller vilka av de ca 60 myrrasorterna som gav forna
tiders meckabalsam eller om trädet existerar idag.
Ersättes alltså bäst med myrraharts.
Gileadbalsamknoppar: "Gileadbalsamknoppar" är propolis-rika och smärtstillande bladknoppar av balsampoppel (Populus gileadensis) som ingår i den engelska salvan Balm of Gilead. De har inget med meckabalsam att göra förutom namnassociationen. Jämför extraktet ovan under Varianter. • Förfalskningar: Plinius berättar om förfalskningar i Rom, som avslöjas av den bittra pepparsmaken och på att den flyter i varmt vatten: iblandning av oljor, harts av mastix och galanum, vax och honung. Tjocka terpentiner: Barrträdsterpentiner, som också är äkta balsamer, har ofta givits namn på temat meckabalsam. Hit hör balsamen av kanadagran, även kallad balsamgran (Abies balsamea), som kan kallas både meckabalsam, gileadbalsam och kanadabalsam. Den kan naturligtvis inte ersätta meckabalsam. |
||
Hållbarhet | Förvaras mörkt, svalt och lufttätt. | ||
|
Ej i Sverige. | ||
|
|||
Doftbeskrivning Den ursprungliga Meckabalsamens lukt jämfördes med citron och rosmarin. Theofrastos (300-talet f. Kr.) beskriver lukten som mycket stark och kraftig; man kände balsamen lång väg. Gammal balsam får lukt av terpentin. Användning En balsamtinktur på meckabalsam kan bli en utmärkt fixerande grundsprit i alkoholbaserad parfym. |
|||
Rumsdoft | För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser. | ||
Hudläkemedel
Hippokrates (400-talet f. Kr.), Dioskorides och Plinius (båda runt år 70) beskriver utförligt hur balsamen användes i Grekland respektive Rom för att behandla sår och bett av vilda djur. På medeltiden var den populärt som skönhetsmedel, eller snarare kunde lite av varje marknadsföras som Meckabalsam. "Balm of Mecca" var t. ex. en berömd engelsk salva som användes som ansiktsmask. |
|||
Hudreaktion | Meckabalsam var känd redan på medeltiden för att kunna ge kraftiga hudreaktioner. Lady Mary Montagu, hustru till brittiske ambassadören i Turkiet, skrev hem 1716 om en salva hon prövat: | ||
|
|||
|
|||
Invärtes
bruk |
Balsamen hade från äldsta tid rykte som invärtes läkemedel mot det mesta och fick förstås efterföljare också där. Det engelska apoteksmedlet "Balsamum gileadense Salomonis" (Kung Salomons Gileadbalsam) var ett afrodisiakum och allmänt universalmedel. Det var en tinktur av vad man antog vara Meckabalsam samt kardemumma, kanel och hudretande spansk fluga. | ||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren Lindgren (1946), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918),
Meyer (1952), Pharmacopoea Svecica I (1775), Plinius bok 12:LIV (1968), Strindberg
(1974), Theofrastos bok 9 (1916). Hedningarna förfalskar
den... : Schiltenberg (2005). Tag en droppe balsam... : Schiltenberg (2005). Vad
gäller Mecka-salva...: Corson (1989), som citerar
den anonymt utgivna skriften The Duties of a Lady's
Maid: with Directions for Conduct, and Numerous Recipes
for the Tolette (1825). Nätpublikationer: Linné on line: Scented sap (2006 08 12). Henriette's plant info: Commiphora gileadensis (L.) (2006 08 12). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 29). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |