 |
       
Eteriska oljor Lavendelessens |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt
|
Lavendel (Lavandula angustifolia) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer
|
Lavendelolja, spikolja | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn
|
Oleum de spica, Oleum lavandulae, Oleum lavandulae florum, Aetheroleum lavanduale, Lavandulae aetheroleum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | Blomma: • 8000-28-0 Blommande ört: • 84776-65-8 • 90063-37-9 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Blomma: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn
|
Lavender oil, true lavender oil, otto of lavender, garden lavender oil, common lavender oil, essential oil of lavender flower, lavender flower oil | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Huile volatile de lavande, huile essentielle de lavande vraie, huile de lavande vraie (franska), essenza di lavanda (italienska) Nordiska språk Lavendelolie (danska), lavendelolie, lavendelolje (norska) Andra språk Lavendelöl, ätherisches Lavendelöl (tyska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk
|
• Spiklavendelessens
- har periodvis likställts • Lavandinessens • Lavendelolja - örtolja • Indisk lavendelolja - en variant av linaloeolja • Skärmlavendelolja, eterisk olja ur "fransk lavendel" (Lavandula stoechas): Skarpare, mer kamferartad doft. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Om en aromaterapeut fick
ta med sig en enda eterisk olja till en öde ö
skulle det bli lavendel, den mest mångsidiga av
oljor som gör nytta i nästan alla sammanhang.
Skulle ön vara befolkad och många behöva
betjänas skulle valet bli detsamma, för lavendel
gillas och tåls av så gott som alla. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vatten-
eller ångdestillering av blomma, blommande ört eller hel ört. Av färska blommor får man ut ca 0,5 % av vikten, av torkade ca 2,8 % i form av eterisk olja.
Världsproduktionen är ca 200 ton olja om året.
Ursprung • Fransk typ Mest lavendelolja kommer från Frankrike - ja, landet exporterar faktiskt dubbelt så mycket som det producerar. Fram till förra sekelskiftet destillerades endast vildväxande blommor men från ca 1900 också odlade. Oljan blir bättre ju högre höjd lavendeln vuxit på och man föredrar vattendestillering som bevarar de söta estrarna bättre än ångdestillering. All lavendelolja som säljs i Sverige har Frankrike som ursprungsland. Olja av den söta franska typen framställs också i bl. a. Italien, Spanien, Bulgarien och Australien. • Engelsk typ Den mytiska Mitchamoljan av odlad lavendel existerar inte i sinnevärlden längre men väl som begrepp för engelsk lavendel. Odlingarna kring Mitcham i Surrey slogs ut av missväxt på 1920-talet. Dagens lavendelcentrum är Yardleys stora destilleri i Norfolk. Med engelsk olja är det noga att den får mogna åtminstone några månader innan den lämnar fabriken. Häri ingår att oljan luftas genom att kärlen lämnas öppna i mörka och svala lokaler några veckor så att doften kan mjukna. Ingen lavendelolja av engelsk typ säljs i Sverige. I Norge började på 1990-talet destilleras en lavendelolja som blev en intressant blandning av fransk och engelsk. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tunn och lättflytande olja, färglös, ljusgul eller ljust gulgrön med brännande och något bitter smak. Kokpunkt 204°. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 100 ml väger 87-90 gram. 100 gram = 117-111 ml. 1 ml = 25-30 droppar. 1 gram = ca 30 droppar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Mycket svårlöslig
i vatten. • Lättlöslig i 2-3 delar 70 % alkohol, i lika delar 91 % alkohol (löses klart) och under alla förhållanden i 94 % alkohol. • Löslig i flytande paraffin (något mjölkig), propylenglykol, 85 % ättiksyra. • Lavendelolja är också själv lösningsmedel för många hartser. pH och inkompatibiliteter • Vattenutdrag 2 % är svagt surt (pH 4-6). • Alkohollösning 25 % (1 del lavendelolja i 3 delar 70 % alkohol) är neutral till svagt sur (pH 4-8). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lavendel är en så
kommersiellt viktig olja att det förädlas lavendelsorter
och trixas i oändlighet med de över 100 ingående
ämnena. Teoretiskt
sett till innehåll borde engelsk olja vara sämre
än fransk men den anses av många överlägsen. Det
handlar helt enkelt om två olika typer av olja.
De viktigaste skillnaderna i innehåll: Skarpa terpener och ketoner • Terpenen eukalyptol vill man absolut inte ha i fransk olja. Engelsk kan innehålla relativt mycket utan att skämmas för sig. • Ketonen kamfer är inte heller önskvärd och halterna är låga i både fransk och engelsk olja. Söta alkoholer och estrar • Alkoholen linalol är ett sött och blommigt doftämne som också svarar för det mesta av oljans antiseptiska effekt. Denna sötma vill man ha i engelsk olja, som kan ha dubbelt så höga halter som fransk. • Estern linalylacetat är det mest eftertraktade i Frankrike (det är för att ångdestillering lätt förtvålar estrarna som man där föredrar vattendestillering). Engelsk olja kan innehålla bara fjärdedelen. Svenska farmakopén 1946 krävde 29 % estrar i sin lavendelolja (som var spiklavendelolja); nordiska farmakopén 1964 (som använde äkta lavendelolja) höjde kravet till 35 %. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Varianter
|
• Terpenfri lavendelolja Vakuumdestilleras ur vanlig lavendelolja. Den mjuka doften är 2-2,5 gånger starkare än hel olja = mindre än hälften räcker för samma dofteffekt. Uppskattas för sin lättlöslighet; den löses redan i 0,5 delar 80 % alkohol och i 10 delar 60 % alkohol. • Lavendel concréte Extraheras ur färsk eller halvtorkad ört med flyktiga lösningsmedel som toluen (toluol, metylbensen; huvudämnet i bensin), petroleumeter och hexan. När lösningsmedlet dunstat bort har man en mörkgrön, nästan svart concrète, utgörande ca 2 % av utgångsmaterialets vikt. Används framför allt i tvål. • Lavendel absolut Concréten extraheras med alkohol, kyls och filtreras och alkoholen dunstas bort. Kvar blir en nästan vaxfri absolut som utgör halva vikten av den ursprungliga concréten. Torr, fylligt kryddig och örtig doft som är hållbarare, sötare och mer naturtrogen än destillerad olja och föredras därför i parfymeri. Kristalliseras vid långvarig lagring. Franska kvalitetsbeteckningar • Barreme Syftar på ett lavendeldistrikt och anses vara den finaste franska lavendeloljan. Den är också dyrast. • Lavendel fine Population Benämning på eterisk olja ur vild lavendel. Den man prisar i Frankrike, men mycket som säljs som fransk lavendelolja är importerad och av förädlad lavendel. Genomsnittspris. • Lavendel fine Mailette Essens ur förädlad lavendel där örterna är likformiga och ger mycket olja. Den vanliga sorten från Ryssland, Bulgarien, Indien, Tasmanien. Anses sämre både vad gäller doft och terapeutisk effekt; undantaget den från Tasmanien. Billig. • Mont Blanc Syftar på en (något diffus) standard. "Mont Blanc 40/42" garanterar t. ex. att oljan innehåller 40 % linalylacetat och 42 % linalol - eller möjligen tvärtom, men olja som säljs under sådan beteckning kan innehålla mindre av båda. Billigast. Engelska kvalitetsbeteckningar There's only one class: First class and no class. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning
|
• Svenska farmakopén
använde 1946 den skarpare spiklavendeloljan
(trodde man i alla fall). Det är en mycket vanlig
ersättning, t. ex. i lavendeldoftande tvättmedel,
och används också för att förfalska
lavendelolja. Som ofta påpekas: Frankrike
exporterar mycket mer lavendelolja än vad landet
producerar. • Lavandin ligger närmare äkta lavendel och förekommer också i förfalskad olja, liksom cederträolja . • Iblandning av mineralolja, vegetabilisk olja eller terpentinolja kan misstänkas om lavendeloljan inte löses klart i 3 volymdelar 70 % alkohol eller under vilka förhållanden som helst i 94 % alkohol. Blanda i ett glasrör och skaka om ordentligt. • Hög halt eukalyptol kan vara tecken på iblandning av terpentinolja, spiklavendelolja eller pinen. • Linalylacetat och linalol är grunden i syntetiska lavendeloljor och används också för att "förbättra" äkta. Kumarin, geraniol, citronellol och till detta lite lavandin fungerar också utmärkt som lavendelersättning. • Lavendelextrakt (extrait): Färdigblandad alkohollösning att använda i alkoholhaltig parfym - recept där. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Förvaras som
alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt.
• Lavendelolja vinner på att inte vara för färsk eller frisk. Den oxideras i luft och ljus, så ett sätt att snabbmogna färsk olja till mer väldoftande är att lufta den, som man t. ex. gör med engelsk - ta helt enkelt av locket. All lavendelolja måste lagras innan den kan användas i parfym; fransk åtminstone 3-4 månader, sådan som ska ingå i engelskt lavendelvatten i tre år. • Lavendelolja har använts som konserverande medel, t. ex. i temperaemulsioner (ägg, olja, harts, vatten) där man tar 1-2 droppar per dl emulsion. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Norsk lavendelolja:
Ibland hos importörer av eteriska oljor för
runt 350 kr per 5 ml. • Ospecificerad lavendelolja: Hos importörer av eteriska oljor för 50-70 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. Kläd- och kosmetikakedjor tar 80-105 kr per 10 ml. Fransk lavendelolja Hos importörer av eterisk oljor och till ungefär samma priser hälsokostbutiker: • Lavendel Mt Blanc (standard): Runt 50 kr per 10 ml. • Lavendel fine Mailette (förädlad): Runt 60 kr per 10 ml. • Lavendel fine Population (vild): 70-100 kr per 10 ml. • Lavendel Barreme (distrikt): 75-125 kr per 10 ml. Engelsk lavendelolja Ej i svensk handel. När engelske parfymören Piesse skriver om Mitchamolja i mitten av 1800-talet är den 4-8 gånger dyrare än fransk och annan, och förstås "fully worth the difference for delicacy of odour". |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning
Toppnoten är friskt fruktig och örtig och stannar kvar bara en kort stund, därefter följer den mjukare, träigt blommiga mellannoten - oljan hör till dem som ibland sägs sakna basnot. Alltid bittersöt. • Fransk lavendel: Mjuk, söt, med mer eller mindre tyngd som åt kanel (går lätt förlorad vid destilleringen), aldrig skarp eller kamferaktig som spiklavendel. • Engelsk lavendel: Frisk och len med kamferton. Flyktighet Toppnot, mellannot eller basnot, beroende på de många lavendelsorterna. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 1-14 är toppnoter, får lavendel värdet 4. När Tisserand använder en likadan skala, där 61-100 är basnoter, blir värdet 85. Inte särskilt hållbar eller stark doft (blir mycket starkare ihop med mysk) men stabil = förändras inte mycket över tid. Doftblandning Lavendel kan ofta rädda doftblandningar som spretar för mycket åt olika håll i mellannot och bas. Den passar med nästan allt: Citrus (apelsin, bergamott, citronella, geranium, grapefrukt, lime, petitgrain), friska dofter (mejram, pennyroyal, rosmarin, salvia, timjan, tea tree), trä och barr (cederträ, cypress, tallbarr), söta och kryddiga dofter (kryddnejlika, labdanum, muskatellsalvia, ros, ylang-ylang). Maskerar blå kamomill bra. Lavendel passar med och har en speciell förmåga att ta fram doften ur jasmin, patchouli och vetivert. Den sista är en fixatör som går mycket bra ihop med lavendel. Andra ofta använda fixatörer i lavendeldofter är ekmossa, tonkaböna och kumarin. Användning Både destillerad olja och absolut används som doftämne i rengöringsmedel (men spiklavendel ännu mer), krämer och annan kosmetika. • Fransk lavendelolja: 90 % av den franska oljan hamnar i tvål. I parfym används den framför allt i ambradofter, tobaksdofter, chypresdofter, fougèresdofter och gröna dofter av ört och nyslaget hö. Lavendel med neroli, bergamott, citron och rosmarin ger det klassiska toalettvattnet. • Engelsk lavendelolja: Allt går till parfym, mest lavendelvatten och cologne. I brist på engelsk olja kan man till sådant använda en "dålig" fransk med riktigt sting, eller en söt fransk med tillsats av lite förstklassig rosmarin. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Insektsmedel: Det vanligaste
användningsområdet för lavendel förutom
till parfym har varit som insektsbortstötande medel - doften stöter bort bland annat mal, löss, silverfisk och myggor. Förr lade man kvistar i kistan och linneskåpet,
idag köper man påsar fyllda med blommor mest
till prydnad. I England gned man
förr in ekmöbler med oljan för både
glans och doft. Från engelska hovet finns en berättelse om hur pigorna stod i timmar och polerade linneskåpens
med lavendelolja tills de - hyllorna, inte tjänstefolket
- sken. Under några år i slutet av 90-talet och början av 2000-talet ingick lavendelolja som aktivt ämne i ett par svenska insektsmedel: en mygg- och knottolja (1 % lavendel, 1 % pepparmynta, 1 % eukalyptus) och en enklare flug- och insektskräm för hästar (0,3 % lavendel, 0,5 % citronella). De verkar ha sålt bra; vssa år gick det åt 100 kilo lavendelolja till dessa två preparat. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel
Antiseptisk, antiviral, sårläkande och inflammationshämmande; hjälper till att läka utan ärrbildning. Balanserar talgproduktionen och stimulerar celldelningen ("hudförnyande"). Uppmjukande och lugnande effekt gör oljan användbar på allergiska utslag, eksem och särskilt psoriasis, särskilt effektiv ihop med bergamott och blå eller romersk kamomill. Oljan är också svamphämmande och kan vara effektiv mot fotsvamp och även skabb. • På insektsbett, brännskador och solsveda - 1 droppe outspädd eller lika delar olja och stark alkohol. Rengöringsmedel 5 % lavendelolja (125-150 droppar per dl) dödar difteribakterier, 4,5 % (runt 125 droppar per dl) tyfusbakterier och stafylokocker (bakterier som ger hudinfektioner), 0,2 % (5-6 droppar per dl) tuberkelbakterier. • Antiseptikum: 2 % (50-60 droppar per dl) - "som i en bra eau de cologne", som "aromaterapins fader" Gattefossé uttrycker det. Insektsmedel En droppe outspädd olja dödar skabbkvalster på några minuter, enligt Jean Valnet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rynkig hy, aknehy, men passar alla. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förebyggande mot mjäll vid torr hårbotten; t. ex. i balsam eller inpackning med geranium och sandelträ. Kan användas mot hårlöss hos barn. Sägs vara effektivt mot håravfall genom att stimulera blodcirkulationen i hårbotten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lavendelolja smärtlindrar
genom att hudreta och öka genomblödningen. Bra
att massera med efter muskelansträngning och vid
alla slags smärtor i muskler och leder (sträckning,
stukning, kramp, spänning, reumatism, ryggskott),
vid menstruationsproblem (mensvärk, PMS, klimakteriebesvär,
oregelbunden mens). Den används också vid sjukdomar
i urinsystemet (blåskatarr, urinvägsinfektion)
och som stöd för smärtlindring vid förlossning.
Särskilt vid nervvärk var lavendelsprit
förr ett vanligt medel och lavendelolja inmasserad
på kinden kan lindra tandvärk. Doseringen betyder mycket; den stimulerande effekten kommer fram i högre koncentrationer. • Stimulerande massage: 2-4 % (50-120 droppar per dl) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lugnande och kramplösande bad. Lavendelolja i ett fotbad piggar upp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fungerar problemfritt som tvålparfym, förutom att den får tvålen att mörkna. Man använder därför lavendel mest i färgade tvålar, och inte ensam utan tillsammans med andra dofter som bergamott, cananga, ekmossa, patchouli, rosmarin, timjan, kumariner och många syntetiska doftämnen. Ska man ha bara lavendel i tvålen används spiklavendel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kontaktallergi och fototoxiska
reaktioner har rapporterats men oljan är en av de
mildaste och en av de få man i speciella fall kan
droppa outspädd på huden. När den ger
allergiska reaktioner är det på grund av geraniol
och pinen. Absolut av lavendel är mer irriterande
än eterisk olja. Oljan applicerad på huden absorberas i kroppen på 60-80 minuter. Om effekter då, se nedan under Giftighet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck
|
Används mer än lavandinolja och spiklavendelolja i mat och dryck, mest sådant som ska ha fruktsmak. Smak- och doftämne i snus. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk
|
Lavendel är kramplösande, stimulerar sekretionen av magsafter och lugnar matsmältningsorganen; utdrag av växten har sedan gammalt använts mot kolik och andra matsmältningsbesvär. Oljan ökar urinutsöndringen, vilket i kombination med den antiseptiska effekten utnyttjats för att behandla blåskatarr. I början av 1900-talet gavs den också invärtes och utvärtes vid gonorré. Andra indikationer har varit yrsel, hjärtklappning, högt blodtryck, kramper, oro, psykisk utmattning och insomningssvårigheter. Dos vid invärtes bruk är 2-5 droppar 4 gånger dagligen. Mycket höga doser (över 1 gram = runt 30 droppar) gör en sömnig. Amerikanskt 1800-talsrecept mot hysteri och nervositet: 1-6 droppar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| En av de minst giftiga
eteriska oljorna men stor dos upptagen genom huden, inhalerad
eller tagen invärtes kan ge illamående, huvudvärk
och frysningar. Något blodtryckssänkande. Några
rekommendationer om maximalt dagligt intag har inte lämnats
av FAO/WHO, däremot för huvudingredienserna
linalylacetat:och linalol.
Lavendelolja och mänskliga hormoner 2007 rapporterades från USA om tre pojkar (4, 7, 10 år) som utvecklat kvinnlig brösttillväxt (gynekomasti) kort tid efter det att de börjat använda tvål, kroppslotion och hårgelé med lavendelolja och/eller tea treeolja. Tillväxten upphörde och bröstvävnaden blev normal när de slutade använda produkterna. Resultatet har ifrågasatts av andra forskare men vidare studier vid National Institute of Health har visat att båda oljorna stör hormonbalansen. Också svenska Läkemedelsverket har hakat på och ska granska vidare. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö
|
Olja från ekologiskt odlad lavendel finns att få. Oljan är godkänd som Bra Miljöval. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Andersen (1998), Antczak och Antczak
(2001), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Hiltunen (1999),
Juneby (1999), Kinkele (2004), Kruskopf (1959), Lawless (1992), Lawless
(1996), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren
(1918), Linné (1954), Meyer (1952), Naves (1947),
Nielsen (1991), Nordiska farmakopén I (1961-1965),
Pharmacopoea Norvegia II (1879), Pharmacopoea
Svecica I (1775), Piesse (1857), Stary och Jirásek
(1975), Stodola och Volák (2000), Svenska farmakopén
VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Thompson (1928), Ullmark (1997),
Vron (1997). Flyktighetsskalor: Poucher och Howard (1974),
Tisserand (1977), Valnet (1992), Wicklund (1998), Worwood (1991). • Artiklar: Sensory stimulation in dementia: an effective option for managing behavioural problems (British Medical Journal 2002;325:1312-1313). Sahlman, Madeleine: Doftämnen kan ge småpojkar bröst (Göteborgs-Posten 2007 02 02). • Nätpublikationer: BMJ: Sensory stimulation... (2002 12 12). Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). SNF Bra Miljöval: Conditioning agents (2005 07 20). New England Journal of Medicine: Henley et al: Prepubertal gynecomastia linked to lavender and tea tree oils (2007 02 02). Cropwatch newsletter 11 (2008): Robert Tisserand: Challenges facing essential oil therapy: proof of safety (2008 01 30). Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). Kemikalinspektionen: Preparatinformation (2008 09 15). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 24). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
