Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Eteriska oljor - Konserveringsmedel

Kanelessens


Moderväxt
Kanel (Cinnamomum ceylanicum = Cinnamomum zeylanicum) - se där om trädets historia
Synonymer
1) Kanelessens, kanelolja, kanelbarksessens, kanelbarksolja, ceylonesisk kanelolja
2) Kanelbladsessens, kanelbladsolja
Farmakopénamn
1) Oleum destillatum cinnamomi, Oleum cinnamomi stillaticium, Oleum cinnamomi, Oleum cinnamomi Zeylanici, , Cinnamomi aetheroelum, Aetheroleum cinnamomi, Aetheroleum cinnamomi zeylanici, Aetheroelum cinnamoni ceylanici
2) Oleum cinnamomi foliorum
CAS-nummer 84649-98-9
1) Cinnamomum zeylanicum bark oil ["volatile oil expressed from the bark"] (sic)
2) Cinnamomum zeylanicum leaf oil ["essential oil obtained from the leaves"]
Engelska namn
1) Cinnamon oil, essential oil of cinnamon, cinnamon essence, true cinnamon oil, true cinnamon bark oil, cinnamon bark oil, cinnamon of Ceylon oil, oil of Ceylon cinnamon, Ceylon cinnamon bark oil, oil of cinnamon bark, Seychelles cinnamon oil, Madagascar cinnamon oil
2) Cinnamon leaf oil, cinnamon leaf oil Ceylon, oil of cinnamon leaves
Andra namn
Romanska språk
1) Essence de cannellse, huile de cannelle, huile de cannelle de Ceylon, essence de cannelle (franska)
Nordiska språk
1) Kanelbarkolie (danska)
Andra språk
1) Zimtöl, Zimtessenz, Ceylonzimtöl, ätherisches Zimtöl (tyska)
Förväxlingsrisk
Kassiakanelolja

Kanel tappar inte sitt urgamla rykte som afrodisiakum. I dagens tester uppfattar både män och kvinnor doften som sexig.
Kanelolja var en av de allra första eteriska oljor som destillerades i Europa, i slutet av 1200-talet. Linné hade med den i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740.
För hundra år sedan visste man inte mycket om oljan, idag vet man bara allt för mycket - den är en av de mest hudirriterande man kan hitta och många av beståndsdelarna har förbjudits i kosmetika.
Hot news
Närmast tragikomiskt var det när en svensk klädkedja - "i samverkan med aromaterapeut" - skulle slå sig på eteriska oljor i slutet av 90-talet. Fem olika oljor ställdes upp på hyllan utan annan information än att de var indiska och luktade gott. En av dem valde man utan att blinka kanelolja. Blinkade gjorde nog de tonårsflickor som hann ta oljan på huden innan den togs bort från hyllorna.
Farmakopéerna
1) Kanelbarksolja
Kanelolja blev officinell från första början i svenska farmakopén (1775); från 1817 behövde apoteken inte destillera den själva utan fick köpa in den färdig. 1845 ersattes den med kassiaolja, som 1901 och 1908 ersattes med kanelaldehyd. 1925 återgick man till äkta kanelolja. 1946 ändrade man sig igen och valde kanelaldehyd. I andra nordiska länder stod kanelolja eller kassiaolja kvar till åtminstone slutet av 40-talet. Ingen togs med i 1964 års nordiska farmakopé.
2) Kanelbladsolja
Bladoljan har inte varit officinell i Sverige och togs inte heller upp i den nordiska farmakopén.

Framställning 1) Kanelbarksolja
Ved och smulad innerbark (kryddan kanel) får ligga i saltvatten ett par dagar och destilleras sedan i detta, vilket ger 0,5-4 % av vikten i form av eterisk olja. Blad och kvistar får ofta följa med. Oljan pressas alltså inte ur barken, som uppges i INCI-listan.
2) Kanelbladsolja
Vatten- eller ångdestillering av blad och kvistar, som ger 1-1,8 % eterisk olja.
Ursprung
• Asien: Härifrån kommer det mesta - Sri Lanka, Indien, Burma, Kina.
• Östafrika: Tanzania, Madagaskar, Komorerna.
Beskrivning 1) Kanelbarksolja
Ljusgul till mörkgul olja, med tiden mörknande till rödbrun. Söt, sedan brännande smak. Optiskt svagt vänstervridande. 
2) Kanelbladsolja
Ljusgul till gulbrun olja.
Doftämnen Barkolja Bladolja
Terpener    
cymen lite  
eukalyptol (1,8-cineol) lite  
fellandren något  
karyofyllen upp till 14 % 1-5 %
pinen lite  
Alkoholer    
eugenol 4-10 % 70-95 %
linalol upp till 5 % upp till 5 %
safrol   lite
Aldehyder 60-80 %  
bensaldehyd   lite
kanelaldehyd 40-80 % upp till 3 %
Ketoner    
kamfer upp till 37 %  
Estrar    
bensylbensoat upp till 8 % upp till 50 %
eugenolacetat upp till 8 %  
kanelacetat upp till 30 % -
Kumariner    
kumarin 0,6 %  
Organiska syror    
kanelsyra 5-10 %  
Mått och vikt 1) Kanelbarksolja
100 ml väger 102-104 gram.
100 gram = 98-96 ml.
2) Kanelbladsolja
100 ml väger 104-106 gram.
100 gram = 96-94 ml.
Löslighet 1) Kanelbarksolja
• Olöslig i glycerin, vatten.
• Löslig i vegetabiliska oljor.
• Lättlöslig i
alkohol; löses klart i 2-3 volymdelar 65-70 % alkohol.
2) Kanelbladsolja
• Olöslig i glycerin.
• Löslig i propylenglykol, något löslig i vatten.
• Löslig i vegetabiliska oljor och flytande paraffin (mjölkigt).
• Lättlöslig i alkohol;
löses klart i 95 % alkohol.
Innehåll

• Halten slemämnen (3 %) är mindre än hälften i kassiaoljor.
1) Kanelbarksolja
• 60-80 % av innehållet är aldehyder, mest kanelaldehyd som är det man vill ha. Kassiaolja innehåller ännu mer.
2) Kanelbladsolja
• Samma ämnen men i helt andra proportioner - nästan inga aldehyder, desto mer alkoholer och estrar.

Varianter

• Kanelrotsolja, kanelrotsessens: (Oleum cinnamomi radicis), eng. cinnamon root oil. Destilleras ur rotbarken. Nästan färglös, lättare än de övriga, flyter i vatten
• Kanelfruktsolja, kanelfruktsessens, kanelknoppsolja, kanelknoppsessens: Eng. cinnamon fruit oil. Destilleras ur fruktknoppar. Mest trans-kanelacetat och karyofyllen.
Innehåller 60 % kamfer.
• Kanelvedsolja: Destilleras ur stam och grenar.
• Terpenfria kaneloljor: Dubbelt så starka - hälften räcker för samma dofteffekt. Lättlösliga i 70 % alkohol.

Ersättning
1) Kanelbarksolja
Kanelaldehyd kan ersätta och ersättas av barkolja.
• Förfalskas ibland med virginiacederessens.
• Barkolja (dyrare) späds ofta ut med bladolja (billigare) eller med kassiakanelolja (billigast).

2) Kanelbladsolja
• Den höga eugenolhalten gör att oljan kan användas som ersättning för kryddnejlikolja.
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt (under 25°) och lufttätt.
Inköp We don't sell, we tell!
1) Kanelbarksolja
Hos importörer av eteriska oljor för 55-240 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker.
Olja från Sri Lanka är billigast.
2) Kanelbladsolja
Hos importörer av eteriska oljor för 45-65 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. Olja från Sri Lanka är billigast.

Doftbeskrivning
1) Kanelbarksolja
En försiktig sniff ur flaskan kan få en att rygga - doften är oerhört kraftfull. I utspädningg frisk och fruktig i i toppnoten, sedan en varm och söt kryddoft, torrt pudrig men med ett bittert sting - kort sagt: kanel. 

2) Kanelbladsolja
Bladoljan är skarpare och kryddigare - kanel med inslag av kryddnejlika, eller kryddnejlika med kanel. Anses vara sämre men kostar bara en 1/3 av barkoljan.
3) Kanelrotsolja
Kanel-kamferdoft.

Flyktighet
1) Kanelbarksolja
Mellannot till basnot. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 15-60 är mellannoter (högre värde = mer bas) får barkoljan värdet 24.
2) Kanelbladsolja
Bladoljan ges värdet 22 = mellannot på samma skala, men också här kan omdömena variera så att oljan ibland betraktas som en basnot.

Doftblandning

Alla kaneldofter ger värme men är svåra att använda - ytterst lite kan förändra en doftblandning totalt. Särskilt den fylliga äkta kanelen går sagolikt väl ihop med citrus (apelsin, citron, grape, mandarin) till en mix som blir frisk och pigg och kryddigt varm samtidigt. Tunna och bleka kaneldofter duger inte. Passar också med många andra friska dofter (anis, basilika, frankincense, myrra), en del söta (benzoin, söt fänkål, lavendel, perubalsam, ylang-ylang) och många kryddor (ingefära, kardemumma, koriander, muskot, kryddnejlika - "i blandningar där kryddnejlika passar, där passar också kanel", tycker Piesse). Kalmus lär gå bra ihop med båda kaneloljorna.

Användning
1) Kanelbarksolja
Doftämne i många kosmetiska preparat och parfymer, särskilt orientdofter. Kaneltonen är t. ex. tydlig i Cinnabar (Estée Lauder). Kan, i mycket låg dos, ge välbehövlig värme, tyngd och mjukhet åt en cologne. Populär doft i Japan.
2) Kanelbladsolja
Den mildare och billigare bladoljan används oftare och ungefär på samma sätt i tvättmedel, krämer och parfymer, t. ex chypresdofter och orientdofter (upp till 0,8 %).

• Rumsparfym: Barkoljans euforiserande verkan gör den till en given ingrediens i en festdoft. Den är både avslappnande och stimulerande och har dessutom gammalt rykte som afrodisiakum. Kanel med kardemumma, vanilj eller saffranstinktur luktar bullar. Bladoljan används i aromaterapi för avslappning och koncentration.
För luftvägarna: Barkoljan är i kraftig utspädning en olja för sjukrum - stimulerande, stärkande, avslappnande och kraftigt bakteriedödande (i luft mättad med kanelolja dödas tyfusbaciller på 45 min, tuberkelbaciller på 23 tim). Även bladoljan används vid förkylning. De kan kan t. ex. inandas i förkylningsångbad eller avdunstas från rökelsevätska.
Doftens element
• Eld: I europeisk magisk praxis har doften av kanel förknippats med solen (eld).
• Eld: I det kinesiska medicinska systemet hör kanel till energifasen Eld, som verkar genom hjärta och tunntarm och i obalans ger rastlöshet, hjärtklappning och problem med blodcirkulation och hjärta. Oljan kan stimulera till fasens positiva uttryck stabilitet, glädje och mottaglighet.
• Eld: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Eld och årstiden vår, förknippade med uppvaknande, nytändning och början på tillväxt och rörelse. Dess verkningsfält antas vara framför allt kroppen (snarare än intellektet eller känslolivet). Andra dofter med denna energigivande verkan på kroppen är t. ex. eukalyptus (pepparmynts), frankincense, ingefära, kamfer, kryddnejlika och muskot.

Rengöringsmedel
1) Kanelbarksolja
Barkoljan dödar bakterier, svamp, virus och larver, lindrar på getingstick och ormbett. Doseras mycket lågt - enligt Jean Valnet dödar den t. ex. tyfusbakterier i utspädningen 1:300 (1 droppe per 15 ml, ca 0,25 %).
Hudolja: högst 0,25  % (6 droppar per dl)
2) Kanelbladsolja
Också bladoljan dödar bakterier och parasiter och kan t. ex. användas på skabb. Försiktig dosering även här.
• Värmande fotkräm: 0,3 % (8 droppar per dl)
Insektsmedel
En droppe outspädd olja dödar skabbkvalster på några minuter, enligt Jean Valnet.
Konserveringsmedel
Konserverande effekt i krämer, som dock lätt snart blir missfärgade.
Oljorna kan användas mot huvudlöss, men mycket försiktigt i låg dos och inte till barn.
1) Kanelbarksolja
Rätt vanlig som smakämne i tandvårdspreparat.
1) Kanelbarksolja
Barkoljan är starkt värmande, rentav hettande. Används sällan eller aldrig i helkroppsmassage. Ingår i tigerbalsam och universalmedlet Svenskdropssalva.
2) Kanelbladsolja
Bladolja används mer, i den mån kanelolja används alls i aromaterapi, men sällan eller aldrig i helkroppsmassage. Den används den lokalt för att stimulera blodcirkulationen = öka värmen, vilket är kraftigt smärtstillande vid t. ex. mensmvärk, reumatisk värk och olika slags muskelsmärtor. Oljan används också för sin kramplösande och stimulerande effekt på matsmältningen (förstoppning, diarré, kolik, aptitlöshet, och särskilt gaser). Mycket små doser räcker.
Smärtstillande massageolja: 0,1 % (2 droppar per dl)
Båda oljorna kan användas i värmande bad.
Fotbad: 1 droppe barkolja eller 1-2 droppar bladolja
2) Kanelbladsolja
Vanlig i tvålparfym, fast den inte fungerar särskilt bra. Oljan måste kombineras med antioxidanter som hindrar oljan från att missfärga tvålen, inte bara för att oljan är mörk utan för att den förändras.
1) Kanelbarksolja
Barkoljan är mycket irriterande på hud och slemhinnor och kan ge frätskador. Om man reagerar med kraftig rodnad och klåda på tigerbalsam beror det vanligen på dess kassia- eller kanelolja (det är kanelaldehyd som irriterar). Branschorganisationen IFRA rekommenderar sina medlemsföretag att använda max 1 % i parfymer. (En grossist rekommenderar sina köpare att använda oljan endast i små mängder och då blandad med kryddnejlikolja eller eugenol 50/50...)
En del distributörer säljer barkoljan endast till aromaterapeuter.
2) Kanelbladsolja
Bladoljan är något mildare men försiktighet måste iakttas även här (irritationen kommer av eugenol). Undvik på känslig hy och till barn.

Mat och dryck
1) Kanelbarksolja
Detta är den kanelbark som används i svenska bullar och i det mesta i Egypten och Turkiet. Den eteriska oljan används av livsmedelsindustrin i charkuterier, såser, godis och bakverk.
I vermouth (upp till 0,05 %) och coladrycker. Glöggkrydda: 4 delar kanelolja med 1 del vardera av oljorna av kryddnejlikolja, kardemummaolja och ingefäraolja ger glöggkrydda av den typ svenska apotek säljer i juletid.
Invärtes bruk
1) Kanelbarksolja
• Barkoljan är ett gammalt förkylningsmedel både i öst och väst. Stimulerar hjärtverksamhet, andning, svett, tårflöde och nässlem.
• Oljan är kraftigt maskfördrivande, stimulerar tarmrörelser och produktion av magsafter och har därför använts för olika mag- och tarmbesvär (magont, kronisk diarré, illamående)
• Medel för reumatism, njurproblem och menstruationskramp.
• Östrogen effekt - kan stärka livmoderns sammandragningar under förlossning.
• Vid invärtes bruk är dosen
2-3 droppar 2 gånger om dagen, vid influensa 5-10 droppar varannan timme. Svår att dosera eftersom den är så irriterande. Smakförbättringsmedel i läkemedel (0,1-0,2 %).
1) Kanelbarksolja
Barkoljan hör till de giftigaste eteriska oljorna. Irriterar slemhinnorna kraftigt vid inandning. Använd inte i någon form under graviditet (abortrisk).
2) Kanelbladsolja
Bladolja är inte lika giftig, men giftig: Här är det den höga halten eugenol som är riskabel för framför allt lever och njurar (särskilt vid samtidigt regelbundet intag av paracetamol); det påverkar också blodets koaguleringsförmåga. Använd inte under graviditet eller vid prostatacancer.
Miljö
Både bark- och bladolja kan fås från vildväxande eller ekologiskt odlade träd.

Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Forbes (1970), Gentz och Lindgren (1946), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lindgren (1918), Linné (1954), Meyer (1952), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Pharmacopoea Svecica I (1775), Piesse (1857), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Swahn (1996), Ullmark (1997), Valnet (1992). Flyktighetsskala: Poucher och Howard (1974).
• Artiklar: Magi på flaska (Elle 4:2000).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29).
European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/eokanel.html
Datum: 2018 08 19 - Uppdaterad: 2010 07 1
Cookieinfo
Made with a Mac