 |
       
Eteriska oljor Ambretteessens |
||||||||||
|
|
|||||||||||
|
Moderväxt |
Ambrettebuske (Abelmoschus moschatus = Hibiscus abelmoschus) | ||||||||||
|
Synonymer |
Myskfröolja, myskkornolja, bisamkornolja, bisamfröolja, abelmuskolja | ||||||||||
| CAS-nummer | 84455-19-6 | ||||||||||
| Hibiscus abelmoschus seed oil ["essential oil distilled from the seeds"] | |||||||||||
|
Engelska
namn |
Abelmusk, ambrette oil, ambrette seed oil, musk seed oil, musk mallow essential oil, muskmallow oil, essential oil of musk seed, Egyptian alcee oil, sunset hibiscus seed oil, target-leaved hibiscus oil,musk ambrette, amber oil | ||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile d'ambrette (franska) |
||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Liquidambar
- från ambraträdet • Ambra - från ambravalen • Mysk - från myskhjorten |
||||||||||
|
|
|||||||||||
| Ambrettefrön har haft medicinsk användning i bl. a. Indien och Europa. Den eteriska oljan ur dem är framför allt en exklusiv parfymartikel. | |||||||||||
|
De krossade
fröna ångdestilleras, vilket ger 0,2-0,6
% eterisk olja. Olika fraktioner tas ofta undan under
processens gång. Ursprung Oljan destilleras vanligen i Europa och USA av frön importerade från Asien (Indien, Java), Amerika (Brasilien, Martinique) eller Afrika (Seychellerna). |
|||||||||||
| Ljusgul, gulbrun till lätt röd olja som stelnar i rumstemperatur. | |||||||||||
| 100 ml väger 90-92 gram. 100 gram = 111-109 ml. | |||||||||||
| • Olöslig i vatten.
• Löslig i 95 % alkohol. • Löslig i vegetabiliska oljor. |
|||||||||||
| Innehåll |
|
||||||||||
|
Varianter |
• Fraktioner av
eterisk olja:
På grund av risken för härskning används
ofta fraktioner av oljan (ibland kallade ambrette absolut)
i parfymeri. • Ambrette absolut, ambrette resinoid: Extraheras ur fröna med alkohol, petroleumeter eller bensen. Man får ut 10-15 % av frönas vikt i form av en resinoid (hartsolja). Den är till 80 % löslig i alkohol och mycket hållbar men används inte mycket. |
||||||||||
|
Ersättning |
• Används till att ersätta, förfalska och förstärka mysk och ambra. | ||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Måste mogna i månader innan den får rätt doft. Härsknar lätt. | |||||||||||
|
Dyr - importörer av eteriska oljor tar runt 165 för 1 ml. Förs inte av hälsokostbutiker som annars brukar ha eteriska oljor. | ||||||||||
|
|
|||||||||||
|
Doftbeskrivning Pudrig, söt och blommig doft av ambra och mysk med ett friskt träinslag - påminner lite om konjak; andra har jämfört med övermogen frukt. Flyktighet Basnot, mycket hållbar. Doftblandning Endast små mängder behövs. Går bra ihop med söta dofter (kokos, labdanum, muskatellsalvia, ros) och en del friskare (frankincense, neroli, cypress) och tyngre (patchouli, sandelträ). Användning I dyra orientaliska dofter, tobaksdofter, mossdofter. |
|||||||||||
| Rumsdoft | • Rumsparfym: Doften anses av tradition vara afrodisiakisk och lugnande. Doftens element • Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet; dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna harmoniserande verkan på känslolivet är t. ex. benzoin, fänkål, kalmusrot, koriander, labdanum, liquidambar (storax), en del sorters myrra (guggul), ros, stjärnanis, tolubalsam och tonkaböna. |
||||||||||
|
Ingen
känd användning, även om det i Linnés
Materia medica (1787) sägs att fröna brukas
mot hudsjukdomar och att denna användning är
att rekommendera. |
|||||||||||
| Används i aromaterapeutisk massage för sin kramplösande verkan och på smärtande muskler. Anses vara en bra olja vid spänning och stress. Doften är sedan gammalt ansedd som ett afrodisiakum med "erogena" kvaliteter. | |||||||||||
| Fungerar problemfritt som tvålparfym. | |||||||||||
| Inte hudirriterande. • Branschorganisationen IFRA:s rekommendation: Bör inte användas i kosmetika p.g.a. risken för ljuskänslighetsreaktioner. |
|||||||||||
|
|
|||||||||||
|
Mat
och dryck |
Fröna används som matkrydda i hela orienten och i arabländerna kryddar man kaffe med dem. I västvärlden förekommer den som smakämne i likör och godis. | ||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Fröna används i traditionell indisk medicin bl. a. för hjärt- och magåkommor och matsmältningsproblem. De har varit officinella i en del gamla europeiska farmakopéer, bland annat som afrodisiakum. | ||||||||||
| Ingen känd. | |||||||||||
|
|
|||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Gentz och Lindgren (1946), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lindgren (1918), Meyer (1952), Naves (1947), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Poucher och Howard (1974), Thompson (1928).
• Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 22). |
|||||||||||
|
|
|||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||
