Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Vitaminer

D-vitamin


Synonymer
Kalciferol, calciferol 
1) Vitamin D2, ergokalciferol, D2-ergokalciferol, kalciferol, vegetabiliskt D-vitamin, konstgjort D-vitamin
2) Vitamin D3, kolekalciferol, D3-kolekalciferol, cholekalciferol, animaliskt D-vitamin, naturligt D-vitamin
Farmakopénamn
1) Calciferolum, Ergokalciferolum
2) Cholecalciferolum
CAS-nummer

1) 50-14-6
2) 67-97-0

Engelska namn
1) Vitamin D2, ergocalciferol, calciferol, irridated ergosterol, Viosterol
2) Vitamin D3, cholecalciferol, activated 7-dehydrocholesterol, colecalciferol

Tradition

Brist på D-vitamin ger den förr mycket vanliga engelska sjukan, rakitis. Symptomen beskrivs redan under antiken. I modern europeisk medicin beskrivs sjukdomen första gången 1645 i England. 1800-talets engelska industristäder med trånga solfattiga gränder var ökända för att barnen där led av rakitis.
Ältan och riset
Också i Sverige drabbades främst barn. Sjukdomen (ältan, riset, trånsjukan) var vanlig även på landsbygden. Barnen betraktades som bytingar (bortbytta av skogsrået) eller så ansåg man att de fått sjukan av häxor. Eftersom orsaken var magisk var botemedlen det också. Tanken med salvor (rissmorning) var inte att påverka kroppen genom huden utan att skrämma bort makterna med starka lukter som vitlök, asafoetida och tjära.
Anti-rakitis-vitaminet
1) Vitamin D2 (ergokalciferol)
1918 fick man upp det första spåret efter ett fettlösligt ämne som kunde bota rakitis. 1923 döptes det till D-vitamin men först 1926 hittade man det verkligen. Att det aktiveras i huden av UV-ljus påvisades av tysken Adolf Vindaus, som fick Nobelpriset i kemi 1928 för upptäckten. När man sedan fann flera former fick det namnet ergokalciferol och D2 (D1 hade visat sig vara ett misstag och kasserades som vitamin). 1930 lyckades man äntligen isolera D2 ur torskleverolja och 1935 kunde det framställas syntetiskt och göras i tablettform. Tas upp lätt av huden, som föryngras, och kommer att bli viktigt i kosmetika i framtiden, spådde "aromaterapins fader" Gattefossé 1937. Han fick fel; idag är det förbjudet i kosmetika inom EU.
Farmakopéerna
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Officinellt i 1946 års svenska farmakopé, i 1964 års nordiska och i dagens europeiska.
2) Vitamin D3 (kolekalciferol): Upptaget i dagens europeiska farmakopé.

Framställning
• Förekomst
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Bildas i både växter och djur under inverkan av ljus.
2) Vitamin D3 (kolekalciferol): I sin aktiva form (calcitriol, 1,25-dihydroxivitamin) är D-vitamin ett hormon som bildas endast i människor och djur under inverkan av ljus, hos människan av 7-dehydrokolesterol i huden. Vitaminet absorberas sedan och når lever och njurar såvida man inte tvättar bort oljorna strax före eller efter. På vit hud bildas 6 IE per kvadratcentimeter och timme; tre timmars sommarsol på ansiktet producerar 10 ug = 400 IE. Grovt räknat - breddgrad, molnighet, hudfärg och annat påverkar - bildas tillräckligt för hälsa om man utsätter 1/3 av kroppen för sol en halvtimme om dagen på inte alltför sydliga breddgrader. Produktionen upphör när man blivit solbränd.
• Tillverkning
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Alkoholen ergosterol bestrålas med ultraviolett ljus varefter jäst extraheras ur det och renas.

2) Vitamin D3 (kolekalciferol): Kan framställas ur fiskleverolja.
Beskrivning
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Vita eller nästan vita kristaller eller ett vitt eller något gulnat kristalliniskt pulver. Utan lukt och smak. Smälter vid 112-121°. 
2) Vitamin D3 (kolekalciferol): Vita eller nästan vita kristaller utan lukt. Smälter vid 85°.
Mått och vikt
ug (mikrogram)
 
IE (internationella enheter)
2) Vitamin D3 (kolekalciferol) 1 ug = 40 IE
  0,25 ug = 10 IE
• Både D2 och D3 är så gott som olösliga i vatten men häftar vid det på ett emulsionsliknande sätt. Båda kan manipuleras till vattenlösliga.
• Båda löses i alkohol (1-10 delar 95 %) och vegetabiliska oljor (10-30 delar).
pH och inkompatibiliteter
1) Vitamin D2 (ergokaliferol)
• Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8).
• Inkompatibelt med oxidationsmedel (oxidation).
Innehåll

2) Vitamin D3 (kolekalciferol)
• Exempel: Apotekens "D-vitamin olja" och "D-vitamin vatten", som från 2009 ersätter AD-droppar: Kolekalciferol (D3) per ml: 66 mikrogram (ug) = 2.640 IE; per droppe: 3,4 mikrogram (ug) = 136 IE.
Innehållsdeklaration för båda: 1 ml innehåller: kolekalciferol 66 mikrogram motsvarande 2640 IE/ml vitamin D3 . Butylhydroxianisol, solrosolja. 1 ml innehåller: kolekalciferol 66 mikrogram motsvarande 2640 IE/ml vitamin D3 samt sorbitoll, flytande (icke kristalliserande) 106,7 mg/ml. Butylhydroxianisol, propylgallat, sorbinsyra, sackarinnatrium, pepparmintolja, citronsyra, dinatriumfosfatdihydrat, vatten, makrogolglycerolricinoleat.

Hållbarhet Både D2 och D3 är stabila mot syror, alkalier och värme men känsliga för luft och ljus. Lämplig förvaringstemperatur är 2-8°. Kärlet bör vara väl tillslutet, så fyllt som möjligt och inte av plast, som tar åt sig flera former av D-vitamin.
Inköp We don't sell, we tell!
2) Vitamin D3 (kolekalciferol): Apotekens "D-vitamin olja" respektive "D-vitamin vatten" ca 45 kr per 25 ml.

Hudvård Hudläkemedel
D-vitamin binder fukt i läderhuden och skyddar överhuden mot ultraviolett ljus. Det har varit populärt i vitaminkrämer och som läkande medel på brännskador. Psoriasis har behandlats framgångsrikt med D-vitaminsalvor.
Ansiktsmasker: 1-5 %.
Dagkräm för torr hy: 1-5 %; för mycket ger klibbig känsla

Mat och dryck
70-80 % bildas på huden genom solljus eller annat ultraviolett ljus. Födans D-vitamin (särskilt rikligt i fet fisk, ägg, grädde och smör) absorberas i tunntarmen. Det är obligatorisk ingrediens i margarin och tillsätts i många raffinerade livsmedel.
Lindrig brist ger hudsymptom som livlös hy, akne och antagligen herpes. Allvarligare brist ger dåliga tänder, benskörhet och sprickor i skelettet. Brist riskerar man bara i nordligt klimat vintertid. Bara var tionde kvinna och var fjärde man får i sig tillräckligt enligt svenska undersökningar. Störst risk löper äldre (bildar vitaminet mindre effektivt), veganer (inga animaliska fetter) och överviktiga (vitaminet lagras djupt i fettväven och blir mindre tillgängligt). En ny grupp i Norden är mörkhyade och kvinnor i heltäckande kläder (inget solljus).
I Danmark i början av 2000-talet hade 85 % av undersökta "invandrarkvinnor i 30-årsåldern" D-vitaminbrist.
Invärtes bruk
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Syntetiskt D-vitamin är mindre effektivt, brukar inte rekommenderas och är ovanligt i kosttillskott.
2) Vitamin D3 (kolekalciferol): Officiell svensk rekommenderation (Livsmedelsverket) är 7,5 ug (300 IE) per dag. 400 IE är en vanlig dosering i multivitamintabletter. I vitaminterapi anses 10-15 ug (400-600 IE) vara optimal dagsdos.
Giftighet D-vitamin lagras i lever, skelett, hjärna och hud. Det är det vitamin som har störst giftpotential och det enda vars förgiftningssymptom kan bli bestående även sedan man slutat ta det. Det är antagligen denna risk för överdosering som är orsaken till att det är förbjudet i kosmetika.
1) Vitamin D2 (ergokalciferol): Syntetiskt D2 är ungefär hälften så effektivt som D3. Man får alltså ta dubbel dos för samma effekt. Därmed är det potentiellt giftigare.
2) Vitamin D3 (kolekaliferol): Höga doser (55-100 ug = 2.200-4.000 IE per dag) i månader kan ge bland annat illamående, ständig törst, kissnödighet, klåda, ledsmärtor och kroniska skador på inre organ. Akut giftig dos ligger runt 25-75 ug (1.000-3.000 IE) per kilo kroppsvikt och dag. Särskilt barn är känsliga. Ammande kvinnor bör inte ta höga doser eftersom barnet kan skadas.
Lagstiftning • Varken D2 eller D3 får ingå i kosmetika (nr 335 på EU:s förbudslista).

Litteratur: Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gattefossé (1993), Jägervall (1990), Ljungdahl (1953), Nilsson och Peterson (1998), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Pharmacopoea Svecica I (1775), Reynolds (1996). Som kosttillskott: Davis (1977), Davis (1978), Mindell (1989), Okholm (1989), Wilhelmsson (2003). Förbjudna ämnen i kosmetika: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex II.
• Artiklar: D-vitaminbrist hos invandrare (Göteborgs-Posten 2006 12 02). Eva Olsson: Säker i solen (Tidskrift för häla 6:2007).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 05). Göran Sandberg: Huden (2010 06 07).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/dvitamin.html
Datum: 2018 08 22 - Uppdaterad: 2010 06 23
Cookieinfo
Made with a Mac