Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Växtsafter

Björksav


Jag åt bark med de mina om våren, och till drick jag tappade sav,
jag timrade giller i snåren och var nöjd med vad Herren gav.
(Dan Andersson: En gamling, 1915)
Moderväxt
Björk (Betula alba och besläktade björkarter) - omvärvd av mycken magi
Synonymer
Björksaft, björklaka, björklake, björklag, björkdricka, bärkiskvalla, skvalla
CAS-nummer 84012-15-7
Betula alba juice ["the sap of the birch"]
Engelska namn
Birch sap
Andra namn Romanska språk
Sève de bouleau (franska), savia de abedul (spanska)
Nordiska språk
Birktje, bjørksaft (norska), birksaft (danska), birkisafinn (isländska), koivunmahla (finska)
Andra språk
Birkensaft (tyska)
Förväxlingsrisk
Björklövsdekokt och björklövsinfusion

Tradition
Björksav har druckits i alla länder där björken växer ymnigt - i Skandinavien, Ryssland, Baltikum, Centraleuropa, Balkan. Förr tog man den som vårkur i form av dricka eller blandad i mat, man "drack märg i benen". Saven sågs som trädens blod och till och med som deras själsform. Hårtvätt med björksav lär finnas omnämnd redan i isländska sagor. På 1800-talet blev björksav ett undermedel för hud och hår och populariteten höll i sig till 1900-talets mitt. Några årtionden senare vaknade intresset igen. I Finland började man på 80-talet utvinna den tandvänliga sockerarten xylitol ur björksav och i Kanada där man har lång erfarenhet av lönnsav framställs idag både sirap och vin ur björksav. Kring millennieskiftet började den svenska branschorganisationen Lövträinstitutet utreda möjligheterna till storskaligt tappning. Idag finns det till och med ett björksavsvin på Systembolaget. Ett EU-stött vinprojekt i Småland-Östergötland gick i stöpet men i Skåne görs nya försök med vinframställning.
Namnet
Det svenska ordet björklag, använt bl. a. av Bellman, är känt sedan 1578. Ordet sav kommer av fornsvenska sava som är besläktat med latinets sapa = must.

Framställning

 

• Borrning: Hål borras i stammen och en pinne, pip eller ett rör sätts i för avrinning. Kan ge 15-20 liter sav per dygn. 
• Sågning: En kraftig gren sågas av, binds ned och änden stoppas i en PET-flaska.
Försiktighet
Savbjörkar var värdefulla förr; mycket gamla rättsfall berätttar om olovlig tappning och nedhuggning. I det sammanhanget ska påpekas att tappning av björksav inte ingår i allemansrätten. Man ber markägaren om lov.
Trädet tar ingen skada om det tappas rätt:
• Tappa i första hand träd som inte ska stå kvar länge. Gamla björkar är bäst.
• Tappa inte träd som har röta (tappningen kan också ge trädet röta).
• Växla träd; tappa samma björk bara en eller två gånger med 3-4 års mellanrum.
• Täpp till borrhålet ordentligt efteråt så att saven inte fortsätter rinna och trädet förblöder.
• Använd kärl av plast eller metall; glas kan spricka vid frost.

Tidpunkt
• Saven börjar stiga när tjälen släpper och dagstemperaturen når över 8°, i södra Sverige från mitten av mars, i norr i maj.
• Träden kan tappas tills bladen slagit ut, i södra Sverige i april-maj, i norr i slutet av maj. Bästa tiden är "när bladen är stora som musöron", brukar det sägas.
I Småland tappade man förr traditionsenligt på palmsöndagen i veckan före påsk, vilket kunde bli när som helst från mitten av mars till mitten av april.
• Att vätska sväller och stiger vid fullmåne är en gammal iakttagelse. För bästa resultat ska man därför göra tappningen under de två veckor av månadscykeln då månen växer från nymåne till fullmåne. Men saven stiger obönhörligt på våren och det lär nog rinna till bra även med månen i nedan. Dock handlar det inte bara om kvantitet. Det hävdas ibland bestämt att sav tappad vid fullmåne och från trädets sydsida är den bästa och mest livgivande.
Beskrivning
Ljusgul vätska med söt brädsmak - godare än det låter. Tidpunkten gör skillnad för innehåll och smak, liksom var björken växer. I Norrland där våren är kort och saven stiger snabbt sägs saven smaka vida bättre än i söder.
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram.
• Saven är inte blandbar med oljor. Eteriska oljor löses inte heller; en sådan blandning måste skakas om före användning.
• Björksav kan däremot blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol och annat vattenlösligt.

pH och inkompatibiliteter
• Svagt sur reaktion (pH 4-6) och kan försuras ytterligare men inte blandas med alkalier.
Innehåll

Vatten (runt 98,5 %), mer ju närmare roten man tappar trädet.
• Åtta sockerarter (1-1,5 %), bland dem xylitol och naftylxylosid (båda hör till gruppen björksocker); mest glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).
• Syror, bland annat äppelsyra.
C-vitamin.
• Kalium och andra mineraler,
• Vinsten, aminosyror, spårämnen, ämnen med antioxidant verkan.

Varianter
• "Björklaka" kan förutom björksav också avse en speciell utvinningsprodukt ur den.
Hållbarhet • Håller sig en vecka eller två i kylskåp.
Konservering bevarar saven till nästa år. Koka upp saven; när den svalnat, droppa i 0,5 % (0,5 ml per dl) flytande Atamon (mjölksyra och natriumbensoat). Om den konserverade saven sedan ska ingå i beredningar tillsammans med andra ingredienser måste ytterligare konserveringsmedel tillsättas så att också den nya blandningen håller 0,5 %. Vad uppkoket gör med innehållet mer än att hejda bakterietillväxt är okänt. Rysk björksav som säljs i Sverige är konserverad med citronsyra och 5 % socker.
• Saven kan också frysas.
Inköp We don't sell, we tell!
Kunde köpas i hälsokostbutiker fram till 80-talet men är inte lätt att hitta idag förutom i träden. Den som har turen att ha en rysk butik på orten kan hitta björksav avsedd som dryck (tillsatt 5 % socker och lite citronsyra) för ca 20 kr litern. Sav tappas och säljs också i Finland.

Doftbeskrivning
Färsk sav har lite barkig doft.
Hudläkemedel
Sammandragande på huden och ingår idag i kosmetika som sammandragande ingrediens. Saven kan utgöra hela vätskemängden i krämer, ansiktsvatten etc. I århundraden sades det att man blev vacker av att tvätta sig med björksav, och det låg nog en hel del i det i tider när man sällan tvättade sig alls; björksaven hade helt enkelt inte mycket konkurrens. Rekommenderades på 1600-talet i England som tvättmedel för att bleka fläckar och fräknar i ansikte och på händer och användes för detta ändamål in på 1900-talet. Kan försuras ytterligare och passar då särskilt bra i sura lotioner.
Lotion och mager kräm: upp till 90-95 %.
• Fet kräm: 45-50 %.
Salva och cold cream: 10-20 %
Hårvård Förr mycket vanligt i hårvatten - för att befrämja hårväxten, ge ljusare färg och skrämma bort ohyra.
Birkenwasser: runt 30 %.
Hårschampo: vattendelen, d.v.s. 60-70 %.
Culpeper på 1650-talet (som destillerade saven) ansåg att den var bra som munvatten vid sår i munnen. Sockerarten xylitol från saven används som antikariesmedel sedan 80-talet.

Mat och dryck
• Rå björksav: Måltidsdryck, eventuellt extra sötad, fortfarande en livdryck för ryssar. I Jämtland kan man på sina ställen köpa drycken Björkripa som är sav smaksatt med svarta vinbär.
• Björkdricka: En svagdricksliknande björkdricka framjäst på 3-4 dagar genom att jäst (100 gram) och socker (150 gram) tillsätts i 10 liter sav.
• Björkvin: Med vinjäst får man björksavsvin som sägs likna champagne. Ett sådant finns att köpa i begränsad upplaga på Systembolaget.
• Björksirap: Saven kan kokas in till sirap (norska: treak). En hel del sådan framställs i Kanada.
Invärtes bruk
• Rå björksav: Saven dracks förr ritualenligt i rätt stora mängder på våren. Den ansågs vara ett superbt hälso- och skönhetsmedel, om inte annat så för att den satte igång trög mage. Den har också intagits mot specifika sjukdomar; på 12-1300-talen rekommenderades den t. ex. för kolik, leversjukdomar och njursten (utmärkt, enligt Culpeper på 1600-talet). Saven intogs också som blodrenande kur vid hudsjukdomar. Sägs driva ut binnikemask och var enligt 1700-talsläkaren Haartman ett vedertaget medel i Finland mot inälvsmask. I Japan har det på 2000-talet forskats om savens effekt på bland annat hosta, urinvägsbesvär, gikt och reumatism.
• Björksirap har använts medicinskt på ungefär samma indikationer som sav. I Finland, Sverige och Danmark på olika arter av björksocker. Man vet att xylitol motverkar karies och tror att naftylxylosid kan hämma tumörtillväxt.
Giftighet Ingen känd. Dricker man björksaven för tidigt på våren får man frossa, sade man förr i Finland.
Lagstiftning Tappning av björksav ingår inte i allemansrätten. Be markägaren om lov.

Recept
Recept I
(stam)
Saven som rinner ur björkträdet i stor mängd när det öppnas i mars och april, med ett glaskärl ställt som mottagare under borrhålet för att mottaga densamma, parfymerar densamma på bästa sätt och gör huden mycket klar. För att ta bort fläckar och fräknar från ansikte och händer.
(Källa: Gunn 1973 efter Sir Hughes Platt: Delights for ladies, 1602)
Recept II
(stam)
Skär ett upp-och-nervänt V i nävern 70-80 cm över marken. Vik ut läppen till en ränna. Borra ett hål i ytveden strax ovanför läppen. Tappa av; mest sav får man varma solskensdagar. Laga hålet efteråt så att trädet inte får svamp.
(Källa: Hallbert 1981)
Recept III
(stam)
• Borra: Borra hål i sydsidan på en kraftig björk, 3-10 cm djupt beroende på hur tjock stammen är. Borra nära roten om trädet ska användas till timmer senare. Ett enkelt knivsnitt ett par cm in i barken fungerar också men ger inte lika mycket sav.
• Tappa: En bit trädgårdsslang eller en träbit med ränna stoppas in i hålet. Täta omkring med blad och jord. Låt saven rinna ner i ett kärl eller i en plastpåse fasttejpad på trädet med gaffatejp - förslut ordentligt mellan påse och bark så att inte saven rinner längs barken och innanför påsen. Kolla trädet varje dag; ibland kan det sava ordentligt så att kärlet svämmar över.
• Laga: Täpp till hålet med lera, vax, träplugg eller vinkork efter tappningen så att trädet inte förblöder. Säg tack! 
(Källa: Shenet 1999)
Recept IV
(gren)
En enkel metod är att skära av en gren, ju tjockare desto bättre - de tjocka grenarna ger också den bästa saven. I grenänden fäster man en vidhalsad flaska. En stor petflaska fylls på ett dygn. Läk brottet med lera.
(Källa: Shenet 1999)
Recept V
(stam)
Skär ett V i stammen. Under sätter man en liten avledningsränna som leder ner saven i ett kärl.
(Källa: Tidningen Åter 2:1999)
Recept VI
(gren)
Skär av en tunn, lite hängande gren en liten bit under det att den delar sig. Pressa ihop de två grenspetsarna och trä på en petflaska eller en dunke. Känn efter att grenarna kan hålla kvar flaskan även när den börjar fyllas.
(Källa: Tidningen Åter 2:1999)

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Eidlitz (1971), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hartmann (1967), Juneby (1999), Kilian (2007), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Schön (1996), Svanberg (1998).
• Artiklar: Jan Thuresson: Den svenska idyllens träd: björken ansågs kunna kurera allt från vattusot till håravfall (Västerbottens-Kuriren 1998 05 22). Ingvar Svanberg och Håkan Tunón: Bark, näver och sav (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001).
Nätpublikationer: Lantbrukets affärstidning (2005 04 18): Skogens mjölkkor hälsosam resurs (2008 04 20). Lantbrukets affärstidning (2007 10 02): Björksav blir business (2008 04 20). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/bjorksav.html
Datum: 2018 10 19 - Uppdaterad: 2010 09 9
Cookieinfo
Made with a Mac