![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Vaxer - Emulgeringsmedel Bivax |
||||||||
När till solens grannsakp han kommit uppmjukar hettan det doftande vax som fjädrarna fäster. Plötsligt har vaxet smält: han nakna armarna svänger... (Ovidius: Metamorfoser: Daidalos och Ikaros, ca år 0) |
||||||||
Moderväxt
|
Honungsbi (Apis mellifica) - se där om bi- och biodlingshistoria | |||||||
Synonymer
|
Vax - om inget annat specificeras avses med "vax" alltid bivax 1) Oblekt bivax, gult bivax, gult vax, vax 2) Blekt bivax, vitt bivax, vitt vax, jungfruvax |
|||||||
Farmakopénamn
|
1) Cera citrina, Cera flava
2) Cera dealbata, Cera alba |
|||||||
E 901 Bivax | ||||||||
CAS-nummer | 8012-89-3 | |||||||
1) Cera flava ["the wax obtained from the honeycomb of the bee"] 2) Cera alba["the wax obtained from the honeycomb of the bee"] |
||||||||
Engelska
namn
|
Bees wax, bee wax
1) Yellow beeswax, yellow wax 2) White beeswax, bleached beeswax, white wax |
|||||||
Andra
namn
|
Romanska språk
Cera (latina), cire, cire d'abeille (franska) 1) Cire jaune (franska) 2) Cire blanche (franska) Nordiska språk Vax (fornnordiska), bivoks, voks (danska) Asiatiska språk Mimiaka (japanska) Andra språk Kérós (grekiska), weax (anglosaxiska = fornengelska), Bienenwachs (tyska) 1) Gelbes Wachs (tyska) 2) Gebleichtes Wachs (tyska) |
|||||||
|
||||||||
|
Från grekerna kommer
bruket av bivax i salva
och cerat, som har
namn efter cera = vax. Galenos på 100-talet gäller
som uppfinnare av cold
cream; receptet står sig än. |
|||||||
I bikupan är vaxkakornas sexkantiga celler förvaringsplats dels för larver, dels för mat, d.v.s. honung och pollen. Arbetsbin
i stadiet byggbi (vaxbi) stryker av sig vaxet från körtlar på bakkroppen. Vaxkakorna vilar på
ramar som biodlaren sätter in i kupan; varje
ram fylls med 80-100 gram vax. Vid skörd tar odlaren ut vaxkakorna, låter honungen rinna av och centrifugerar av (slungar) resten.
Utsmältning Den gamla metoden för att få ut vaxet, använd sedan antiken, var att koka vaxkakorna i vatten tills vaxet smälte och flöt upp till ytan medan skräp sjönk till botten. Idag skickar odlarna bort ramarna till ett vaxrenseri eller någon odlare i trakten som specialiserat sig på ramrengöring. På grund av smittorisken för bina får ramarna transporteras bara under halvåret oktober-mars. De kommer tillbaka rena tillsammans med beräknad mängd vax, blandat från olika odlare. Odlare som inte vill ha vax med bekämpningsrester har därför återgått till att vattenkoka ramarna eller smälta ut vaxet i hemmabyggda ugnar. Rening 1) Oblekt bivax Den äldre metoden var att sila vaxet och koka och vattentvätta det ytterligare. Plinius beskriver hur vaxet renades i Rom: Vaxkakorna tvättades med vatten och fick sedan stå mörkt och torka i tre dagar. Fjärde dagen lades vaxkakorna i en ny lerkruka med vatten så att det precis täckte. Krukan värmdes på eld så att vaxet smälte och silades i korg. Därefter kokades vaxet en gång till i samma vatten. Det lades slutligen i ett kärl som smorts in med honung och över det hälldes nytt kallt vatten. Ett lättare sätt: Vaxet värms försiktigt i vattenbad. När det har smält silas det varmt genom en tunn bomullsduk. Idag smälter man om det i ugn och silar. Båda varianterna avslutas med att vaxet hälls i formar och får stelna. Blekning 2) Blekt bivax Den gamla metoden - använd åtminstone 1800-talet ut - var att smälta ner vaxet i tunna band som fick ligga i solljus några veckor. Ju mer finfördelat vaxet är, desto mer luft, ljus och fukt kommer åt. Banden ska vändas eller röras om dagligen och vattnas då och då. Efter en eller två veckor - beroende på klimat och väder - har vaxet blivit vitt och nästan luktlöst. Man smälter då ner det och upprepar blekningen. Som avslutande rening kan vaxet smältas i hett vatten med svavelsyra. Åtminstone så sent som i 1925 års svenska farmakopé beskrivs blekt bivax fortfarande som solblekt. Enligt en farmakopéhandbok på 1940-talet bleks det "antingen i solljuset eller på kemisk väg". Dagens kemiska metod är med svavelsyra eller väteperoxid. Klorin har också använts men har nackdelen att vaxet luktar klor vid uppvärmning. En enklare metod som användes av konstnärer på 40-talet var att smälta vaxet i vatten och sedan kyla av det i en kall lösning av alun. Efter upprepning "åtskilliga gånger" var vaxet blekt och dessutom fastare. • Rom första århundradet : Gult vax kokas i havsvatten med nativ soda och bleks sedan i solen (Dioskorides) eller smälts upprepade gånger i varmt vatten och kyls sedan av i en kall sodalösning (Plinius - hans recept på puniskt vax ges nedan). |
||||||||
Beskrivning |
I ramarna är det täckande
yttervaxet det renaste, medan det som sitter i mellanväggar
och celler innehåller mer pollen "och annat
skräp", som biodlare uttrycker det. Renat bivax är fast med tvålig men inte fet känsla. I kyla blir det hårt och lite sprött, i rumstemperatur fast, i handvärme mjukt och formbart, i smält tillstånd oljelikt. Brottet är matt och kornigt. Säljs i bitar, tunna präglade plattor, flingor, linser eller risgrynsstora korn. Apotekare i mitten av 1800 apotekare beklagade sig över de varierande smältpunkter som uppgavs för bivax. Från 1800-talets mitt fram till sekelskiftet 1900 uppgavs smältpunkten för blekt som oblekt vara 64-65°. Lägre smältpunkter misstänkte man berodde på utblandning. Idag uppges smältpunkter på 61-65°. 1) Oblekt bivax: Gula till gulbruna, ibland orange, fasta stycken, äldre gråaktiga. Lukt och svag smak av honung. 2) Blekt bivax: Halvgenomskinligt vitt, eventuellt med en svag gul ton, lite hårdare än oblekt och med något högre smältpunkt. Utan smak. Solblekt är luktlöst, kemiskt blekt kan ha en svag kemisk lukt särskilt vid uppvärmning. |
|||||||
100 ml gult bivax vägde
vid mitten av 1800-talet runt 96 gram; det man köper
idag kan väga hälften. Avsevärda variationer
finns. Några exempel från svensk handel idag
- blekning gör ingen skillnad: Smält och stelnat: 100 ml väger 86-97 gram. 100 gram = 116-104 ml. Risgrynsstora pellets: 45 st = 1-2 ml väger ca 1 gram. Linsstora pellets: 10 st = ca 2 ml väger ca 1 gram. 100 ml väger ca 50 gram. 100 gram = ca 190 ml. Präglad platta: 2 x 5 cm väger ca 1 gram. 5 x 10 cm väger ca 5 gram. 10 x 10 cm väger ca 10 gram. |
||||||||
Olösligt i
vatten och kall alkohol,
delvis lösligt i varm alkohol, nästan helt i
kokande. Lösligt i fett och olja och kan smältas och blandas obehindrat med dem och med flytande paraffin. Också lösligt i eteriska oljor, särskilt effektivt i apelsinessens och mest typiskt i terpentinolja (bivax löst i lika del terpentinolja har varit mycket använt som möbelpolish och med svagare lösningar impregnerades kläder - härav dagens vaxjackor) och också i bensin och lacknafta. pH och inkompatibiliteter Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6). |
||||||||
Innehåll
|
55-77 % är mättade vaxestrar, mer i gult. I gult bivax finns också 10-15 % polyestrar (monoestrar, diestrar och triestrar); dessa bryts ner när vaxet avfärgas till vitt. Fettsyrornas fördelning: |
|||||||
Varianter
|
Jungfruvax:
Ursprungligen det gulvita-smutsvita vax som
görs av unga bin, senare namn på
blekt bivax. Termen kan också avse propolis. Rött vax (Cera rubra): Bivax med cinnober eller järnockra, förr använt som sigillvax. • Svart vax (Cera nigra, Cera nigrum, Ceratum nigrum): Gult bivax, talg, kolofonium, terpentin och kimrök eller liknande komposition, använt som hudvårdsmedel, eller gult bivax, kolofonium och sot, använt som sigill. Parovax: Blandning av fast paraffin och bivax. PEG-8 bivax: Bivax förestrat med polyetylenglykol (PEG). |
|||||||
Ersättning
|
Kakaosmör
kan helt eller delvis ersätta bivax då man
förtjockar oljeblandningar. Också stearin och stearinsyra kan ersätta bivax och båda används för att förfalska vax. Däremot inte tvärt om; i recept som säger stearin eller stearinsyra duger inte bivax. Stearinet är med för att förtvålas och detta sker inte med vax. Bivax kan vanligen ersätta ceresin; detta brukar inte vara med för att förtvålas utan för att förtjocka en blandning. Sojavax (härdad sojaolja) med ungefär samma smältpunkt används och doseras på ungefär samma sätt och får ibland ersätta bivax. Mycket har använts för att dryga ut det dyra vaxet - mjöl, stärkelse, fin lera (känns igen på mattheten och den smuliga känslan), hartser av olika slag (gör vaxet segt). Ämnen som höjer smältpunkten: Stearinsyra, karnaubavax, ceresin. Ämnen som sänker smälpunkten: Särskilt det lite hårdare vita vaxet har spätts ut med ämnen med lägre smältpunkt, förr ofta det billiga japanvaxet eller talg, som också märks på mjukheten och talgsmaken. |
|||||||
Hållbarhet
|
Kan sparas i stort sett
hur länge som helst; man har hittat 5.000 år
gammalt bivax som är oförändrat. Det påverkas inte av vatten. Det upptar
inte syre ur luften och oxideras (härsknar) alltså
inte, såvida det inte har behandlats så att antioxidanterna gått bort. Mest påverkas
bivax av temperatur: smälter i värme och
krymper och kan spricka i kyla. 1) Oblekt bivax: Bleknar i solljus. 2) Blekt bivax: Gulnar inte. Kristalliserar lättare än gult, eftersom polyestrarna som hindrar vaxestrarna från att kristallisera bryts ner vid oxideringen när gult vax avfärgas. |
|||||||
|
1) Oblekt bivax:
Hos importörer av eteriska oljor för runt 45
kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker
som för råvaror till kosmetika. I hobbybutiker
för 45 kr och uppåt per 250 gram. På
apotek för runt 230 kr per 500 gram. Ibland billigt
hos biodlare t. ex. på torgmarknader.
2) Blekt bivax: Hos importörer av eteriska oljor för runt 45 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. I hobbybutiker för 45 kr och uppåt per 250 gram. På apotek för runt 350 kr per 500 gram. Ibland billigt hos biodlare t. ex. på torgmarknader. |
|||||||
|
||||||||
Doftbeskrivning
1) Oblekt bivax: Honungslik doft, tydlig i oparfymerade salvor men dränks i parfymerade krämer och salvor. En absolut (0,1-0,2 %) kan alkoholextraheras. 2) Blekt bivax: Kemiskt blekt bivax kan ha en biton av kemikalier som gör den olämplig till fast parfym. Solblekt är bättre. Användning Konsistensmedel i parfymstift. |
||||||||
Hudvård |
Absorberas inte av huden
utan lägger sig på ytan med en fet och vaxig
känsla.
Täpper inte till porerna
som paraffin. Tål
värme; smälts i vattenbad tillsammans med
olja och fett. |
|||||||
Torr hy, all hud som ska skyddas, t ex vintertid. | ||||||||
Kan förekomma i små mängder i hårvårdspreparat för att ge glans och en skyddande hinna. För mycket ger en klibbig och matt yta. | ||||||||
Det råder
tveksamhet om huruvida bivax verkligen förtvålas
eller om det helt enkelt bara smälter och sönderfaller
i andra ämnen. Det fungerar ju t. ex. inte i stearatkrämer
som kemiskt sett är tvålar.
I tvättvål kan bivax inte användas ensamt utan bara som tillsats med 2-5 % av den totala mängden oljor och fetter. Det smälts ihop med fettet och anses snabba på förtvålningen avsevärt. I tvålen ger det hårdhet och en lite vaxig känsla; gult bivax ger också doft och färg. Kombineras ofta med honung. Förtvålningstal Förtvålningstal 63-70, d.v.s. det krävs 63-70 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo bivax. |
||||||||
1) Oblekt bivax: Kan någon gång irritera överkänsliga; pröva då blekt. | ||||||||
|
||||||||
Mat
och dryck
|
Bivax (E 901 Bivax) får användas till ytbehandling av godis, snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i tablettform, och på frukt (äpplen, päron, persikor, meloner, ananas, citrusfrukter) som tvättats så att det naturliga vaxlagret gått bort. Både gult och vtt kan användas; det blekta vita är vanligast. | |||||||
Invärtes
bruk
|
Använt i kinesisk
medicin (löst i varm alkohol eller vin) för
att behandla diarré och hicka. På liknande
sätt har det använts i västerlandet, under antiken t. ex. vid dysenteri och i Sverige in på
1900-talet vid tarmsjukdomar. Genom att tugga pollenrikt bivax regelbundet under vintern lär man kunna lindra nästäppa och svullna bihålor vid förkylning och förebygga attacker av pollenallergi och även lindra besvären på våren. Vaxet (eller honung, propolis eller pollen) ska då vara färskt och från hemorten så att det har rätt uppsättning pollen. |
|||||||
Giftighet | Nej. Någon rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. | |||||||
Miljö
|
Danska Miljøstyrelsen bedömer bivax miljöfarlighet som liten. KRAV-godkänt ytbehandlingsmedel. | |||||||
|
||||||||
Recept
|
||||||||
Recept I (puniskt vax) |
Gult vax Havsvatten Soda Gult vax får stå öppet i blåst flera dagar varefter det värms i havsvatten som tillsatts soda. Man samlar upp "blomman", alltså det vitaste, och häller den i ett kärl med lite kallt vatten. Sedan kokas vaxet i havsvatten och kärlet kyls ner. Upprepas tre gånger. Vaxet torkas i sol- och månsken (solen torkar, månen bleker). För att vaxet inte ska smälta i solskenet täcks det med ett tunt linnetyg. Vitast blir vaxet om det efter detta kokas en gång till. Det bästa för medicinskt bruk. (Källa: Plinius 21:49 1951) |
|||||||
|
||||||||
Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Andersen (1998, 2004), Berlin
(1849), Berlin (1851), Crane (1985),
Elijah (1973), Frisch (1961), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hallström (1986), Helling (1988),
Kynne och Kynne (2003), Lagerqvist och Nathorst-Böös
(1997) Leung (1980), Lindeberg (1982, 1988),
Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002),
Lodén 82008), Magnus 16:6-8 (1976), Meyer (1952), Nielsen (1991),
Nordiska farmakopén (1961-1965), Ovidius bok 8 (1969), Pharmacopoea Svecica I (1775), Plinius 21:49 (1951), Plinius (1966) Poucher och Howard (1974),
Reynolds (1996), Scharp (1966), Schöneck (1983),
Steinman och Epstein (1995), Svanberg (1948), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IV (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén
XI (1946), Wicklund (1990), Winter (1994). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22. Zinck och Hallas-Möller (2005). • Artiklar: Ingvar Svanberg: Ljus, lampbränsle och vekar; Börge Pettersson och Josef A. Stark: Honung, vax och bikitt (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). Symbols.com (2008 09 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). |
||||||||
|
||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |