Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Konserveringsmedel - Fenoler

BHA och BHT


Synonymer
1) BHA, butylhydroxianisol
2) BHT, butylhydroxitoluen, syntetisk fenol, syntetisk karbolsyra
Farmakopénamn 2) Butylhydroxytoluenum
1) E 320 Butylhydroxianisol (BHA)
2) E 321 Butylhydroxitoluen (BHT)
CAS-nummer 1) 25013-16-5
2) 128-37-0
INCI-namn 1) BHA
2) BHT
Engelska namn
1) BHA, butylated hydroxyanisole, tert-butyl-4-methoxyphenol
2) BHT, butylated hydroxytoluene, 2,6-di-tert-butyl-p-cresol

Tradition
Hälsovådliga och miljöskadliga ämnen som används bl. a. för att ge tvålar ett hälsosamt och miljövänligt utseende. Livsmedelindustrins mest använda antioxidanter.
Framställning
Båda är syntetiskt framställd fenoler.
Beskrivning Båda har svag, inte behaglig lukt. BHT kan gulna.
• Fettlösliga; blandar sig lätt med fett och olja
Ersättning
Fenol - gammalt antiseptiskt medel som övergivits för att det är etsande och giftigt.
Hållbarhet Används som antioxidanter för fett och fettlösliga ämnen.
2) BHT: Kan gulna.
Inköp We don't sell, we tell!
Inget man hittar i butikshyllan.

Konserveringsmedel
Effektiva mot grampositiva bakterier (särskilt BHA) och som antioxidanter - förhindrar att fett härsknar och färgämnen förändras.
Fett, olja, eteriska oljor, läppstift, eyeliner och annan kosmetika: 0,05-0,5 %
Tillsätts tvål för att den inte ska missfärgas och härskna i kontakt med koppar och järn; särskilt nödvändigt när tvålen innehåller dekorativa växtdelar, blomblad etc, som snabbt ändrar färg och missfärgar tvålen.
Båda kan ge kontaktallergi och kontakteksem.

Mat och dryck

BHA och BHT är de vanligaste antioxidanterna i livsmedel. Mest typiskt används de i animaliskt fett som utsätts för värme (mycket effektiva i frityrolja). De får tillsättas stekfett och fett "avsett för yrkesmässig framställning av värmebehandlade livsmedel". De finns alltså i livsmedel som innehåller sådant fett men deklareras inte alltid i livsmedlet. Ett begränsning finns: de får inte användas i olivolja.
1) BHA (E 320 Butylhydroxianisol): Fett enligt ovan får tillsättas 200 mg per kilo. Lika mycket får användas i fett som ingår i t. ex. kakmixer, soppulver, såser, behandlade nötter och torkade köttvaror. Innehåller livsmedlet 10 % fett får den totala halten BHA i livsmedlet alltså vara 10 % av 200 mg = 20 mg per kilo. Potatismospulver och tuggummi får innehålla 400 mg per kilo.
2) BHT (E 321 Butylhydroxitoluen): Fett enligt ovan får tillsättas 100 mg per kilo. Om det också finns BHA eller gallater (E 310 Propylgallat, E 311 Oktylgallat, E 312 Dodecylgallat) i fettet (alla med maxgräns 200 mg per kilo) ska mängden BHT minskas "proportionerligt". Kosttillskott och tuggummi får innehålla 400 mg per kilo.

Giftighet
Båda har använts länge och undersökts mycket men utan klara resultat. I den mänskliga kroppen blir de delaktiga i fettomsättningen; höjer nivåerna av vissa ämnen (som kolesterol och lipider = fettceller) och och snabbar på nedbrytningen av andra (som D-vitamin). Möjligen tas de också upp genom huden.
Känsliga kan reagera på både BHA och BHT med allergilika symptom (hösnuva, nässelfeber, astma). I djurförsök orsakar båda cancer men djuren som insjuknar lever längre än de friska och båda skyddar också mot cancerframkallande ämnen (så i USA säljs BHA och BHT som livsförlängare - "no preservatives added!"). Båda har svagt hormonell (östrogen) effekt, d.v.s. på molekylnivå liknar de hormoner och uppfattas som sådana av kroppen. "Kan innebära hälsorisker för småbarn", inte närmare specificerat.
1) BHA: Tros orsaka hyperaktivitet. FAO/WHO:s rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI), temporär eftersom man inte vet tillräckligt: 0,5 mg per kilo kroppsvikt, d.v.s. 35 mg per dag för en person på 70 kilo.
2) BHT: Kan ge utslag. FAO/WHO:s rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI): 0,3 mg per kilo kroppsvikt, d.v.s. 21 mg per dag för en person på 70 kilo.
Miljö
Båda anses vara mycket miljöbelastande. Nordiska Ministerrådet har BHT upptaget på sin lista över de 1.000 ämnen som anses belasta miljön mest. Danska Miljøstyrelsen bedömer dess miljöfarlighet som stor.

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Lodén (2002), Lodén (2008), Pallingston (1999). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Artiklar: Nordiska Ministerrådet: Environment hazard classification - classification of selected substances as dangerous for the environment: II (TemaNord 1997:549; appendix 3).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/bht.html
Datum: 2018 12 19 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac