Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Vitaminer - Färgämnen

Betakaroten


Moderväxt
Morot (Daucus carrota)
Synonymer
Betakaroten, betakarotin, karoten, karotin, provitamin A 
Farmakopénamn Beta carotenum
E 160 a Karotener, betakaroten
CAS-nummer 1) 7235-40-7
2) 7235-40-7, 116-32-5, 31797-85-0
3) 7235-40-7, 116-32-5, 31797-85-0

1) Beta-carotene
2) CI 75130

3) CI 40800

Engelska namn
Carotene, carotin, provitamin A, pro-retinol A, betacarotene, beta, all-trans-beta-carotene, beta-beta-carotene
Andra namn
Romanska språk
Carotène (franska)
Nordiska språk
Betakarotin, karotin (danska)
Andra språk
Carotin (tyska)
Förväxlingsrisk
Morotsextrakt

Tradition
Namnet
Namnet karotin, karoten för den orange färgen i morot, bildat till latin carota = morot, har funnits i svenskan sedan 1835. Beta, andra bokstaven i grekiska alfabetet som visar att ämnet är det andra i ordningen, tillades 1930. En "biologisk hudvårdsserie" kallar det "morotsextrakt".
Faktor A
Under första världskriget lyckades man renframställa färgen för första gången. 1919 visade en amerikansk forskare att halten av en livsnödvändig "fettlöslig faktor A" i mjölk stod i proportion till växternas gula färg. 1928 lyckades man bota råttor från bristsjukdomar genom att ge dem karoten och hade därmed kommit dess vitaminkaraktär på spåren. Året därpå var pusslet lagt: Karoten från växter omvandlas till A-vitamin i djurs och människors lever. 1930 stod det klart att det fanns minst tre former. Idag känner man till ca 600 karotener varav ett 50-tal kan omvandlas till A-vitamin.
Nobelpris i vitamin
Två år i rad på 30-talet gav arbeten om karotener Nobelpris i kemi: 1937 till Paul Karrer för undersökningar av karotener och A-vitamin och 1938 till Richard Kuhn för arbeten om karotener och vitaminer.
Farmakopéerna
Idag officinellt i USA.
Framställning
Växter
Förekomst: Karotener är rödgula färgämnen som förekommer i växter tillsammans med de besläktade gula xantofyllerna och det gröna klorofyllet. De har betydelse för ljusuppfattningen genom att absorbera ljus så att växterna vänder sig mot solen. De är tetra-terpener (terpener med 40 kolatomer) och kan spjälkas till doftämnen, som ketonen jonon och aldehyden saffranal. Särskilt rik på karotener är morot, där 70 % är i formen betakaroten, ca 10 mg per 100 gram. Halterna kan dock variera mycket. Svenska morötter innehåller mindre änsydliga p.g.a. den korta odlingssäsongen. Ju mognare morot (senare skördad), desto mer karotener. Halten stiger under lagring i ca tre månader efter skörden, sedan börjar den sjunka. Den mänskliga tarmen tar upp betakaroten till levern, lagrar det och spjälkar det till A-vitamin vid behov. Också i djur bildar karotenerna A-vitamin. I fiskoljor finns endast A-vitamin.

• Utvinning: Karotener kan dras ut med olja ur växter (morotsolja, palmfett).
• Tillverkning: För industriellt bruk kan de också jäsas ur mikroorganismer (Blakeslea trispora) men görs vanligen syntetiskt.
Beskrivning
Karotener går från gult över orange till rött, rödare ju fler konjugerade dubbelbindningar de 40 kolatomerna har (se fleromättade fettsyror). Skillnaden mellan alfa-, beta-och gamma-formerna är att dubbelbindningarna sitter på olika platser i kolatomkedjan.
Rent betakaroten är röda, rödbruna, ibland lilabruna kristaller eller kristalliniskt pulver. Det säljs vanligen löst i olja; 20 % betakarotenlösning är en rätt tjock, rödorande vätska, fastare i kyla, som ger gul till orange färg i utspädning. Brun-utan-sol-tabletter kan se bleka ut men ger kraftig färg åt krämer.

Officiellt övergavs de internationella enheterna (IE) för A-vitamin 1954 och för dess provitaminer 1956, men de används fortfarande. Vitaminaktiviteten uppges i retinolekvivalenter (RE).
Från betakaroten till A-vitamin
Av det betakaroten vi äter absorberas ca 30 % och av detta omvandlas ungefär 50 % till retinol - kvar blir ca 15 %. 6.000 ug (10.000 IE) betakaroten blir alltså 1.000 ug (1 mg) = 3.333 IE retinol, vilket brukar anges som minimalt dagsbehov av A-vitamin för friska män. Av andra karotener krävs dubbelt så mycket för samma vitamineffekt.

 
all-trans-betakaroten
andra karotener
all-trans-retinol
RE
500 ug (833 IE)
1.000 ug
83 ug (277 IE)
83 RE
1.000 ug (1.666 IE) 2.000 ug 167 ug (555 IE) 167 RE
6.000 ug (10.000 IE)
12.000 ug
1.000 ug (3.333 IE)
1.000 RE
• Betakaroten är olösligt i alkohol.
• Betakaroten är liksom andra karotenformer olösligt i vatten
• Alla är något lösliga i fett och olja. Betakaroten löses 30-100 delar.
Innehåll Säljs utspätt i olja, t. ex. 20 % betakarotenlösning. Ibland tillsätts lite E-vitamin.
Varianter

• Karotener: Antioxidanter, en del med A-vitaminverkan, andra utan. Har använts invärtes på samma sätt som betakaroten för att ge huden färg men har visat sig ge synförsämringar och i djurförsök leverskador. Brukar vara en blandning av alfa, beta och gamma. Förutom betakaroten och sådana blandade karotener får flera specificerade extraherade eller syntetiska karotener användas som (gul) livsmedelsfärg (E 160 b Anattoextrakt, E 160 c Paprikaextrakt, E 160 d Lykopen, E 160 e Beta-apo-8'-karotenal. E 160 f Beta-apo-8' -karotensyra-etylester).
• Karotenoider, karotinoider:Utan A-vitamineffekt. Till de vanligaste i naturen hör xantofyller, oxiderade derivat av karoten som får användas i livsmedelsfärg (E 161 Xantofyller).

Ersättning
Morotsextrakt.
Icke avfärgat palmfett.
Hållbarhet
Förstörs vid upphettning och är allmänt värmekänsligt; ska förvaras svalt och skyddat för luft och ljus. Bör inte värmas till över 50°. Preparat med beta-karoten bör tillsättas E-vitamin mot oxidering. 
Inköp We don't sell, we tell!
Hos importörer av eteriska oljor (20 % betakarotenlösning) för runt 35 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. 

Hudvård Blandas i fettfasen. Bör inte värmas till över 50°.
Hudläkemedel
Flera karotenvarianter används i kosmetika, t. ex. i vitaminkrämer och ansiktsmasker. Betakaroten sägs hjälpa till vid nybildning av hudceller, motverka bildning av fria radikaler (härskning) och binda giftiga ämnen. Åtminstone A-vitamin (särskilt i kombination med AHA-syran glykolsyra) tros kunna öka blodflödet, i viss mån stimulera hudens egen produktion av kollagen, hämma inflammation och vara till hjälp vid behandling av sår, bölder, psoriasis och hudutslag.
Morotsolja: 0,15-0,3 % volym 20 % betakarotenlösning 20 % (4-8 droppar per dl). Halten rent betakaroten blir mikroskopisk.
Morotsolja: 5 % volym 20 % betakarotenlösning 20 % (5 ml till 95 ml). Halten rent betakaroten blir runt 1 %.
Solskydd
I utvärtes produkter tros A-vitamin skydda mot solsveda och därför antas också betakaroten ge ett visst sådant skydd. Det sägs också förbättra och snabba på pigmenteringen. I alla fall fungerar det som
Gult färgämne
Karotener ger färg åt både preparat och hud; de ingår t. ex. i morotsoljor. Det går utmärkt att pulverisera brun-utan-sol-tabletter. Mycket lite behövs för att göra krämen illgul i burken och gultonad på huden.
Kräm, hudolja, sololja, cerat för orange färg: 2-5 droppar 20 % betakarotenlösning per dl.
Bra för eksemhud och torr hud.
Känsliga personer kan reagera allergiskt på betakaroten. 

Mat och dryck

I människokroppen är betakaroten förstadium till vitamin A och fungerar som antioxidant. Sjukdomar i framför allt matsmältningssystemet kan försämra omvandlingen från karotener till A-vitamin. Bästa källan till betakaroten är morötter som innehåller ca 10 mg (10.000 ug) betakaroten per 100 gram (en stor morot), motsvarande 1.670 ug (5.555 IE) A-vitamin, gott och väl dagsbehovet.
Betakaroten (E 160 a Karotener, betakaroten) får användas utan mängdbegränsning som färgämne i alla livsmedel som får färgas. 10 mg per kilo är en vanlig dosering.

Invärtes bruk
Officiella vitaminrekommendationer handlar här om A-vitamin, men man lutar åt att betakaroten är förmånligt på grund av sin ogiftighet. I vitaminterapi anses 6.000-15.000 ug (10.000-25.000 IE) betakaroten vara optimal dagsdos och lämpligt att kombinera med A-vitamin då man tar tillskott.
Betakaroten finns i underhudsfettet synligt som en gulfärgning. I höga invärtes doser (30.000 ug = 50.000 IE) färgar det huden gul och säljs som brun-utan-sol-medel. Det skyddar mot solöverkänslighet och soleksem och snabbar på pigmenteringen vid solning och ger därmed indirekt ett visst skydd mot solsveda. Och eftersom solsveda kan ge rynkor, är det ju inte direkt lögn att säga att piller med betakaroten "motverkar hudens för tidiga åldrande".
Giftighet
Har inte samma giftpotential som färdigt A-vitamin eftersom det omvandlas till vitaminet bara vid behov. Höga doser kan ge lös mage. En annan effekt är gulfärgning, först på handflatorna och fotsulorna; inte olikt gulsot, men betakaroten ger inte gula ögonvitor. Det är inte huden som blir gul utan underhudsfettet - precis som fettet på en välnärd oxe. Färgningen försvinner när man slutar äta betakaroten. "Solmedel" med betakaroten och kantaxantin är inte tillåtna i USA och får inte heller säljas på engelska apotek.
EU:s expertkommitté fastslog för några år sedan högsta acceptabla dagliga intag (ADI) till 5.000 ug = 5 mg (8.333 IE) syntetiskt betakaroten per kilo kroppsvikt, alltså 350 mg (503.000 IE) (sic) för en person på 70 kilo, en rekommendation man drog tillbaka när studierna om betakaroten och rökning kom. I studien om rökning fann man att betakaroten inte fungerar som antioxidant skyddsmedel mot rökning, tvärtom löper rökare som tar megadoser betakaroten större risk att få lungcancer. Möjligen gör det skillnad om man använder naturligt eller syntetiskt betakaroten. Naturligt betakaroten från vegetabilier uppför sig annorlunda. Data saknas dock, så inte heller om det har man kunnat ge några rekommendationer. Livsmedelsverket råder rökare att inte ta tillskott av betakaroten.
Lagstiftning 1) Betakaroten (INCI-deklarerat som Beta-carotene) får användas som hudvårdande ämne i kosmetika.
2) Betakaroten (INCI-deklarerat som CI 75130) f
år användas som färgämne (orange) i all slags kosmetika.
3) Betakaroten (INCI-deklarerat som CI 40800) får användas som färgämne (orange) i all slags kosmetika.

Litteratur: Se t ex Andersen (2004), Antczak och Antczak (2001), Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Lodén (2002), Meyer (1952), Nilsson (2007), Reynolds (1986). Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Okholm (1989), Wilhelmsson (2003). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Artiklar: Magnus Nylander: Överdriven oro för cancer? (Prosana, 1:1999). Eva Olsson: Säker i solen (Tidskrift för häla 6:2007).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/betakaroten.html
Datum: 2018 04 22 - Uppdaterad: 2010 06 23
Cookieinfo
Made with a Mac