 |
       
Konserveringsmedel - Vitaminer A-vitamin |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Synonymer |
1) A-vitamin, retinol, all-trans-retinol 2) Retinylpalmitat, vitamin A-palmitat, A-vitaminpalmitat |
||||||||||||||||
| Farmakopénamn | 1) Vitaminum A | ||||||||||||||||
| CAS-nummer | 1) 68-26-8, 11103-57-4 2) 79-81-2 |
||||||||||||||||
| 1) Retinol 2) Retinyl palmitate |
|||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
1) Retinol, vitamin A 2) Retinyl palmitate, vitamin A palmitate |
||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Nordiska språk A-vitamin (danska) |
||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• A-vitaminsyra | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Tradition |
Lever, det mest A-vitaminrika livsmedlet, nämns som botemedel mot
dåligt mörkerseende i Gamla Testamentet,
i egyptiska papyrusar och av de hippokratiska läkarna
i Grekland. Dagens användning av A-vitamin i antirynkkrämer bygger till stor del på att konsumenterna förväxlar det med A-vitaminsyra.
Fettlöslig faktor A Ordet A-vitamin har funnits i svenskan sedan 1910 men var då fortfarande en substans som man bara såg skuggan av. 1913 upptäckte två olika amerikanska forskarlag nästan samtidigt och oberoende av varandra att mjölk innehöll minst två faktorer som var nödvändiga för överlevnad. De fick namnen "fettlöslig faktor A" och "vattenlöslig faktor B". 1919 kunde man visa att halten av den första stod i proportion till den gula färgen i växter - som man visste kom av karotener. 1928 lyckades man bota råttor från bristsjukdomar genom att ge dem karotener. Året därpå hade Hans von Euler-Chelpin i Stockholm utrett sambandet: Karotener omvandlas till vitamin A i djurs och människors lever. 1931 fastställdes den kemiska sammansättningen hos vitaminets aktiva form, retinol, som i mitten av 30-talet kunde göras i tablettform (ingen torskleverolja) och 1947 tillverkas syntetiskt. Nobelpris i vitaminer 1937 års Nobelpris i kemi gavs till Paul Karrer för hans utforskning av karotener och A-vitamin, delat med Walter Norman Haworth som undersökt askorbinsyra. |
||||||||||||||||
|
Framställning |
A-vitamin
är det gemensamma namnet på alla retinoider
med samma verkan som retinol. De kan ha formen
av alkoholer, estrar eller aldehyder och är lätta
att tillverka syntetiskt. 1) Retinol är aktivt A-vitamin i alkoholform. Färdigt finns det,förutom i nypon, bara i animalier, framför allt i lever, fettvävnad och fiskolja, varur det förr framställdes. Förstadiet betakaroten finns i både animalier och vegetabilier som i natur, människokropp (lever, tarmar, hud) och laboratorium spjälkas till retinol. I huden reglerar det bl. a. tillväxten av överhuden. 2) Retinylpalmitat: Retinol oxideras naturligt och syntetiskt till A-vitaminsyra och andra syror varefter det förenas med syror till estrar. Retinol förestrad med ättiksyra ger acetat, förestrad med propionsyra propionat, förestrad med mättade fettsyran palmitinsyra palmitat o.s.v. A-vitamin i kosten är till 90 % retinylpalmitat. |
||||||||||||||||
|
Beskrivning |
1) Retinol:
En ljusgul till röd, tjock olja som tjocknar i kyla.
Luktlöst eller med lätt fiskaktig lukt. 2) Retinylpalmitat: En gulaktig, tjock olja som blir nästan fast när temperaturen går ner till 15°. Den kan som de andra estrarna också förekomma som ett gult pulver. |
||||||||||||||||
| Mått och vikt | De internationella enheterna
(IE) visade sig redan i mitten av 50-talet vara dåliga
mått på vitaminaktiviteten hos A-vitamin och
dess provitaminer. För att kunna jämföra
retinoider och karotener använder man idag ofta måttet
retinolekvivalenter (RE), där 1 ug retinol motsvarar 1 RE. Enheten USP (United States Pharmacopea)
har samma värden som IE-enheterna. |
||||||||||||||||
| Från betakaroten
till retinol Av det betakaroten vi äter absorberas ca 30 % och av detta omvandlas ungefär 50 % till retinol - kvar blir ca 15 %. 6 mg (6.000 ug) betakaroten, eller dubbelt så mycket andra karotener, blir alltså 1 mg retinol, motsvarande 3.333 IE A-vitamin i kroppen, vilket brukar anges som minimalt dagsbehov för friska män. |
|||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
| 1) Retinol • Olösligt i glycerin och vatten, men kan i fast form dispergeras i vatten. • Mycket lättlösligt i vegetabiliska oljor, mer än provitaminet betakaroten, och tas därför lättare upp av kroppen. Också mycket lättlösligt i eteriska oljor. 2) Retinylpalmitat • Estrarna är fettlösliga men kan också göras vattenlösliga (retinolpalmitat). |
|||||||||||||||||
| Varianter | • A-vitaminsyra hör till A-vitaminerna (retinoiderna), men alla A-vitaminer är därmed inte A-vitaminsyra. På huden omvandlas t. ex. bara ytterst små mängder A-vitamin till A-vitaminsyra. | ||||||||||||||||
|
Ersättning |
• A-vitaminer kan i viss mån ersättas av betakaroten. | ||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
A-vitaminer tål värme
och ljus ganska bra, t. ex. i matlagning, men blir syre-
och ljuskänsliga i lösning, särskilt vid
höga temperaturer.
De bryts ner snabbt i dagsljus och ultraviolett ljus och
ska förvaras lufttätt och ljusskyddat. De är inte heller särskilt
stabila i hudvårdspreparat. C-vitamin och E-vitamin förhindrar nedbrytning och används som antioxidanter. 1) Retinol: Inte så känsligt för värme, särskilt inte i fast form, men kan förstöras vid långvarig uppvärmning. Håller sig ganska bra i emulsioner med fett. 2) Retinylpalmitat: Stabilare än retinol men bör förvaras svalt. Vattenlösliga former (retinolpalmitat) är mindre stabila och bör inte värmas till över 50°. En del retinolestrar reagerar med plaster, särskilt PVC, men palmitat påverkas knappast alls. |
||||||||||||||||
|
2) Retinylpalmitat: Den vanliga formen i kosttillskott. Den vattenlösliga formen (retinolpalmitat) hos importörer av eteriska oljor för runt 50 kr per 10 ml (ca 1 miljon IE per ml). | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
| Hudvård | Hudläkemedel I marknadsföring av antirynkkrämer kan man utan att direkt ljuga säga att vitaminet omvandlas till A-vitaminsyra på huden. Det gör det, i mikroskopisk mängd. 1) Retinol: Tros i höga doser påverka hudens utseende, särskilt i kombination med AHA-syran glykolsyra - öka blodflödet, skydda mot solsveda, i viss mån stimulera hudens produktion av kollagen, hämma inflammation och vara till hjälp vid behandling av sår, bölder, psoriasis och hudutslag. Receptfria hudkrämer (vitaminkrämer, Idominsalva) kan innehålla upp till 5 % A-vitamin, mest vattenlösliga former av retinol eller palmitat, som tas upp bra av huden. 2) Retinylpalmitat: Tros i stora doser kunna påverka hudens utseende på samma sätt som retinol. Den vattenlösliga formen (retinolpalmitat) tas upp bra av huden och är vanlig i hudvårdsprodukter; i låga doser eftersom det är instabilt. • Kräm: 0,1-2 % (0,1-2 ml per dl) • Hudolja för akne: 5 % (5 ml per dl) |
||||||||||||||||
| A-vitaminkrämer kan vara bra på torr, fjällig och åldrad hud och vid behandling av akne. | |||||||||||||||||
| Massage | 1) Retinol: 0,3 % retinol utvärtes har föreslagits mot celluliter, alltså ca 333 mg (1.000 IE) per 100 gram kräm eller annan bas. | ||||||||||||||||
| Ger inte allergiska reaktioner. Både retinol och estrar är klart mindre irriterande än A-vitaminsyra. Mildast är estrar. | |||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Betakaroten
absorberas inte lika lätt som färdigt A-vitamin,
men morötter
är ändå en utmärkt A-vitaminkälla.
100 gram (en stor morot) innehåller 10 mg (10.000
ug) betakaroten, motsvarande 1.670 ug (5.555 IE) A-vitamin,
gott och väl dagsbehovet. Den överlägset
bästa A-vitaminkällan är lever, där
100 gram ger mer än en veckas rekommenderade intag. |
||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Officiella rekommendationer
om dagligt intag rör sig runt 800-1.000 ug (2.660-3.333
IE). I vitaminterapi anses 800-3.000 ug (2.660-10.000
IE) vara optimal dagsdos. Leverns och tarmarnas A-vitaminlager kan tömmas på ett par dagar vid sjukdom. Behovet kan också öka plötsligt, som när man utsätts för starkt ljus (vitt skrivmaskinspapper, bildskärm, snö). Bristsymptom visar sig då efter ca 4 månader. Brist är dock vanligen resultat av långvarig felnäring. Den visar sig först på huden (pormaskar, knottrigt kycklingskinn på överarmarna, torr och skrovlig hy särskilt på armbågar och knän), håret (torrt och risigt) och slemhinnorna (såriga näsborrar och andra slemhinnor). Torra, irrterade och lättbländade ögon med dåligt mörkerseende är också typiskt. |
||||||||||||||||
|
Giftighet |
A-vitamin lagras i levern
i upp till tre månader, vid överdosering som
A-vitaminsyra. Akut giftdos
för friska vuxna beräknas vara runt ett par
miljoner IE. De flesta fall av förgiftning har inträffat
vid höga doser under lång tid (över 100.000
IE dagligen halvårsvis). Risken för förgiftning
är mindre om A-vitamin kombineras med betakaroten
(1:4), som kroppen omvandlar till A-vitamin bara när
det behövs. Gravida bör inte inta få i
sig mer än 5.000 IE A-vitamin per dag, då det
finns risk för missbildningar hos fostret. Förgiftningssymptomen är mycket allmänna (akut t. ex. illamående, kräkning, yrsel, trötthet och irritation, vid kronisk förgiftning klåda, håravfall, torrt hår, spruckna läppar) och försvinner när intaget upphör, men barn kan hejdas i tillväxten. Det antas att folk får i sig för mycket A-vitamin genom multivitamintabletter. Svenska myndigheter grubblar på hur rekommendationerna ska ändras - rätt mycket, lutar det åt. |
||||||||||||||||
|
Miljö |
Antagligen lätt nedbrytbara. I större mängder möjligen negativa miljöeffekter därför att de är ett biologiskt aktiva ämnen för vattenorganismer. | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Ljung (2002), Lodén
(2002), Lodén (2008), McKnight (1989), Nationalencyklopedins ordbok
(1995), Nilsson och Peterson (1998), Reynolds (1996).
Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989),
Okholm (1989), Wilhelmsson (2003). • Artiklar: Magnus Nylander: Ökar högt intag av A-vitamin risken för benskörhet? (ProSana 1:2002). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). |
|||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||
