 |
       
Alkoholer - Konserveringsmedel - Lösningsmedel Alkohol |
||
|
Brännvinet uppmuntrar, styrker, lättar sinnet, gör en glad, öppenhjärtig, tåpig, läspande, narraktig, raglande, sömnig och död. (Carl von Linné) |
|||
|
Synonymer |
1) Alkohol, etanol, etylalkohol, aethylalkohol, sprit
(vodka, brännvin) 2) Denaturerad alkohol, kosmetisk sprit, parfymsprit, parfumesprit, bitrexsprit, IPA-sprit |
||
|
Farmakopénamn |
1) Alcoholum, Ethanolum | ||
| CAS-nummer | 1) 64-17-5 2) 64-17-5 |
||
| 1) Alcohol 2) Alcohol denat. ["alcohol denatured in accordance with Customs and Excise regulations"] |
|||
|
Engelska namn |
1) Alcohol, ethanol, ethyl alcohol, synthetic ethanol,
neutral spirit (vodka, aquavit) 2) Denaturated alcohol, specially denatured alcohol, Alcohol denat., completely denatured alcohol, CD alcohol; USA: SDA 3A, SDA 3C |
||
|
Andra namn |
Romanska språk 1) Menstruum vegetabilis, spiritus vivis, sangus menstrualis, urina sublimata (medeltidslatin), spiritueux, alcool, alcool éthylique, âme du vin, eau flagrante, eau permanente, eau éternelle, mercure végétale, air animal, esprit subtil, esprit de vin, eau du vie (franska), alcool (italienska), alcohol (spanska), álcool (portugisiska) Nordiska språk Alkohol (danska), alkoholi (finska) Asiatiska språk Alkohol (indonesiska), alkol (turkiska) Andra språk 1) Gebrannter Wein, Bernewein, Brandwin, Spirituosen, Alkohol, Äthylalkohol, Ethylalkohol, Ethanol (tyska), alcohol (holländska), alkohol (afrikaans), alkool, alkohol (albanska), alkohol (tjeckiska), alkohol (ungerska), alcool (rumänska), alkohol (serbokroatiska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Stark alkohol, utspädd alkohol, koncentrerad alkohol, absolut alkohol? Halter. | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Alkoholens historia handlar lika mycket om förbud som om tillverkning och användning. | ||
|
Framställning |
Att leva helt alkoholfritt är
omöjligt. Sockerarter jäses ständigt till alkohol som en del av ämnesomsättningen i växter, livsmedel och människor.
I maten finns det särskilt i sådant som är jäst (fil,
yoghurt och kefir upp till 2 %, vinäger upp
till 0,2 %, mjölksyrejästa grönsaker, jäst bröd) eller kan börja jäsa (frukter och bär). Jäsning Det biologiska sättet att tillverka alkohol är genom jäsning. Till denna krävs socker, som man får ur socker, stärkelse eller cellulosa: • Sockerrik råvara: Frukter och bär som äpple och päron (calvados), kaktus (tequila), palmblad (toddy, äldre typen av arrak), sockerrör (rom, dagens arrak) och förstås vindruvor (druvvin). • Stärkelserik råvara: Säd var utanför druvområdet det första stora råvaran för starksprit. Sädens stärkelse omvandlas till socker när kornen gros och mältas till malt. Exempel: råg (rye whiskey), korn (whisky), majs (bourbon, whiskey), ris (sake). Vete var länge för dyrt men kom tillbaka som råvara för brännvin och vodka på 1990-talet (Explorer, Kronvodka, Absolut). Potatis har varit en viktig spritråvara sedan början av 1800-talet, i Sverige den vanligaste fram till 1990-talet när vete ersatte. Den första svenska industritillverkade brännvinet var potatisbrännvinet Absolut Renat Brännvin (1879), sedan 1994 gjort av vete. • Cellulosarik råvara: Cellulosa från pappersmassaindustrin är råvara för den tyska uppfinningen sulfitsprit. Granvedsavfall omvandlas till cellulosasocker; för varje ton färdig pappersmassa får man runt 75 liter 95 % alkohol. Sulfitsprit började tillverkas för försäljning i Sverige 1919 och fanns som både brännvin och akvavit men försvann från marknaden efter några årtionden. Destillering Jäsning kan ge vätskor med upp till 18 % alkohol. Genom att destillera dem kan man få 30-60 %. Länge gjorde apoteken sin starksprit själva genom att destillera druvvin till t. ex. vinsprit (Spiritus vini) och konjak och armagnac (Spiritus vini gallicus). Genom upprepade destilleringar kan man nå upp till 97 %. För 100 % krävs tillsatser av t. ex. klorkalcium eller bensen under processen (absolutering). Om destilleringskonsten, se framställning av eteriska oljor. Rening Efter destilleringen renas spriten från träsprit och återstod ("drank") och destilleras om för att få bort finkelolja. Det var den dubbla och noggranna reningen som gjorde Absolut Renat så berömt och populärt på sin tid. Syntetisk sprit Sedan 1900-talets början kan etanol framställas på rent kemisk väg. (Etanols plats i oxideringscykeln: aldehyden acetaldehyd kan reduceras (syre avges, väte upptas) till etanol, och denna kan oxideras (syre upptas, väte avges) till acetaldehyd.) Ca 30 % av världens alkohol och nästan all i USA tillverkas kemiskt, t. ex. från naturgasen eten (etylen). Observera att "kemisk sprit" (kemiskt tillverkad) är en annan sak än "sprit för kemiskt bruk" (för kemisk användning)! Denaturering Denaturering innebär att göra oanvändbar för något syfte, här att dricka. All alkohol som inte är avsedd att drickas måste för att få säljas vara denaturerad. I Sverige har alkohol denaturerats sedan 1888. Något eller några ämnen med bitter smak och/eller kräkframkallande effekt tillsätts. Ursprung Världsproduktionen av alkohol var ca 25 miljoner ton 2001. I Sverige tillverkades ca 60.000 ton för tekniskt bruk 2005. 2004 ingick alkohol i drygt 2.100 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. |
||
|
Beskrivning |
1) Alkohol En klar, färglös, lättflyktig, hygroskopisk (fuktupptagande) vätska. För kosmetiskt bruk och i tinkturer och alkoholbaserad parfym måste spriten vara neutral, d.v.s. färglös och luktfri. Sädesbrännvin luktar mindre än potatisbrännvin och det vanliga för både vodka och brännvin idag är att de görs på säd, t. ex. Absolut Vodka (40 % alkohol) och Brännvin (60 %). • Kyla: 7 % alkohol fryser vid -2°, 12 % vid -4°, 13 % vid -7°, 20 % vid -7,5°. 100 % alkohol tjocknar vid 100°, fryser vid -115° och stelnar vid -130°. • Värme: Ren alkohol kokar och antänds vid 78°, brinner rökfritt med blå låga och förångas vid 202°. Det engelska proofmåttet anger koncentrationen då spriten kan antändas vid rumstemperatur (57 %). 2) Denaturerad alkohol Några typiska sorter denaturerad alkohol, ofta kallad teknisk sprit: • 70 % M-sprit (medicinsk sprit) och 70 % D-sprit (desinfektionssprit): Apotekens luktlösa spriter. 70 % är för svagt för att lösa de flesta eteriska oljor fullständigt, för starka för huden. • 95 % D-sprit (desinfektionssprit): Hör också till apotekens luktlösa spriter. Löser både eteriska oljor och hartser. • T-sprit, K-sprit etc. är oanvändbara. Se Varianter nedan. |
||
| 100 ml ren alkohol väger 79 gram. 100
gram ren alkohol = 126 ml.
Märklig sak: volymen minskar när det blandas med vatten: 54 ml ren alkohol + 50 ml vatten = 100 ml, inte 104 ml. 100 ml ren alkohol + 100 ml vatten = 192 ml. • Lathundar för omräkningar mellan vikt, volym och streck! |
|||
| Alkoholmått räknas i volym: Hur många ml ren alkohol krävs för att lösa 1 ml av ämnet? |
|||
|
Innehåll |
1) Alkohol: Dagens svenska okryddade brännviner håller
32 - 60 %, vodkorna 37,5 - 40 %. Alkoholhalten i drickspriter och apoteksspriter har varierat mycket genom åren - se sidan Alkoholmått. |
||
|
Varianter |
• Brännvin: Okryddat destillat av säd
eller potatis. |
||
|
Ersättning |
• I nöd och när doften inte spelar någon
roll kan man använda eau
de Cologne, som är 70-90 % alkohol. • Vanlig alkohol kan ersätta och ersättas av alkoholerna isopropylalkohol och glycerin som klarningsmedel vid tillverkning av såpa - se nedan. |
||
|
Hållbarhet |
Förvaras svalt i väl slutet kärl; oxideras
av luftens syre (en flaska brännvin lär förvandlas
till ättiksyra på några årtionden).
Brandfarlig. Konserverar vattenlösningar vid 15-20 %. För att få • 100 ml 15 % alkohol Tag 37 ml vodka (40 %) till 63 ml vätska; ungefär 1 + 2 volymdelar. Tag 22 ml denaturerad sprit (70 %) till 78 ml vätska; ungefär 1 + 3 volymdelar. Tag 17 ml denaturerad sprit (95 %) till 83 ml vätska; ungefär 1 + 5 volymdelar. • 100 ml 20 % alkohol Tag 50 ml vodka (40 %) till 50 ml vätska; alltså ungefär lika volymdelar. |
||
|
Luktfri dricksprit (Systembolag) • 40 % alkohol: Svenskt brännvin för runt 230 kr per 700 ml • 40 % alkohol: Kronvodka, Absolut, Seriously vodka för 210-230 kr per 700 ml • 60 % alkohol: Brännvin för runt 315 kr per 700 ml Denaturerad alkohol för utvärtes bruk (apotek mot recept) • 70 % alkohol: Kemetyl M-sprit 70 %, Kemetyl D-sprit 70 % för runt 25 kr per liter • 95 % alkohol: Kemetyl D-sprit 95 % för runt 35 kr per 1,5 liter |
||
|
|
|||
|
Ungerskt
vatten är den först omtalade spriten för
parfymändamål i Europa - ett pestmedel bland
många på 1300-talet. I sådana gamla
doftspriter tog man vad man hade (vin, vinsprit, konjak)
och destillerade blandningen - många gamla preparat
fick sin speciella karaktär av den använda
spritsorten. Vill man bara lösa doftämnen
i alkohol till en sprit kan vilken alkohol som helst
användas, bara alkoholhalten är tillräckligt
hög. I dagens parfymer används helt lukfri alkohol. Man börjar med stark alkohol (minst 90 % volym) som löser de eteriska oljorna och späder först därefter med vatten. Slutstyrkor: • Alkoholhaltig parfym: Ca 90 % alkohol. • Eau de cologne: Ca 85 % alkohol. • Aromatiska vatten: Många varianter finns, från nästan rena vatten till lösningar med upp till 70 % alkohol. |
|||
|
Hudläkemedel Alkohol över 50 % stark verkar lokalt lindrigt smärtstillande, irriterande och kylande, sammandragande och uttorkande. Rengöringsmedel Alkohol dödar en rad virus och bakterier (kocker, colibakterier, salmonella) men verkan är kortvarig eftersom spriten avdunstar snabbt. Högre alkoholhalt än 70 % är inte mer bakteriedödande än svagare blandningar, tvärtom. Huden reagerar genom att bilda ämnen som främjar bakterietillväxt och resultatet kan bli en infektion. • Antiseptikum: Upp till 70 %. Konserveringsmedel Konserverar vattenlösningar vid 15-20 % - hindrar förruttnelse och i viss mån jäsning. • 15 % vattenlösning: 1 volymdel 40 % vodka per två volymdelar vätska. • 20 % vattenlösning: Lika volymdelar 40 % vodka och vätska. |
|||
| Endast för för fet hy i ansiktsvatten, rakvatten m. m., alltid utspätt. | |||
| • Alkoholhaltiga
hårvatten: 30-70 % Svenska klosteranteckningar från 1400-talets - 1500-talets mitt berättar om lifsens vatten att "det är ock gott för mask i håret, om man väter håret därmed ... Det dräper gnetter i håret och driver löss av huvudet". Snart började man parfymera den lokala spriten. Rom blev t. ex. basen i hårvattnet bayrum. När man långt senare började använda luktfri sprit vid tillverkningen fick konstgjord romdoft tillsättas för att ge rätta känslan. |
|||
| Vanligt lösningsmedel och desinfektionsmedel i gurgelvatten, munvatten, tandpastor. | |||
| "Spriter", d.v.s. alkohollösningar av t. ex. eteriska oljor, är vanliga som liniment, t. ex. mentoslprit och lavendelsprit. | |||
|
• Alkohol kan vara ett räddande
medel för att snabba på förtvålning.
För mycket minskar dock tvålens löddringsförmåga.
• Genomskinlig tvål av typen Pears Soap: Enkel kokostvål löst i lika mängd alkohol. Det tar sedan ett par veckor för tvålen att hårdna så pass att den kan skäras och formas. Till skillnad från glycerintvål (där alkoholen glycerin fungerar på samma sätt som vanlig sprit, d. v. s. gör tvålen genomskinlig) är genomskinlig tvål uttorkande på huden. • Såpa: Alkohol tillsätts som klarmedel i slutet av processen; inget annat anses ge lika hållbar genomskinlighet. |
|||
| Kraftigt avfettande och uttorkande. Famkallar ibland kontakteksem - kan börja irrritera efter flera års användning (röda ömma fläckar). Sluta då genast använda det för att inte riskera att irritationen utvecklas till kroniskt kontakteksem. Använd inte outspätt. Svider kraftigt i ögonen. | |||
|
|
|||
|
Mat och dryck |
I Sverige dricks runt 45.000 ton ren alkohol årligen. Alkohol används också vid framställning av många livsmedel, t. ex. fruktessenser och andra smakämnen. Det förekommer naturligt i små mängder i otaliga livsmedel. | ||
|
Invärtes bruk |
Förr var starkspriten ett vanligt lösningsmedel för att få ut aktiva ämnen ur växter som skulle användas som medicin. Snapsen började som medicin särskilt för matsmältningen och kan göras i otaliga varianter i form av tinktur. Idag rekommenderas små mängder alkohol som kärlutvidgande medel. | ||
|
Giftighet |
Vanlig alkohols giftverkan är väl känd. Den påverkar nervsystemet också vid inandning men tas upp mycket lite genom huden. Kemikalieinspektionen klassificerar den som mycket brandfarlig. Att alkohol lättantändligt kan vara lätt att glömma - värm inte upp hastigt eller nära öppen låga. | ||
| Miljö | Lätt nedbrytbar och är behandlingsbar i avloppsverk. Godkänd av Svenska Naturskyddsföreningen som Bra Miljöval av lösningsmedel. Danska Miljøministeriet bedömer alkohols miljöfarlighet som liten. KRAV-märkt brännvin finns att få. | ||
| Lagstiftning | • Alkohol i parfym, cologne, ansiktsvatten etc.
måste vara denaturerad. Särskilt tillstånd krävs för inköp. Även för mindre mängder på apotek krävs recept. • "Vodka" måste enligt EU-regler vara gjort av jordbruksprodukter = säd eller potatis, ha destillerats till minst 95 % och sedan spätts till minst 37,5 %. Det får smaksättas. |
||
|
|
|||
| Recept | |||
| Recept I (liffsens wathen) |
• Rött vin • Socker eller bomull (?) • Kalk - 2 delar och armenisk lera - 1 del, eller: Mjöl, kalk och papper • Äggvita Bränth vathn Tag rött vin klart, välsmakande och luktande det bästa du kan finna, ty av rött vin klareras mera drägg än av det vita. Destillera tre gånger i glas med hjälm och låt varje gång en tredjedel bli kvar i hjälmens nedre glas. Destillera sedan sju gånger och låt varje gång något bli kvar på botten. Destilleringen görs med lätt eld eller så sakta att man mellan varje droppe kan räknas till femton, en, två, tre, fyra, fem o.s.v. Smaka ofta en droppe på tungan; om du känner någon beskhet, destillera då återigen tills ingen beskhet känns. Pröfwis swa Sedan prövas om all vätska är borta ur det brända vattnet: Tag ett stycke socker och lägg däri. Om sockret smälter har det brända vattnet vätska i sig, men smälter det inte har det ingen vätska i sig, ty all vätska ska borttagas med destilleringarna. Eller pröva så här: Tag bombas och doppa i det brända vattnet, och tänd eld däri. Om det brinner väl är alla vätska borta, men om det inte brinner är det vätska i och behöver destilleras. Och detta kallas bränt vatten av vilket livets vatten ska göras, som kallas quinta essentia, och göres så: Liffsens wathen Tag ett sådant glas som kallas pelikan, som är gjort av ett helt stycke och har ett hål överst och som två armar, pipor affwan aff gangandis i nedre delen av glaset. Genom nedre delen går allt det vatten som stiger upp natt och dag, liksom om det gick i cirkel, tills det brända vattnet blir livets vatten, om det än tusen gånger hade gått omkring i glaset, vilket göres så här: Hålet överst i glaset ska alstingis täppas till väl med luto sapiencie. Detta görs av två delar kalk och en del armenisk lera sammanältat med äggvita, eller av mjöl, kalk och papper sammanstött med äggvita. Täpp till så att inte väder eller andrum är där överst. Sedan det destillerats i glaset många gånger och flera dagar öppnas hålet och den yppersta lukt utgår och uppfyller huset. Detta är livets vatten. Om det inte har den dyrbara lukten, täpp till glaset som förut och destillera tills du tror att det är nog. Öppna då glaset, ty den lukten går över allt som luktar gott i världen. Glaset kan också sättas i varm hästdynga så att huvudet står i vädret ovanför dyngan, och så destilleras därav det föreskrivna livets vatten, som kan förlänga människornas liv, bortdriva sjukdom och bevara människorna helbrägda... (Källa: Klemming 1883-1886 efter Månsson 1522) Anm. Webmaster har översatt latinska och medeltidssvenska ord, redigerat ordföljd och stycken försiktigt och satt rubriker med Månssons ord. Tveksamma ord har lämnats kvar spärrade. Texten har vandrat lång väg och tid: Först som handskrift (på latin av spanjoren Raimundus Lullus runt år 1300 och fransmannen Johannes de Rupe Scissas på 1300-talet, till svenska av Vadstenamunken Peder Månsson på besök i Rom 1522), sedan tryckt (riksbliotekare Klemming på 1880-talet) och 2005 alltså digitaliserad. Många fallgropar alltså. Alkoholhistoria. |
||
| Recept II (brännvin ur frysen) |
• Vin, t. ex. hemgjort på äpplen, inte billiga mäsksorter på socker och jäst, och inte för syrligt Redskap: • Behållare som inte kan frysa sönder, t. ex. en plastdunk, med öppning eller hals som är smalare än mitten så att inte isen glider ut • Hushållsfolie, tratt, uppsamlingskärl • Till filtrering: Kaffefilter, aktivt kol, potatismjöl Behållaren fylls till fyra femtedelar med vin. Locket tätas med t. ex. hushållsfolie, aldrig tättslutande kork elller skruvlock. Över natten fryser vinet till en isklump. Ta ut dunken i rumstemperatur (om temperaturen i rummet är för hög kan man fördröja smältningen genom att linda in dunken i något isolerande material). Placera dunken upp och ned över en tratt som leder ner i ett uppsamlingskärl. Eftersom alkoholen har lägre fryspunkt än vattnet börjar den nu sippra ut. Låt ungefär hälften töa ut. Om vinet höll 13 % kommer det nu att hålla 20 %. Är det grumligt filtreras det genom ett kaffefilter. Det som samlats i uppsamlingskärlet fryses igen och processen upprepas. Man upprepar flera gånger tills man är nöjd. Resultat: En dryck som smakar ganska mycket av råvaran. (Smakar den för mycket kan den renas med aktivt kol och filtrering. Vid en andra silning tar man bort alla kolrester med potatismjöl i kaffefiltret.) Högre alkoholstyrka än 35-40 % är svårt att uppnå. (Halten är svår att mäta med alkoholmätare eftersom det ofta finns sockerrester kvar. Vinometer kan användas så länge styrkan håller sig under 25 %.) Resterna i dunken: Efter varje omgång får resterna i dunken smälta; de kan senare användas för nya frysövningar. Den brukar innehålla 1-2 % alkohol och har utmärkt smak. (Källa: Ström 1974) Anm. Brännvin blir det knappast, men beskrivningen illustrerar väl en metod som det ryktas om att både ryssar och kineser använt, de senare redan i forntid. Antagligen olagligt. |
||
|
Recept III (whisky) |
• Öl |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bergmark (1974),
Berlin (1849, 1851), Bolin och Gustaver (1960), Elkington
och Hailes (2000), Forbes (1970), Gentz och Lindgren (1946), Hartmann (1967), Juneby
(1999), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Klemming läkebok 7, 9 (1883-1886), Lindgren
(1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002),
Lodén (2008), Meyer (1952), Nordiska farmakopén I (1961-1965),
Nordström (1940), Olsson (2002), Ottosson (1977),
Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974),
Steinman och Epstein (1995), Svanberg (1948), Svenska
farmakopén VIII (1901). • Artiklar: Vodka: styrkan sitter inte i varumärket (Göteborgs-Posten Två dagar 2003 04 12). • Nätpublikationer: SNF: Bra Miljöval: Solvents (2005 07 20). Systembolaget (2007 02 06). Kemikalieinspektionen: Etanol (2007 11 01). Performance Process Inc., Nottingham Co.: d-Limonene uses and industries (2008 06 14). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). Kemtyl (2009 12 05). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
